En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida del 13

Ni som haft missfall, hur lång tid har det tagit för er innan ägglossning och mens kommit igång igen? Nu är det 6 veckor sen jag började blöda (4,5 sen jag slutade blöda) och ingen ägglossning eller mens i sikte än! Bara trist och tråkig väntan....
Jag har haft två missfall. Det första var väldigt likt ditt med misstanke om utomkvedskap och långsamt minskade hormonnivåer. Blödde ganska länge. Det är 7år sen så jag minns inte exakt men det barnet som inte blev skulle ha födds i mars, när jag blev gravid igen gick allt bra och vårt barn föddes i oktober samma år.

Andra missfallet var exakt två år senare och helt annorlunda. Började ungefär samma vecka, blödde kraftigt en dag och sen som en vanlig mens en vecka. Blev gravid igen på nästa ägglossning. Det blev att majbarn istället för ett marsbarn.
 
Jag har haft två missfall. Det första var väldigt likt ditt med misstanke om utomkvedskap och långsamt minskade hormonnivåer. Blödde ganska länge. Det är 7år sen så jag minns inte exakt men det barnet som inte blev skulle ha födds i mars, när jag blev gravid igen gick allt bra och vårt barn föddes i oktober samma år.

Andra missfallet var exakt två år senare och helt annorlunda. Började ungefär samma vecka, blödde kraftigt en dag och sen som en vanlig mens en vecka. Blev gravid igen på nästa ägglossning. Det blev att majbarn istället för ett marsbarn.

Tack för info! Ditt första lät ju onekligen likt mitt. Skönt att du inte råkade ut för ett ev utomkveds igen.
 
Tack för info! Ditt första lät ju onekligen likt mitt. Skönt att du inte råkade ut för ett ev utomkveds igen.
Precis som för dig var läkarna inte säkra på om det var utomkveds eller inte. Har varit gravid 7 gånger, tre barn innan det "konstiga" missfallet och så två barn och en "enkelt" missfall efter.
 
Känns ändå skönt och bra att göra nåt handfast annorlunda denna gång. Är inne på dag 10 nu med progresteronvagiatorer och ingen mens ännu ☺️ Tror absolut inte jag är gravid - har ju nu varit gravid tre ggr totalt och har väldigt god känsla för hur kroppen beter sig då, men det är jätteskönt att lutealfasen verkar förskjutas av tabletterna för det är ju syftet.

Får se hur mycket det skjuts upp, om jag behöver sluta eller om mensen bryter igenom innan dag 14.
 
Jag hade svagt streck på BIM+2 vid vad som blev en fullgången graviditet 🙂
Tack för svar! Det är mycket tydligare idag men ändå rätt svagt jämfört med förra gången, men det kanske kan ta olika många dagar innan det fäster osv..?

Hade hoppats ren glädje skulle infinna sig, har försökt för syskon i typ 6-7 månader nu men är mest ångest jag känner än så länge. Klarar vi detta?! Har ju fullt upp med en..😱🙈

Har ju känt mig ledsen över lågt AMH, känt lite avund över de som plussar osv men nu när det blev verkligt vet jag inte vad jag känner riktigt..
 
Svagt svagt plus på bim, det är inge bra va? Hade betydligt tydligare streck med förra barnet..

Med mitt andra barn hade jag ett väldigt svagt streck på bim, såpass att jag var tvungen att fråga min partner om jag inbillade mig att det ens fanns ett streck. Även flera dagar efter bim var strecket svagare än det var med första barnet redan innan bim.

I mitt fall kan det ha berott på att jag hade två missfall i rad precis innan plus, vilket kan ha påverkat min ägglossning (trackade aldrig äl, så vet ej säkert).
 
Skickade meddelande till Akademiska idag då jag inte blir klok på om vi startar igång IVF:en innan Midsommar eller om det helt enkelt blir till hösten. Dom själva säger, när vi har pratat med dom tidigare att dom uppfyller vårdgarantin och vi ska få vård inom 3 månader men problemet är att vi bokstavligen hamnar i kläm med deras Sommarstängning. :arghh:
Förstår att det är svårt för dom att veta när vi får börja, men hade varit så skönt och veta om vi faktiskt hinner starta igång innan Sommarstängningen eller att vi helt enkelt får vänta till hösten.
Känns som om vi inte kan planera in något just nu bara för vi vet inte om det blir innan Midsommar eller hösten... just står vi alltid redo att åka på kort varsel då vi står på återbudslistan bl.a.
Önskar verkligen just nu att vi kan ligga till oss ett barn, allt hade varit så mycket enklare då. :crazy:
 
Tack för svar! Det är mycket tydligare idag men ändå rätt svagt jämfört med förra gången, men det kanske kan ta olika många dagar innan det fäster osv..?

Hade hoppats ren glädje skulle infinna sig, har försökt för syskon i typ 6-7 månader nu men är mest ångest jag känner än så länge. Klarar vi detta?! Har ju fullt upp med en..😱🙈

Har ju känt mig ledsen över lågt AMH, känt lite avund över de som plussar osv men nu när det blev verkligt vet jag inte vad jag känner riktigt..

Grattis till plusset 🧡 Men förstår att det kan vara med skräckblandad förtjusning också, från början är det ju bara en längtan och dröm men sen när man väl är gravid blir det ju på riktigt med allt ansvar och det blir mer verkligt. Det kommer bli bra ändå och det är helt okej att känna massa olika typer av känslor i kroppen, inte bara glädje!

Jag slungades mycket mellan glädje och typ skräck/ångesten över hur livet skulle påverkas, när jag var gravid nu senast(även om det bleb missfall). Man vet ju mer nu med andra barnet var det innebär att ha barn - på gott och på ont....
 
Hade första mötet med fertilitetsmottagningen i torsdags. Jag har fått lämna lite blodprover (sköldkörtel och amh) och min man lämnade spermaprov igår. Läkarbesöket 28/5 då man lägger upp en plan.
Barnmorska trodde att det blir äggledarspolning innan midsommar om vi har tur. Om alla tester är u.a. vill de att vi försöker själva året ut innan ivf...
Är något avvikande blir det troligtvis ivf tidigare.

Skönt att vara igång men önskar också att vi kunde fixa det på egen hand "som alla andra".
 
Grattis till plusset 🧡 Men förstår att det kan vara med skräckblandad förtjusning också, från början är det ju bara en längtan och dröm men sen när man väl är gravid blir det ju på riktigt med allt ansvar och det blir mer verkligt. Det kommer bli bra ändå och det är helt okej att känna massa olika typer av känslor i kroppen, inte bara glädje!

Jag slungades mycket mellan glädje och typ skräck/ångesten över hur livet skulle påverkas, när jag var gravid nu senast(även om det bleb missfall). Man vet ju mer nu med andra barnet var det innebär att ha barn - på gott och på ont....
Tack snälla :heart

Ja det är riktigt rörigt här nu, men försöker tänka att man har ju gott om tid att tänka. Sen kanske det inte ens blir nåt så har man grubblat i "onödan". En dag i taget..

Det är ju precis så, massa rädslor. Tänk om jag/vi sitter där sen i kaoset och tycker att vi förstörde vårt liv genom att skaffa en till. 🙈 Överdrivet förstås, men hoppas ni förstår..
 
Fortsatt ingen mens i sikte, nu mer än 2 dagar efter avslutad progresteron (inte gravid). Hoppas mensen kommer idag så man kan resetta cykeln, blir sååå lång nu med sen ÄL och normallång lutealfas som tom blir lite längre än normal.
 
Nu har jag haft mens och det positiva är att mensen verkar bete sig mer "normalt" (som den betett sig för mig alla år innan jag fick barn och då jag tycker menscykeln blev lite annorlunda). Jag har hittills haft mens 4 dagar, den började med ganska kraftig blödning första 1-2 dagarna och sen blec den direkt ganska lindrig, nu har jag haft uppehåll ngn halv dag och den har precis kommit igång igen. Som en klocka i hur den betedde sig förut! Om mensen följer som den brukar så kommer jag blöda ur det sista idag och sen imorgon är det slut. Håller tummarna, för det känns positivt att mensen "normaliseras" och beter sig som vanligt! Senaste åren har jag haft en mens på 7-8 dagar och som blir långdragen.

Hoppas liksom progresteronet kanske normaliserar hela cykeln lite. Håll tummarna!
 
Lagom till att vi börjat landa i att det kommer gå bra med ett till barn osv, så känns det som att det här kommer inte blir nåt..

Var ju svagt plus vid BIM, är i v. 5+5 idag och de ökar ju men väldigt sakta. På mina billiga stickor är strecket fortfarande inte lika starkt som kontrollstrecket. Vid det här laget med förra barnet var strecket mega-starkt.

Clearblue digital vägrar slå om från 2-3 till 3+ också, testade senast igår 5+4 och nu vet jag inte om jag vågar prova igen.

Känns helkört!?
 
Fan, jag tror jag kanske precis fått ett missfall igen. Ev självorsakat då för jag slutade med progresteronet när 14 dagar gått och jag ändå hade negativt gravtest ☹️

Jag vet inte säkert, men jag har fortsatt blöda på precis samma sätt som förra.missfallet. Nu inne på typ dag 10 med fortsatt mörkbruna flytningar, för några dagar sen rejält klumpigt. Jag tänkte länge att det bara är nåt kajko efter progresteronet, men nu tog jag ett ägglossningstest och det var dunderpositivt... igen. Och jag tror inte jag har ägglossning här nu snart eftersom jag blöder, utan att den ger utslag på graviditetshormoner ☹️ Precis som förra gången. Jag ska ta ett gravtest imorgonbitti.

Tanken har slagit mig några gånger då jag mått illa från och till vissa dagar, varit nedstämd (som jag bara blir vid gravhormoner), haft mensvärk från och till (har bara det första dagen i menscykeln annars) och även då blödningen kom igång ganska sent efter att jag slutade med progresteronet. Jag tog ett gravtest på dag beräknad mens, men tog även gravtest typ tre dagar senare (dock med ganska svagt kvällsurin) - både två dundernegativa.

Men här ligger jag nu och mår verkligen så jävla illa, igen. Och med ett positivt ÄL-test alldeles för tidigt i cykeln.

Orkar inte fyra månader till innan vi kan försöka igen. SUCK 😪
 
Ja, jag klämde ut lite ljusgult kiss sisådör 1 timma efter förra. Och tacka fan, positivt gravtest.

Orkar inte 😭 Har defintivt inte blödigt ut allt denna gång heller, var normal-tampong första rvå dagarna sen väldigt lite blod totalt sätt. Illamående har blivit kraftfullare.

Tar kontakt med vården så jag kanske kan få hjälp stöta ut det lite snabbare ☹️

Känner.mig så jävla dum, var lite illamående redan innan jag slutade med progresteronet men trodde ju det bara var biverkning från det. Känns som jag orsakat detta själv 😪
 
Ja, jag klämde ut lite ljusgult kiss sisådör 1 timma efter förra. Och tacka fan, positivt gravtest.

Orkar inte 😭 Har defintivt inte blödigt ut allt denna gång heller, var normal-tampong första rvå dagarna sen väldigt lite blod totalt sätt. Illamående har blivit kraftfullare.

Tar kontakt med vården så jag kanske kan få hjälp stöta ut det lite snabbare ☹️

Känner.mig så jävla dum, var lite illamående redan innan jag slutade med progresteronet men trodde ju det bara var biverkning från det. Känns som jag orsakat detta själv 😪
Åh. Jag förstår att du är förtvivlad.Det är inte ditt fel, hur skulle du kunna veta, testen var ju negativa. Var snäll mot dig själv 💛
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hejsan! Kände att jag ville gå med i tråden, även fast vi inte börjat försöka än. Vi tänkte börja försöka i juni om det går som det...
2
Svar
22
· Visningar
2 532
Senast: orkide
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 853
Senast: Anonymisten
·
Gravid - 1år Jag visste inte om jag skulle fortsätta i min första tråd "vem tar du med till förlossningen?" eller om jag skulle skapa en helt ny...
2
Svar
22
· Visningar
3 843
Senast: Milosari
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 518

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCIV
  • Dejtingtråden del 38
  • Skidåkning

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp