Musklerna kan du bl a träna med hjälp av back-klättring. Leta upp en backe eller kulle med rätt brant stigning. Både upp- och nedförsklättring tränar effektivt upp musklerna. Denna träning tar 6-12 månader.

Det som återstår nu, är själva "spjutspetsen" i din träning: fartträning. Om du inte tänkt rida för att vinna eller placera dig, utan för att samla mil, så behöver du egentligen inte träna så mycket fartträning. Uthålligheten tränas ju med hjälp av den lång, långsamma traven. Men har du tänkt hålla högre fart på distanstävlingarna, bör du utveckla hjärta, lungor samt musklernas mjölksyratolerans med hjälp av intervallträning (IT). GE DIG DOCK INTE PÅ DETTA FÖRRÄN DU SLUTFÖRT FÖREGÅENDE TRÄNING! Hjärta och lungor tränar du upp på 3-6 månader. Är däremot inte skelett, senor och ligamnet samt muskler ordentligt härdade, så ökar IT risken för skador avsevärt!

IT går till så att du låter hästen arbeta på, eller strax under sin maxkapacitet under ett bestämt antal minuter, därefter låter du hästen varva ner och jogga för återhämtning, tills du åter tar en ny intervall av hårt arbete osv. Träningens intensitet bestäms beroende på hur många gånger du upprepar dessa intervaller.

För att utföra denna träning exakt, bör man skaffa sig en pulsmätare, så att du vet om hästen arbetar tillräckligt intensivt (ofta med en puls på 180 slag/min och över). Med hjälp av pulsmätaren ser du också hur hästen återhämtar sig efter arbetet.

Under IT-träningen arbetar musklerna ANAEROBT, d v s de använder glykos till förbränningen, vilket vid nedbrytning ger slaggprodukter som bl a mjölksyra. Vid IT-träning vänjer man dessutom musklerna vid att arbeta med högre mjölksyraqkoncentration. Vid nedvarvningen efter den intensiva träningsdelen, sköljs mjölksyran bort och muskeln kan åter börja arbeta AEROBT genom att förbränna syre.
Träningen med de långa, långsamma travpassen bör pågå i allra minst tre månader, helst ett halvår, om du inte distanstränat din vuxna häst tidigare. Med en unghäst går du givetvis ännu lugnare fram, enligt ovanstående träningsprogram. Har du en gång gjort denna långsamma grundträning på din häst, så behövs i regel bara någon månads uppfräshning av långsamträningen per år, efter den eventuella vintervilan.

Slutligen kan även tilläggas att ryttaren förstås bör lägga ner lite arbete på sin egen kondition. Ritter upp till 50-60 km brukar man klara rätt bra på sin vanliga ridkondition. För att vakna upp någorlunda pigg och fräsh dagen efter en längre ritt, bör man nog bättra på sin egen kondition med hjälp av joggning, simning eller någon annan konditionsförbättrande motion."