Bukefalos arkiv
Bukefalos
Tillbaka till Bukefalos
Hästdiskussioner 1998 | Undermeny

Hästdiskussioner: ANG.VANVÅRD E.T.C.

Originalinlägg: 22 mar, 14:26 av: MI
Alla ni som skriver hit och frågar och berättar om allt elände som ni ser.Varför går ni inte och RINGER SHV eller Djur skyddsföreningar och Polisen?Om ni ser nån slå sin häst gå fram ta pisken ifrån dom och säg ifrån att ni tolererar inte att domslår ett försvarslöst djur!!!Istället för att acceptera det och sen ha dåligt samvete och skriver sen hit och FRÅGA vad ska jag göra e.t.c. Är ni djur vänner eller inte? Det kan man undra?????SKÄRP ER!!VÅGA HANDLA!

Svar nummer 1: 22 mar, 17:04 av: §
Det undrar jag också...

Svar nummer 2: 22 mar, 17:12 av: Cathrinfbg
Men HERREGUD!!!
Förstår ni inte anledningen till att man skriver hit och undrar en sån sak. Bla så är det för att man vill se hur det har gått för andra som är i lika situtioner, men vill kanske ha en pusch i ryggen, ett stöd. Våga inte klanka ned på dem som är mindre våghalsiga än du!! Det är ju just de som är såna som behöver ditt starka stöd!
Jag hoppas att du förstår vad jag menar, för om du är fullt så stark och modig som du får det att låta som, så visa det genom att hjälpa andra, inte att bryta ned andra!

Svar nummer 3: 22 mar, 18:25 av: LINA
ÄR HELT PÅ DIN SIDA CATHRINE!!!!!!!!

Svar nummer 4: 23 mar, 08:30 av: Djurvän
De kanske gör det, men om det är en offentlig anläggning så är den oerhört svår att komma åt.
Mitt råd till er som ser vanvård! STÅ PÅ ER!!
TÄNK PÅ DJUREN!!!

Svar nummer 5: 23 mar, 18:21 av: mi
oj,oj,oj. det va hemskt vad ni tar i!!!jag menar inte att ni inte ska skriva utan att det finns ett antal inlägg om just detta och att de är tillgängliga på de andra sidorna titta på dom först!!!!!

Svar nummer 6: 24 mar, 15:23 av: IngelaH
Hej Mi!

Jag tycker att det är bra att man skriver här och frågar hur man ska göra. Det är faktiskt inte älla gånger vanvård. För att något ska räknas som vanvård måste det gå ganska långt.

Man kan inte anmäla någon till djurskyddsinspektörn för lite gödsel i svansen, eller dåligt mockad box i två dagar.
Ska man dessutom ta någon för misshandel av djur, måste man i stort sett göra det på bar gärning.

Så även om hjärtat bultar, tänk efter före.

"Det värsta man kan göra, är att stjäla glädjen av en annan människa"


Svar nummer 7: 24 mar, 21:47 av: Cindy
Jag måste faktiskt hålla med Mi, trots den starka reaktionen.
Det finns faktiskt gånger då man inte fål vela eller tveka. Det gäller vid alla sortes anmälningbehov.
Är det en människa eller häst som mår dåligt, det spelar ingen roll.
Vi svenskar är ofta väldigt rädda för att peka ut någon annan. Vi anmäler alldeles för lite (!)
Ta tex för 1-2 år sedan, då en 15-årig tjej blev våldtagen av 5 killar i en tunnelbanevagn i Stockholm, med 3 eller 4 övriga passagerare. Fullt friska att kunna säga stopp eller liknande. Vad gjorde dom??? - Jo, dom satt och vågade inte göra något!!! Förstår ni? Såna är vi människor.
Är du minderårig ska du aldrig behöva känna dig tvingad att anmäla. Du har inte samma skyldighet som en myndig vuxen människa, som borde kunna säga ifrån.
Anmäl anonymt.
Säg direkt till gärningsmannen.
Prata med någon som kan göra något ovanstående åt dig.
Anmäl till polis.
Anmäl till Svenska Hästars Värn.
Prata med mamma eller pappa
Prata med någon annan på stallet du tror har mer mod än dig.
Diskutera med någon som har möjlighet att titta på hästen stallet djuret eller vad det nu är.
Det finns så mycket att göra.
Det viktigasdte är att göra något.

Jag förstår om ni tycker att jag överdriver.
Men det är bättre att ta i för mycket än för lite.
Lycka till ni allihopa.
Kom i håg. har du sett eller hört om ett vanvårdat djur, och sedan inte anmält?
Ta det på ditt samvete om du kan...jag skulle aldrig klara det!


Svar nummer 8: 25 mar, 16:23 av: Brita Bergström
Vid varje form av misskötsel, vanvård och dålig
behandling av alla djur måste vi agera. Du som är
väldigt ung eller rädd, vänd dig till en vuxen och
tala om exakt vad du vet eller ser. Vi som håller
på med djur eller ser djur misskötas är SKYLDIG PÅ
DJURETS VÄGNAR att hjälpa det! Det stackars djuret
kan inte tala om sin nöd som vi människor kan.Var
alltså inte rädd att berätta för någon som du kan
lita på när du märker att något inte är som det är! Gör det gärna anonymt så slipper du obehag men
glöm inte bort djuret. Du kommer också att själv må bra när du hjälper ett djur som far illa.

Corea och Vindens matte som rider i "kronsoffa"!


Svar nummer 9: 27 mar, 18:24 av: Tesso
Det här med vanvård,det är oerhört svårt att få nåt att hända jag vet.jag håller på och bråkar om ett ställe där hästar har vanvårdats till döds och ändå kan de inte få till ett djurförbud,det är lätt att anmäla men att få det att leda till nåt är ett helvete.Jag lider varje gång jag tänker på dessa hästar när jag vet att de blir illa skötta,dåligt foder,mögligt hö,djupa blodiga skav efter grimmorna,magra och fulla med mask,när de blev verkade sist är det ingen som vet,de står många gånger på bara golvet i flera dagars skit.men det räcker inte jag vet inte hur jag ska orka men kämpar på och har nu fått hjälp av SHV så det kanske blir lättare nu.

Svar nummer 10: 28 mar, 13:00 av: Lis-Marie
Jag vill nästan börja gråta nu alltså... Jag måste få berätta en sak som hänt mig och min älskade Artoris.
Jag hade Artoris (Mitt Halvblod) i ett stall där det stog åtta andra hästar. Tjejerna i det stallet var alltid otroligt trevliga och hade hand om sina hästar som om de var gjorda av porslin.De var alla tävlingsryttare, medans jag som haft Artoris sen han var föl bara rider i skog och mark, vilket både jag och hästen älskar. Några av tjejerna ville rida honom och de kom fram till att han var utmärkt som fälttävlans häst och till slut kom frågan som jag länge väntat på...Får vi tävla Artoris en gång på prov? Visst tänkte jag..det kan ju hända att han tycker att det är kul. En tjej som säkert kommer att känna sig träffad om hon läser detta, som heter Kajsa började träna min älskling ganska hårt under vinter och vår. Samtidigt ökade kraven på min skötsel av honom , fodringen -ja, allt! Men visst ökade jag fodermängden, men hur jag än skötte min älskling så var det aldrig bra nog. De klippte honom utan min vetskap, mm. Tillslut blev jag riktigt förbannad och flyttade hästen till et stall ca. 2 km bort. Där återgick jag och min sötnos till det "Vanliga! Liv som vi var vana vid. Hans hårrem växte ut och i början såg han riktigt tossig ut innan det hade vuxit ut riktigt. Han lade på sig lite och täckena i hagen slapp han, så att han kunde rulla sig lika skönt som tidigare, och nu var det bara skogsturer som gällde och vi trivdes riktitgt bra. Men en dag var han halt och var tvungen att stå i två veckor. Det konstaterades att det var en hovböld. Vad jag inte visste var att det nu hade börjat gå rykten i bygden. Helt plötsligt dök det upp en man från Svenska hästars värn. Han berättade att de hade fått in en anmälan, och det gällde skötseln av min häst. Jag fick en kallducsh....Jag grät i flera dagar medans det som det hette "Utredde fallet". Efter två veckor fick jag ett brev på posten att fallet var nedlagt, så det gick ju ändå fort, men det var de värsta två veckorna i mitt liv. Grejen är det att det var Kajsa,och förmodligen hennes polare som hade anmält mig för misskötsel och de hade spridit osanna rykten runt i bygden där vi bor. Vill bara säga :ANMÄL INTE, förrän du själv är 100% säker på vad du gör. Kajsa höll på att ta min barndomsvän ifrån mig..men lyckades som tur var inte! Vi rider traskar fortfarande runt i skogarna där hemma...
Hej!

ANG.VANVÅRD E.T.C.

Copyright © Shero, Gunnar Eriksson.