Ni ska vara glada över att ni kan tävla! Jag har nu suttit här i ca 2 års tid, och längtat och väntat på att jag ska kunna få börja tävla!!! Det är väldigt synd, eftersom inget har hänt!!! Klaga inte!!!
varför tror du att alla vill va elaka?? var det inte du som skrev ett inlägg en gång om hur din häst var jobbig att hoppa..och vägrar bla.mycket??? jo det var det ..helt säker på det..då skrev du oxå att det är en unghäst...lugna ner dig..den blir säkert bra med tiden eller sälj den helt enkelt och köp en annan...det gjorde jag!
Jag har inte heller tävlat.....jag har ju inte ens en egen häst jävla klagmaja....jag har ridit på ridskola snart 8 år och aldrig tävlat på den ...helt stört jag går faktiskt i den näst bästa gruppen och andra stall släpper ju ut ungarna efter typ ett år. det blir jag irriterad över.
Ibland känns livet himla jobbigt, men försök tänka på de saker du har som är bra. Du har tydligen möjligheten att ha egen häst. Det är jag mycket avundssjuk på dig för. Själv blev jag allergisk efter 12 år med hästar. Jag hade planerat hela min framtid efter mitt stora intresse för hästar. Jag ville inte jobba med något annat. Det känndes som om hela mitt liv skulle rasa samman när jag förstod att jag aldrig mer skulle kunna borsta en häst, aldrig mer krama om en häst och känna dess mjuka andedräkt mot min kind, och hästen jag hade hand om fick jag lämna vind för våg till främmande människor. Jag förstår att det känns jobbigt att vänta när du har en unghäst, men tänk på allt annat du och din häst kan göra. Hoppas du snart mår bättre.
Hej! Jag tror ni har tagit fel, jag har inte köpt en unghäst, om jag skulle ha gjort det, skulle jag vara överlycklig, men det är bara det att mina föräldrar förstår inte att jag vill tävla, rida för instruktör mm, så de tycker att mitt gamla vbl sto räker tills jag är 150 år! Minst! Min högsta önskan är att få ett hbl, fbl eller helst arab, och få tävla tills jag kan hjälpa andra människor, på tex den här hemmsidan!
Förästen har jag ridit i 10 år, och bara tävlat en fjuttig Cleur round och LC Dressyr!
...visst, det är inte lätt att vara ung, men jag tycker inte du ska klaga över att du "bara" har ett varmblod....många har faktiskt inte föräldrar som köper hästar till dem, och många har inte råd att skaffa egen häst förrän de är vuxna och tjänar egna pengar, och kanske inte ens då! Fortsätt i stället att rida och träna din häst, varmblod kan faktiskt åxå!
sanna har rätt...du kan visst lyckas med din häst! det är bara träning som gäller och tålamod! jag köpte -95 ett VBL. som var tränad för trav. Hon var inriden och kunde bara v.galopp...1996-97 var vi på vår första dressyrtävling! då i LC och LB dressyr flera gånger tills nu i höstas då jag låande ut henne. Jag red för instruktör och det hjälpte mycket! Flera träanre säger att hon är välriden och mycket duktig för sin ras.. vi har hoppat /tävlat LD-LC höjder, men tränat på högre ibland..hon kan, men jag vågar inte högre!
Jsut nu...eller jag kanske ska börja tacka för alla brev............Tack..... Iallafall, idag fick vi tillbaka ett Fysikprov.....åh...jag kommer aldrig att bli något.........jag hade bara haft 2 ynka poäng, då hade jag klarat det!!! Så dumt av mig!!! När jag kom ut, fick jag reda på att en killkompis skulle gå med en annan, men jag hade frågat först........Ful måste jag väll vara då! ( det är en bal jag pratar om)
Ledsna Sara........jag är glad att ha mina hästar, eftersom när jag kom hem, gät hos dem i hagen och det har jag gjort i vecka oxå. Tur deras hjärta är gjort av guld.
Men livet hänger inte på fysikkunskaperna (även om min fysiklärare försökte få en att tro det)... Du, var glad att killen du hade frågat tog en annan, en kille som inte kan hålla ett så enkelt löfte kan kvitta. Upp med hakan och skaffa en ny kille till balen, en bättre! Kram; Sanna
Fick tillbakas Franska provet, behövde ca 10 rätta svar då skulle jag ha klarat det!
Synd, men jag är inte på så dåligt humör längre, pga jag ska gå på balen, men själv, med mina kompisra, och inte med den där kompisen som tog min partner!
Jag var för ett år sedan väldigt framgångsrik på tävlingsbanorna. Det var jätte kul ville aldrig sluta. Efter vintervilan höll jag på att förbereda mig för en stor tävling. 2 veckor innan tävlingen hände något hemskt. Jag och min ponny var med i en olycka, ha bröt benet. När vi kom in till djursjukhuset fick jag välja på att låta avliva honom eller stel operera honom. Jag valde avlivning för att jag tyckte det var bäst för honom.Min mamma försökte få mig att börja titta på nya hästar, men jag sa att jag inte ville ha någon ny och att jag aldrig mera ville sitta på en häst. Min tränare ringde en dag och bad mig komma ut till henne och tvingade mig upp på en utav hennes hästar. Då insåg jag att jag inte kunde leva utan hästar.En dag åkte jag och tittade på en ponny, när jag kom dit och fick se honom blev jag väldigt ledsen, han såg hemsk ut, smal, tovig pch hade stora sår i mungiporna.Trots att min mamma var emot det hela ( hon tyckte att jag skulle skaffa mig en tävlings ponny ) köpte jag honom trots att jag visst att han kanske aldrig skulle bli så pass bra att jag skulle kunna tävla honom, jag brydde mig inte om det.Jag ångrar väldigt att jag avlivade min första ponny, men innerst inne vet jag att det var bäst för honom och jag har samtidigt gett en annan häst ett liv trots att det betyder att jag kanske aldrig mer kan tävla...Om du vill prata så maila mig.hanna.star@usa.net
