Okej nu har jag skrivit massor men måste bara säga att jag är så stolt över mina grabbar. Alvin kände ett barn för typ 12 år sedan och Milou har träffat kompisens son när pojken var bara några månader och då slickade Milou den lilla bäbisen i ansiktet och på händerna. Men nu är pojken över 1 år och springer runt och skriker, kastar saker och han ramlade på lilla Alvin och när Milou låg hos mig insoffan klev pojken på Milous svansrot flera gånger för han for fram som en ångvält. Han följde efter Alvin och Milou och jag hade ett jobb i att skydda dom från honom.
Men alltså vilka snälla hundar jag har, inte ett morr när pojken drog i pälsen eller ställde sig på dom, välte dom, slängde saker omkring dom. Inte rädda, inte arga utan mest var dom nog lite förvånade. Tittade knappt inte på honom eller visade knappt någon reaktion på att få köksredskap kastade mot sig. Och speciellt när barnet ställde sig på Milous svans trodde jag på ett pip, men han tittade bara på mig som matte rädda mig vilket jag ju gjorde.
Känns bra eftersom jag blir faster i höst
Men fick definitivt ingen lust att skaffa barn, mycket hellre en valp.