Hundar kan man slå tills de dör och ändå ser de upp till sin ledare eftersom de är såna utpräglade flockdjur som litar på sin ledare. Men hur fungerar hästar? Jag hade en liten diskussion med min häst idag för han skulle bara inte svänga åt ett visst håll. Han ville bara gå hem till stallet och jag blev arg...jag smällde till honom på bogen med spöt på den bogen som han ville gå åt. Han blev väldigt upprörd eftersom jag aldrig slår honom annars men nu hade jag en dålig dag och jag hade lirkat och lirkat för att vara mjuk mot honom men han bara svängde till stallet. Sen lydde han minsta vink men han gjorde det av rädsla och inte för att han verkligen ville det. Hur ska jag få honom att vilja göra det jag vill?
Min häst går i samma hage som två andra ston och de har en fast struktur där min häst står längst ner i rangordning. Hon älskar sina kompisar. När vi red ut tillsammans med ett av stona tyckte det stoet att min häst kom lite nära och gjorde ett utfall med bakåtstrukna öron, vilket självklart skrämde min häst så hon hoppade undan, ner i ett dike. Efter det höll hon sig lite längre ifrån kompisen, men hon älskar fortfarande hagkompisen och vill vara med henne. Vad jag vill ha sagt är att ett visst mått av "hot" är helt naturligt att använda mot sin häst, precis som hästar gör mellan varandra för att "påminna" om sin position. Du säger också att din häst blev "rädd". På vilket sätt då? Var den rädd för dig, dina händer, din närhet? Var den spänd med vild blick? Eller var den bara extra uppmärksam på dig? Din häst kommer att vilja göra det du ber den om när den respekterar dig fullt ut som ledare och som Pelle var inne på så tog du säkert ett steg ditåt när du inte accepterade det beteendet. Mellan vuxna hästar är det ALDRIG tal om att lirka. Det är raka rör och pang på och sedan är de kompisar igen och det umgängessättet förstår hästar.
...med den stora skillnaden att man måste kunna läsa sin häst rätt på varför den inte vill göra något. En rädd häst skall inte bestraffas utan lugnas och en häst som vill ifrågasätta din auktoritet skall bestämt tillrättavisas, men inte alls nödvändigtvis med slag, kroppsspråk och röst räcker oftast. En häst som blir farlig, inkräktar på ditt livsrum måste däremot tillrättavisas med våld och precis som du säger, direkt efter när den lyder tillrättavisningen så skall man vara vänner igen. Hälsning Maja
Tänk på att du aldrig skall bli arg själv, det är då man förlorar kontrollen över situationen. Att bestraffa en häst kan man göra på olika sätt, med rösten eller mera handgripligt beroende på vilken sorts individ det är. Viktigt att tänka på är att tillrätta visningen skall komma ur sunt förnuft och inte ilska! Det kanske är lätt att säga men man kan ju öva upp sitt tålamod och sin förstålse..inte att förväxla med lös-släppthet.
Jag anser att följande moment bör följas, lite variation beroende på tid och plats (står man ex. på järnvägsspåret när bommarna gått ner, och hästen har "vuxit fast", så kanske man inte har tid att vara gentleman...) 1. Be din häst göra det du vill, med så mjuka hjälper som möjligt (men så pass mycket att just din häst har en chans att reagera, de har ju lite olika uppfattningsförmåga beroende på hur de brukar ridas) 2. Ge hästen order att göra det du vill. Här tar du i lite mer, ex. om hästen står still och du tidigare har lagt till skänkeln, kan du här knacka till med den och smacka. 3. Se till att din häst gör det du vill. Här knackar du till med skänkeln, lägger till spöt, ryter till. Allt för att visa vem som bestämmer och få din häst att vakna och förstå att det du säger- det ska banne mig göras också! Obs! tappa inte fattningen, bara för att du här inte låter hästen ha någon talan. Du ska lära av kärlek, inte pga dina känslor! Och använd bara så pass mycket hjälper som behövs. Så fort hästen lyder, ska du ösa beröm över den. Varje rätt den gör ska- just det, kännas som ett rätt! Du ska aldrig ge din häst tjuvnyp, eller gräla med den bara för att du är på dåligt humör. Var ömsint och kärleksfull, men ha power när det väl behövs! På det här sättet får du en välmående och glad häst, som litar på och tyr sig till dig. För den vet var den har dig, och vad du kräver av den, för du kräver bara så pass mycket, som för stunden behövs.
Det du säger ligger det mycket i. Genom att alltid be hästen först (avsaktning, flytta sig, ökning...), ger man honom chans att vara lydig. Och genom att alltid hålla sig till de 3 stegen, så lär han sig också att det blir snabbt obehagligt om man struntar i ryttaren - man får alltså en lyhörd häst som man inte behöver nöta med. En häst som är konsekvent riden på detta sätt behöver man ytterst sällan ta det tredje alternativet med.
Detta inte bara när det gäller ridning, utan även i stallet m.m.
