Har köpt även utan bild.Jag köper på bildFår jag en film är det bonus.
Jag har nyss bytt häst med en tjej, vi är båda väldigt nöjda.
Den var brun 
Jag är ju en sån som gärna hade haft typ 20 hästar på sommarhalvåret, men vintertid när man fryser i mörker och pulsar i snö och halkar i lera så vill jag knappt ha en
Gud känner igen mig själv så i dettaNämen nu har jag hittat en ettåring som var superfin till ett superpris som jag typ villhöver
*jag behöver inte fler*
*jag behöver inte fler*
*jag behöver inte fler*
Hade jag bara haft oändligt med tid och pengar så…. Någon som vill deläga honom med mig? 
Klart att man måste få provrida och även uttrycka att man tycker om hästen, även om man i slutänden inte köper den. Jag tror att klagomålen mer gäller sådana som slutar höra av sig eller där det blir uppenbart på annat sätt att provridningar endast används som gratis ridtillfällen. Du vet ju att du är seriös och då behöver du självfallet inte känna dig dum.Nu läser jag på Facebook om folk som säljer häst, som är trötta på folk som provrider, lovordar hästen och sen tackar nej.
Jag fattar att det här är ett problem för säljare, speciellt de intressenter som typ har tackat ja där och då och sen ändrar sig efter en lång process med kanske flera provridningar osv. Eller kanske bara försvinner spårlöst och är okontaktbara fast de var såååå säkra på hästen där och då.
Men! Det finns fler sidor av ett mynt och jag som hästletare måste ändå få slå ett slag för hur svårt det är för oss också!
Jag kommer aldrig att försvara de ”intressenter” som slutar höra av sig, drar ut på processen onödigt länge, avbokar provridningar i sista sekund eller inte ens dyker upp. Men jag har själv varit den som under provridningen säger att man älskar hästen, är intresserad av den och att man ska återkomma. För att sen få åka hem och fundera en vända till, och då inse att man kanske blev lite kär i en häst som ändå inte riktigt passar en. Man vill så gärna hitta sin nya bästis att man har lite rosafärgade glasögon på sig under provridningen. Sen får man landa lite och då inse att man behöver tacka nej. Det här kan inte vara något som säljare blir arga på!
De två gånger jag har gjort så här så har det såklart inte känts jättekul att behöva ringa det där samtalet, men vad är alternativet då? Att köpa hästen ändå för att vara snäll?
Vill dock tillägga att båda gångerna har jag ju bestämt med säljaren en dag som jag ska höra av mig med ett definitivt besked, och då har jag hållit den dagen. Att bara ”ghosta” säljaren försvarar jag såklart inte.
Fick bara lite ont i magen när jag insåg att shit, är jag en sån där jobbig köpare nu som bara åker omkring och provrider hästar för skojs skull? Är det så jag verkar?
Ja det är skitsvårt! Man "ska" prova flera hästar också, säger alla. Och man börjar ju med att läsa annonser och liksom hitta guldkornen så inte konstigt om man gillar hästen.Nu läser jag på Facebook om folk som säljer häst, som är trötta på folk som provrider, lovordar hästen och sen tackar nej.
Jag fattar att det här är ett problem för säljare, speciellt de intressenter som typ har tackat ja där och då och sen ändrar sig efter en lång process med kanske flera provridningar osv. Eller kanske bara försvinner spårlöst och är okontaktbara fast de var såååå säkra på hästen där och då.
Men! Det finns fler sidor av ett mynt och jag som hästletare måste ändå få slå ett slag för hur svårt det är för oss också!
Jag kommer aldrig att försvara de ”intressenter” som slutar höra av sig, drar ut på processen onödigt länge, avbokar provridningar i sista sekund eller inte ens dyker upp. Men jag har själv varit den som under provridningen säger att man älskar hästen, är intresserad av den och att man ska återkomma. För att sen få åka hem och fundera en vända till, och då inse att man kanske blev lite kär i en häst som ändå inte riktigt passar en. Man vill så gärna hitta sin nya bästis att man har lite rosafärgade glasögon på sig under provridningen. Sen får man landa lite och då inse att man behöver tacka nej. Det här kan inte vara något som säljare blir arga på!
De två gånger jag har gjort så här så har det såklart inte känts jättekul att behöva ringa det där samtalet, men vad är alternativet då? Att köpa hästen ändå för att vara snäll?
Vill dock tillägga att båda gångerna har jag ju bestämt med säljaren en dag som jag ska höra av mig med ett definitivt besked, och då har jag hållit den dagen. Att bara ”ghosta” säljaren försvarar jag såklart inte.
Fick bara lite ont i magen när jag insåg att shit, är jag en sån där jobbig köpare nu som bara åker omkring och provrider hästar för skojs skull? Är det så jag verkar?
