A-kelpie eller aussie?

[Monifa]

Jag håller på och spånar på ras på nästa hund. Det är tid kvar och jag är ute i gott om tid. Har kontaktat två uppfödare hittills (en av varje ras) där den ena bjudit in mig på både kennelläger och MT för att få se många individer från deras kennel. Det är också mitt mål, att få se många individer av båda raserna för att kunna välja. Men, det finns ju folk på buke som har erfarenhet av raserna också.

Hur skulle du beskriva raserna?
Hur skulle du beskriva hunden i hemmamiljö, sociala situationer och andra miljöer? (Typ alla situationer som är utanför träning och tävling)
Fördelar/nackdelar med raserna enligt dig?

Jag lutar just nu mest åt kelpie, mycket för att den framställs i RAS som vänligare och mer social generellt (det finns ju alltid individer som inte stämmer med det såklart) medan man i aussiens RAS noga poängterar att det är vakt och vallhund där viss skärpa och reservation/integritet finns. Jag har redan en hund med mycket integritet och det har varit jättesvårt att jobba med den biten efter att hon som både valp och unghund blivit skrämd av män. Hon är mycket bättre men det balanseras ständigt och jag måste alltid vara steget före. Min nästa hund kommer jag lägga massa fokus på positiva sociala möten med människor och hundar men önskar nog att det i grunden inte finns en misstänksamhet.

Tränar med flera förare som har båda raserna så utgår inte enbart från RAS i mitt intresse för raserna utan för att det är fina och trevliga individer jag mött.
Träningsmässigt gillar jag båda raserna så det som avgör är den mentala biten och vad jag generellt kan förvänta mig. Kenneln jag tittat på kelpie verkar när man ser till MH avla på hundar med lika eller lägre på aggressivitet i förhållande till rasens genomsnitt.

 

[snorp]

Kan bara svara för kelpie men det är en rätt ojämn ras. Min kelpie har ingen integritet eller skärpa medan kompisens tik har rätt mycket utav båda. Även hur mycket motor och driv hunden har varierar stort. I min hunds kull finns det hundar som tävlar SM och så finns det min och några andra syskon som inte riktigt har tryck och motor.

 

[Monifa]

Kan bara svara för kelpie men det är en rätt ojämn ras. Min kelpie har ingen integritet eller skärpa medan kompisens tik har rätt mycket utav båda. Även hur mycket motor och driv hunden har varierar stort. I min hunds kull finns det hundar som tävlar SM och så finns det min och några andra syskon som inte riktigt har tryck och motor.

Som jag förstått är rasen förhållandevis liten med ganska liten avelsbas? Min kompis har en av varje, en som är helt outtröttlig och bara gör mer mer mer. Och en som bah "nej tack, jag ligger här och luktar på blommorna". Båda har dock tagit sig upp till klass 3 i lydnaden, den som är outtröttlig saknar sista certet och den som helst luktar på blommorna är champion. Men hon är oerhört kompetent hundtränare.

Hur var föräldrarna till din kelpie? Och följdfrågan som kanske är svår att svara på för dig, hur är föräldrarna till kompisens hund?

 

[snorp]

Som jag förstått är rasen förhållandevis liten med ganska liten avelsbas? Min kompis har en av varje, en som är helt outtröttlig och bara gör mer mer mer. Och en som bah "nej tack, jag ligger här och luktar på blommorna". Båda har dock tagit sig upp till klass 3 i lydnaden, den som är outtröttlig saknar sista certet och den som helst luktar på blommorna är champion. Men hon är oerhört kompetent hundtränare.

Hur var föräldrarna till din kelpie? Och följdfrågan som kanske är svår att svara på för dig, hur är föräldrarna till kompisens hund?

Mormor till min hund tävlade lydnad SM flera gånger. Mamman till min hund har mer driv och motor än vad min har. Min hunds pappa tävlar sök på hög hög nivå, tror han tävlat SM. Avelsbasen är ganska liten och det finns uppfödare som försöker bredda den och ta in nytt blod från framförallt Australien.

Kelpien är en underbar ras men det kan som sagt vara svårt att veta vad man får, även om man gör sina efterforskningar ordentligt.

Föräldrarna till kompisens hund har jag inte jättebra koll på men jag vet att pappan kan ha svårt med andra hundar och det har gått i arv tyvärr.

 

[WildWilma]

Jag har A-kelpie och hittar jag ingen kull jag tror på nästa gång jag ska ha valp så kan jag överväga Aussie men är inte jätteförtjust i tanken på en lite större och hårigare hund. Men eftersom jag är så insatt i rasen A-kelpie (aktiv i rasklubben sen flera år) så är det mycket lättare för mig att veta vad jag får om jag väljer den rasen men det finns fler kullar och uppfödare av Aussie och därmed mer att välja på.

Jag skulle säga att kan man läsa MH:n (på kullnivå) och MT:n och verkligen lägger ner tid i sina efterforskningar (träffa så många som möjligt) så kan man försäga rätt bra vilken A-kelpie man får. Det är lite svårare att veta hur kullen blir om ena föräldern är import men rasen är beroende av dessa importer för att överleva så det ska inte vara en anledning att inte välja den kullen. Sen har många uppfödare många många intresserade på lovande kullar med meriterade föräldrar.

Mina två kelpies är raka motsatserna mot varandra mentalt. Tyvärr har den äldre problem men en del rädslor och stor social osäkerhet (rädd vid hantering osv.), något jag kommer göra allt för att undvika med framtida hundar både genom att titta på den ärftliga delen och uppfostran.

 

[Monifa]

Mormor till min hund tävlade lydnad SM flera gånger. Mamman till min hund har mer driv och motor än vad min har. Min hunds pappa tävlar sök på hög hög nivå, tror han tävlat SM. Avelsbasen är ganska liten och det finns uppfödare som försöker bredda den och ta in nytt blod från framförallt Australien.

Kelpien är en underbar ras men det kan som sagt vara svårt att veta vad man får, även om man gör sina efterforskningar ordentligt.

Föräldrarna till kompisens hund har jag inte jättebra koll på men jag vet att pappan kan ha svårt med andra hundar och det har gått i arv tyvärr.

Tack för svar!
Ja, tror jag läste på rasklubben om just det men att det fanns problem med det då rasen inte har/hade samma status i Australien som här utan ses mer som ett arbetsredskap? Hur som, oerhört intressant.

Det är lite som med gårdshunden. Jag gjorde mina efterforskningar väl även med henne och letade nästan 1,5 år innan rätt kull kom upp (problemet där var att jag ville att båda föräldrarna hade gjort bph eller mh samt arbetat på något sett. Rasen är ju oftast till sällskap så utbudet var ganska smalt hehe) och ändå fick jag en hund med rätt mycket skärpa och integritet. Det är ju ändå något man får ha med i beräkningen att en avkomma aldrig blir en perfekt kopia av egenskaper plockade från föräldrarna. Men tänker att gör man sina efterforskningar väl och är noggrann i valet av intressanta kullar borde sannolikheten bli något större att inte få en som är ett mentalt monster? Som med din kompis hund tex, där tycks det ju ändå ha funnits ett beteende som inte är helt önskvärt.

 

[Monifa]

Jag har A-kelpie och hittar jag ingen kull jag tror på nästa gång jag ska ha valp så kan jag överväga Aussie men är inte jätteförtjust i tanken på en lite större och hårigare hund. Men eftersom jag är så insatt i rasen A-kelpie (aktiv i rasklubben sen flera år) så är det mycket lättare för mig att veta vad jag får om jag väljer den rasen men det finns fler kullar och uppfödare av Aussie och därmed mer att välja på.

Jag skulle säga att kan man läsa MH:n (på kullnivå) och MT:n och verkligen lägger ner tid i sina efterforskningar (träffa så många som möjligt) så kan man försäga rätt bra vilken A-kelpie man får. Det är lite svårare att veta hur kullen blir om ena föräldern är import men rasen är beroende av dessa importer för att överleva så det ska inte vara en anledning att inte välja den kullen. Sen har många uppfödare många många intresserade på lovande kullar med meriterade föräldrar.

Mina två kelpies är raka motsatserna mot varandra mentalt. Tyvärr har den äldre problem men en del rädslor och stor social osäkerhet (rädd vid hantering osv.), något jag kommer göra allt för att undvika med framtida hundar både genom att titta på den ärftliga delen och uppfostran.

Kan jag skicka PM med den kenneln jag tittat på?
För mig som ska ha kelpie för första gången kanske utav den anledningen väljer bort import för att jag inte kan rasen tillräckligt väl, låter det dumt?

Förstår att intresset på lovande kullar är stort, det är lite samma inom aussie. Min kompis hade jättesvårt när hon skulle skaffa för hon inte hade några meriter med tidigare hund, märkte också i samtalet med aussieuppfödaren jag var i kontakt med att mina meriter inom rally och agility inte var särskilt mycket värda. Att jag tränat bruks (sök) var mer meriterat. Men det är klart, i rallyn finns ju ett spann av olika grader av lydnad på hunden och de kan ju omöjligt veta om min hund släpar en halvmeter efter hela banan eller har en lydnadsmässigt bra grund. Nu svävade jag ut lite men hoppas du förstår vad jag menar.
Dock har jag inga problem med att vänta på rätt hund, jag ska ju leva med den i många år och är inte beredd att ta några risker med att titta på kullar vars föräldrar på något sett inte går i linje med vad jag vill ha "bara för att".

 

[WildWilma]

Kan jag skicka PM med den kenneln jag tittat på?
För mig som ska ha kelpie för första gången kanske utav den anledningen väljer bort import för att jag inte kan rasen tillräckligt väl, låter det dumt?

Förstår att intresset på lovande kullar är stort, det är lite samma inom aussie. Min kompis hade jättesvårt när hon skulle skaffa för hon inte hade några meriter med tidigare hund, märkte också i samtalet med aussieuppfödaren jag var i kontakt med att mina meriter inom rally och agility inte var särskilt mycket värda. Att jag tränat bruks (sök) var mer meriterat. Men det är klart, i rallyn finns ju ett spann av olika grader av lydnad på hunden och de kan ju omöjligt veta om min hund släpar en halvmeter efter hela banan eller har en lydnadsmässigt bra grund. Nu svävade jag ut lite men hoppas du förstår vad jag menar.
Dock har jag inga problem med att vänta på rätt hund, jag ska ju leva med den i många år och är inte beredd att ta några risker med att titta på kullar vars föräldrar på något sett inte går i linje med vad jag vill ha "bara för att".

Det går bra.

Ja har en uppfödare 30-40 potentiella valpköpare till en kull så kommer ju den välja bland de som mest troligt kommer meritera/utvärdera hundarna på ett sätt som säger något om dess arbetskapacitet. Rallylydnad säger inte så mycket om arbetskapaciteten hos en brukshund och det kan vi se när vi granskar MH:n i förhållande till olika meriter hos större grupper av kelpies. Sen går ju så klart uppfödare även på den personliga kemin.

 

[Monifa]

Det går bra.

Ja har en uppfödare 30-40 potentiella valpköpare till en kull så kommer ju den välja bland de som mest troligt kommer meritera/utvärdera hundarna på ett sätt som säger något om dess arbetskapacitet. Rallylydnad säger inte så mycket om arbetskapaciteten hos en brukshund och det kan vi se när vi granskar MH:n i förhållande till olika meriter hos större grupper av kelpies. Sen går ju så klart uppfödare även på den personliga kemin.

Tack!

Nä precis, jag förstår det. Sannolikheten är stor att jag kommer hålla på med lydnad också, jag ser fördelarna att ha den grunden till rallyn sen. Min nuvarande hund har kasst gripande och det är ganska mycket av den orsaken jag tappar lusten till lydnaden och aldrig kommer till start även fast hon egentligen varit klar ganska länge. När jag skaffade henne trodde jag aldrig att jag ens skulle vidröra brukset och lydnaden Inte heller agility. Så inser ju att grenar blir intressanta/ointressanta utifrån hunden.

 

[TantAgda]

När jag köpte hund nr 2 (nr 1 är en ridgeback) valde jag länge mellan kelpie och aussie men valet föll till sist på kelpie just pga att jag ville vara lite säkrare på att få en tryggare hund, med mindre risk för rädslor, integritetsproblem mm. Hund nr 1 har stoora mentala brister och jag ville helt enkelt inte hamna där igen!

Jag är också lite nyfiken på vilken uppfödare du siktat in dej på

Om jag då ska svara på dina funderingar så utgår jag från min kelpietik, nu 5,5år gammal.
Hemma så har hon stenkoll på vad jag gör, hänger oftast efter mej om hon får men har inga större problem att slappna av och göra ingenting om jag säger till henne att gå och lägga sig. Om hon är välaktiverad vill säga. Den där klockrena av-knappen saknas ibland, men då jämför jag med ridgebacken som helst ligger i soffan
Nya miljöer har aldrig varit nåt problem. I sociala situationer kastar hon sig över första bästa människa och hånglar (om hon fått)! Dock har hon inga som helst problem att koppla bort människor (även de hon tycker är faaaantastiska) i träningssituationer, då går hon in i jobb-mode och ”ser” inte folket. Förrän vi är klara, då blir dom attackerade

 

[Monifa]

När jag köpte hund nr 2 (nr 1 är en ridgeback) valde jag länge mellan kelpie och aussie men valet föll till sist på kelpie just pga att jag ville vara lite säkrare på att få en tryggare hund, med mindre risk för rädslor, integritetsproblem mm. Hund nr 1 har stoora mentala brister och jag ville helt enkelt inte hamna där igen!

Jag är också lite nyfiken på vilken uppfödare du siktat in dej på

Om jag då ska svara på dina funderingar så utgår jag från min kelpietik, nu 5,5år gammal.
Hemma så har hon stenkoll på vad jag gör, hänger oftast efter mej om hon får men har inga större problem att slappna av och göra ingenting om jag säger till henne att gå och lägga sig. Om hon är välaktiverad vill säga. Den där klockrena av-knappen saknas ibland, men då jämför jag med ridgebacken som helst ligger i soffan
Nya miljöer har aldrig varit nåt problem. I sociala situationer kastar hon sig över första bästa människa och hånglar (om hon fått)! Dock har hon inga som helst problem att koppla bort människor (även de hon tycker är faaaantastiska) i träningssituationer, då går hon in i jobb-mode och ”ser” inte folket. Förrän vi är klara, då blir dom attackerade

Precis så som jag tänker också med andra ord.

Skickar PM

Tycker det låter som en trevlig hund Betty är ju inte ett dyft intresserad av andra människor om hon inte får ut något av dom (läs: godis). Mig är hon gosig med och vill vara nära men jag är ju hennes person liksom. Så just biten att se positivt på andra människor är en så viktig del för mig hos nästa hund. Har tidigare varit inne på jaktlabbe (men fallit bort av en del orsaker) bara för att minimera risken att få en som min gårdshund. Nu ska ju DSGn ha integritet men jag vill inte ha det i nästa.

 

[Fisherling]

Jag stod ju och valde mellan a-kelpie och aussie efter att ha vuxit upp med labradorer. Jag valde bort kelpien just på grund av socialiteten, jag ville verkligen inte ha en hund som älskar allt och alla, det hade jag fått nog av med labbarna

Hur skulle du beskriva rasen?
Om jag utgår från mina två, som ändå kommer från helt olika arbetslinjer, så skulle jag säga att det är en fantastiskt rolig och påhittig ras med härliga små quirks och egenheter, för att inte tala om deras intelligens. De ligger liksom alltid ett steg före eller löser uppgifter på ett helt nytt sätt
Hur skulle du beskriva hunden i hemmamiljö, sociala situationer och andra miljöer? (Typ alla situationer som är utanför träning och tävling)
Hemma är de lugna tills de börjar busa med varandra eller Tinja bjuder upp till lite träning. Då hålls det på en stund och sen lägger de sig och sover igen. De är inga skuggor som följer efter mig vart jag än går utan chillar oftast kvar där de är om jag går ut med soporna eller liknande.
De vaktar på okända ljud, men vardagsljuden utifrån eller ifrån trapphuset är inget de bryr sig om. Men jäklar vilket liv det blev när någon testade mitt dörrhandtag kl 3 på natten
De är otroligt okomplicerade att ha med sig; de hänger lika självklart på uteserveringar och marknader som i stan eller på tåg. Asni är ju fortfarande nyfiken på ett ganska typiskt valpsätt men hon blir mer och mer obrydd över att gå förbi folk, hundar eller liknande. Båda är otroligt enkla hos veterinären.
Fördelar/nackdelar med raserna enligt dig?
Man får sätta sig in i vad för typ av aussie man vill ha och göra en hel del hemläxor. Tyvärr finns det skrot även på arbetssidan av aveln, information döljs och mentalitet tummas på.
En jättestor fördel dock är att rasklubben gör ett jättebra jobb med att lobba för rasen som just en arbetande vall- och brukshund.
Rasen har för mig väldigt många fördelar; fysiskt sund kropp, lagom vinklar, lagom päls, bra funktion i pälsen, mentaliteten är precis vad jag vill ha, arbetskapaciteten passar precis det jag vill göra.
En nackdel är väl att de inte får ha ståöron

 

[snorp]

Tack för svar!
Ja, tror jag läste på rasklubben om just det men att det fanns problem med det då rasen inte har/hade samma status i Australien som här utan ses mer som ett arbetsredskap? Hur som, oerhört intressant.

Det är lite som med gårdshunden. Jag gjorde mina efterforskningar väl även med henne och letade nästan 1,5 år innan rätt kull kom upp (problemet där var att jag ville att båda föräldrarna hade gjort bph eller mh samt arbetat på något sett. Rasen är ju oftast till sällskap så utbudet var ganska smalt hehe) och ändå fick jag en hund med rätt mycket skärpa och integritet. Det är ju ändå något man får ha med i beräkningen att en avkomma aldrig blir en perfekt kopia av egenskaper plockade från föräldrarna. Men tänker att gör man sina efterforskningar väl och är noggrann i valet av intressanta kullar borde sannolikheten bli något större att inte få en som är ett mentalt monster? Som med din kompis hund tex, där tycks det ju ändå ha funnits ett beteende som inte är helt önskvärt.

Ett mentalt monster tror jag inte du får även om du köper första bästa kelpie

Självklart ska man sätta sig in i linjer som med alla raser och ju fler du kan träffa ju bättre.

Är också nyfiken på vilken uppfödare du pratat med.

 

[Monifa]

Jag stod ju och valde mellan a-kelpie och aussie efter att ha vuxit upp med labradorer. Jag valde bort kelpien just på grund av socialiteten, jag ville verkligen inte ha en hund som älskar allt och alla, det hade jag fått nog av med labbarna

Hur skulle du beskriva rasen?
Om jag utgår från mina två, som ändå kommer från helt olika arbetslinjer, så skulle jag säga att det är en fantastiskt rolig och påhittig ras med härliga små quirks och egenheter, för att inte tala om deras intelligens. De ligger liksom alltid ett steg före eller löser uppgifter på ett helt nytt sätt
Hur skulle du beskriva hunden i hemmamiljö, sociala situationer och andra miljöer? (Typ alla situationer som är utanför träning och tävling)
Hemma är de lugna tills de börjar busa med varandra eller Tinja bjuder upp till lite träning. Då hålls det på en stund och sen lägger de sig och sover igen. De är inga skuggor som följer efter mig vart jag än går utan chillar oftast kvar där de är om jag går ut med soporna eller liknande.
De vaktar på okända ljud, men vardagsljuden utifrån eller ifrån trapphuset är inget de bryr sig om. Men jäklar vilket liv det blev när någon testade mitt dörrhandtag kl 3 på natten
De är otroligt okomplicerade att ha med sig; de hänger lika självklart på uteserveringar och marknader som i stan eller på tåg. Asni är ju fortfarande nyfiken på ett ganska typiskt valpsätt men hon blir mer och mer obrydd över att gå förbi folk, hundar eller liknande. Båda är otroligt enkla hos veterinären.
Fördelar/nackdelar med raserna enligt dig?
Man får sätta sig in i vad för typ av aussie man vill ha och göra en hel del hemläxor. Tyvärr finns det skrot även på arbetssidan av aveln, information döljs och mentalitet tummas på.
En jättestor fördel dock är att rasklubben gör ett jättebra jobb med att lobba för rasen som just en arbetande vall- och brukshund.
Rasen har för mig väldigt många fördelar; fysiskt sund kropp, lagom vinklar, lagom päls, bra funktion i pälsen, mentaliteten är precis vad jag vill ha, arbetskapaciteten passar precis det jag vill göra.
En nackdel är väl att de inte får ha ståöron

Antar att man måste testa sig fram Betty älskar sina personer dvs familj och de vi umgås med. Men personer utanför denna kretsen är hon antingen helt ointresserad av eller vill ska öka avståndet (män pga skrämd)

Håller med om att rasklubben ser ut att göra ett bra jobb (gissar att arbetet är gott även bakom men jag är ändå så ny in i min granskning att jag mest skrapar på ytan än) och uppfödaren jag pratade med var väldigt noga med att poängtera mentaliteten (och att de arbetar för mentalt trygga hundar) och att hon tyckte att kennelspindlarna var kalasbra för att det blir lite mer svart på vitt framförallt hos de kennlar som tummar på mentaliteten. Synd bara jag inte har excel

Jag gillar dock din beskrivningen och känner väl fortfarande att valet mellan en bra aussie och en bra kelpie verkligen kvittar - jag tror jag skulle ha svinkul. Det är om jag får en som inte är mentalt bra som jag blir osäker. Skönt dock det du säger med vaktandet men hur mycket skäller övriga hundar du har hemma? Jag har ju en vaktande hemma och jag ser på det ändå så pass nyktert att Ja, risken finns att hon uppfostrar valpen till att man ska vakta. Men har på allvar och med ny ingång tagit tag i vaktandet med förhoppning om att kunnat dämpa det så pass att problemet är litet den dagen det flyttar in en valp.

 

[Monifa]

Ett mentalt monster tror jag inte du får även om du köper första bästa kelpie

Självklart ska man sätta sig in i linjer som med alla raser och ju fler du kan träffa ju bättre.

Är också nyfiken på vilken uppfödare du pratat med.

Haha säkert?
Håller ögonen öppna för omplacering också, då vet man lite mer vad man får och det känns tryggt. Samtidigt som valp är kul

Kan skicka pm

 

[Fruentimber]

Jag valde bort kelpien just på grund av socialiteten, jag ville verkligen inte ha en hund som älskar allt och alla, det hade jag fått nog av med labbarna

Nu har jag inte träffat många kelpies, men de jag har träffat har antingen varit reserverade eller rent av osäkra. Men de ska alltså vara väldigt sociala i grunden?

 

[Fisherling]

Antar att man måste testa sig fram Betty älskar sina personer dvs familj och de vi umgås med. Men personer utanför denna kretsen är hon antingen helt ointresserad av eller vill ska öka avståndet (män pga skrämd)

Håller med om att rasklubben ser ut att göra ett bra jobb (gissar att arbetet är gott även bakom men jag är ändå så ny in i min granskning att jag mest skrapar på ytan än) och uppfödaren jag pratade med var väldigt noga med att poängtera mentaliteten (och att de arbetar för mentalt trygga hundar) och att hon tyckte att kennelspindlarna var kalasbra för att det blir lite mer svart på vitt framförallt hos de kennlar som tummar på mentaliteten. Synd bara jag inte har excel

Jag gillar dock din beskrivningen och känner väl fortfarande att valet mellan en bra aussie och en bra kelpie verkligen kvittar - jag tror jag skulle ha svinkul. Det är om jag får en som inte är mentalt bra som jag blir osäker. Skönt dock det du säger med vaktandet men hur mycket skäller övriga hundar du har hemma? Jag har ju en vaktande hemma och jag ser på det ändå så pass nyktert att Ja, risken finns att hon uppfostrar valpen till att man ska vakta. Men har på allvar och med ny ingång tagit tag i vaktandet med förhoppning om att kunnat dämpa det så pass att problemet är litet den dagen det flyttar in en valp.

Åh Tinja ääääälskar vänner och familj så hon både sjunger och dansar när hon träffar dem Asni verkar bli likadan. Men Asni är definitivt mer socialt lagd än Tinja. Tinja är neutralt ointresserad, Asni är mer utåtriktad men inte sån att hon kräver uppmärksamhet av folk. Föredrar Tinjas attityd mer, jag är liksom hennes värld Hon skiter fullkomligt i andra människor om de inte erbjuder arbete, lek eller mat. Om de gör det, då glömmer hon dem aldrig

Apropå skällandet.. Tinja skäller nästan aldrig. Skäller gör ingen av dem när de vaktar, det är mer boff och moff. Asni skäller däremot i lek med andra hundar. Dock inte om hon jagas, brottas eller i allmänhet är center of attention. Men nåde om hon blir tredje hjulet Då får de minsann höra!

 

[Fisherling]

Nu har jag inte träffat många kelpies, men de jag har träffat har antingen varit reserverade eller rent av osäkra. Men de ska alltså vara väldigt sociala i grunden?

Majoriteten av kelpies jag träffat har liksom suttit i knät på 0.2 sek om jag så bara råkat sätta mig bredvid som en främling De ägare jag pratat med har alltid beskrivit rasen som väldigt social.

 

[Wingates]

@Milosari har 2 kelpisar

 

[Fruentimber]

Majoriteten av kelpies jag träffat har liksom suttit i knät på 0.2 sek om jag så bara råkat sätta mig bredvid som en främling De ägare jag pratat med har alltid beskrivit rasen som väldigt social.

Oj! Det trodde jag verkligen inte. Utifrån de jag mött tänkte jag att rasen skulle vara reserverad, och att det slagit över till osäkerhet hos vissa.