Är det hälsosamt att fasta? (utbruten från Gillar du eller ogillar du att laga mat och baka? Varför?)

[Badger]

Såklart är det inte ovanligt att i princip äta tre mål mat om dagen och så nåt mellan måltiderna ibland.

Jag menar att det är ovanligt att sju dagar i veckan äta frukost, lunch och middag och så två mellanmål, allt på regelbundna tider. Framförallt mellanmål både mellan frukost och lunch och mellan lunch och middag.

Min bild är att de flesta slarvar mer än så. Man hoppar över nån måltid, eller så blir lunchen sen eller middagen bara en macka, och inte har man med sig eller hinner äta mellanmål varje dag heller. Summa summarum så blir inte måltiderna sådär regelbundna i slutändan.

Ja absolut då håller vi med varandra. Dvs det är vanligt att man har en grundsyn som innebär att man äter tre mål om dagen och något mellanmål men att man säkert någon gång i veckan stökar till det.

Däremot är jag mycket mindre strikt än du är på att det skulle vara slarvigt redan om man inte äter detta exakt samma klockslag varje dag. Så följande tycker jag inte är att "stöka till det" Jag tycker nog att 6-9 är ett regelbundet tidsintervall för frukost och 11-14 ett regelbundet tidsintervall för lunch och 18-20 ett regelbundet tidsintervall för middag. Medan 14-17 är det för mellanmål för mig och min familj. Och jag räknar mycket som en måltid från macka eller havregrynsgröt som lunch och ett äpple, en kaffelatte eller några mandlar som en mellis. (Så om jag skulle äta frukost 06 dag 1 och 09 dag två skulle jag inte tycka det var någon oreda. Inte heller om middagen var en äggmacka dag 1 och köttfärssås dag två.)

Där tycker jag snarare det sticker ut med lagade mellanmål, i min runtsnegling.

 

[Lobelia]

Vi ska alla dö nån dag och om jag kortat mitt liv några år av att inte äta varje dag så gör det mig inget. Jag sparar en jäkla massa tid på att inte behöva fixa med mat så det jämnar nog ut sig i slutändan. Skulle jag sen när jag blir äldre känna att det inte funkar hoppa över mat får jag väl ändra mig då.

För många är det en njutning att äta mat och en hel del älskar att laga den också. Andra köper färdig. För oss är det inte att spara tid utan att försaka något de gillar.

 

[Kiwifrukt]

Ja, folk som älskar att oombett uttrycka sina åsikter om andra finns det tyvärr gott om. Här tolkade jag @Kiwifrukt som att det var specifikt h*n som blev utsatt för kollegornas upprepade kommentarer, inte att det fanns någon på arbetsplatsen som sprider åsikter vitt och brett runt sig.

Tillägg: jag är VÄLDIGT försiktigt rent allmänt med att kommentera andras mat, om de själva inte tar upp något. Har svårt att det skulle komma något gott ur att kommentera, även om jag skulle tänka saker i mitt eget huvud (som att hoppas att någon som bara äter pasta kompletterar med mer ur näringskartan vid övriga mål).

Undantag om någon skulle få för sig att ta med surströmming...

Grejen är kanske att alla de som äter i lunchrummet äter varm mat. Det finns också personer som går ut på stan, och vad de äter vet ju ingen annan. Det är ju heller inte alla som kommenterar min mat heller, men det är alltid samma personer som gör det. En av personerna är jag ganska övertygad om att hen tror att det är på skoj, typ där sitter du med din kvarg igen. Hade det bara varit den personen som påtalat det hade jag inte reagerat eller kanske kunnat ta det som ett skämt. Men inte ”hade du varit min unge hade du aldrig fått hållas”. Jag äter en yoghurt, jag sitter inte och äter chips direkt ur påsen framför näsan på en hög förskolebarn. Jag kan tycka att även om de menar väl borde de inse att jag inte kommer sitta med en matlåda med överblivna rester när det inte hänt på över två år? Det angår ju absolut inte dem.

En kollega gnällde till och med om hur onyttig min mat var. Själv åt hon precis en kebabtallrik…

 

[Badger]

Ja men precis, jag är ju inte van vid att äta varm mat till lunch och vill faktiskt inte lära mig det heller. Däremot är det tydligen extremt provocerande för alla andra (mest kollegor i lunchrummet) att jag inte äter varm mat mitt på dagen, trots att jag för det första absolut inte är underviktig och för det andra har de noll koll på vad jag äter resten av dagen.

Antog först att de helt enkelt inte har något annat att prata om. Men det verkar ju inte så.

Faktum är ju att i både Norge och Danmark äter man mackor till lunch (till och med vartenda skolbarn väl?) och yoghurt är väld väldigt populärt att äta i Frankrike. Kan du inte (om det fortsätter vara ett problem med den här människan) förklara att det faktiskt är väldigt vanligt att äta kall mat till lunch i stora delar av Europa och att det är helt ok och hälsosamt även för barn.

 

[Lobelia]

Jag vet att jag har en helt normal matsyn. Inga förbud och äter när jag vill vad jag vill. Jag kan äta regelbundet, om jag vill. Jag kan också äta icke regelbundet, om jag vill.

Jag upplever det inte så, många av dina kommentarer om andras vanor och även dina egna får mig att tänka på allvarlig ätstörning. Det kanske inte stämmer i och för sig men bara det att man framhåller sig själv som normal på det vis du gör får varningsklockorna att ringa- den som har ett normalt förhållande till maten tänker inte så mycket på det och behöver inte framhålla sin normalitet. De icke ätstörda blir hungriga med jämna mellanrum äter hyfsat regelbundet och i lagom mängd. Att glömma att äta och inte bli hungrig när man är utan mat i flera dagar (hungrig så man vill ha mat och fixar något om man kan) är för mig att antingen ha problem av annan art (som sorg/sjukdom/hormonstörning etc) eller att man har problem med sin relation till maten.

 

[BernT]

Jag upplever det inte så, många av dina kommentarer om andras vanor och även dina egna får mig att tänka på allvarlig ätstörning. Det kanske inte stämmer i och för sig men bara det att man framhåller sig själv som normal på det vis du gör får varningsklockorna att ringa- den som har ett normalt förhållande till maten tänker inte så mycket på det och behöver inte framhålla sin normalitet. De icke ätstörda blir hungriga med jämna mellanrum äter hyfsat regelbundet och i lagom mängd. Att glömma att äta och inte bli hungrig när man är utan mat i flera dagar (hungrig så man vill ha mat och fixar något om man kan) är för mig att antingen ha problem av annan art (som sorg/sjukdom/hormonstörning etc) eller att man har problem med sin relation till maten.

Jaja du tycker så. Jag gör vad som funkar fint för mig.

 

[Lobelia]

Men...är inte det mat menar du? Mat är för mig i såna här sammanhang allt man tillför som innehåller energi (och i bästa fall näring) som inte är dryck. Ofta särskiljer jag typ godis och snacks, men då framgår det i sammanhanget i så fall. Även om jag äter äppelpaj med vaniljsås till lunch/istället för traditionell lunchmat varje dag i en vecka så ser jag det fortfarande som att jag ätit lunch, även den veckan.

Men om det är vanligt att se det som du så förstår jag plötsligt hur så många kan tycka att det funkar bra att "hoppa över lunch/middag/inte äta på ett par dagar", samtidigt som jag tycker att det inte alls funkar

Håller med. Man hoppar för all del över en måltid om man ersätter den med en chokladkaka eller chips men man får i sig kalorier ändå och hoppar knappast över att äta. Även dryck räknas som näring och en måltid om det nu inte är bara vatten eller så. I min värld.

I perspektivet att ta sig en macka eller lite fil så äter jag aldrig frukost i så fall

 

[Mabuse]

Ja absolut då håller vi med varandra. Dvs det är vanligt att man har en grundsyn som innebär att man äter tre mål om dagen och något mellanmål men att man säkert någon gång i veckan stökar till det.

Däremot är jag mycket mindre strikt än du är på att det skulle vara slarvigt redan om man inte äter detta exakt samma klockslag varje dag. Så följande tycker jag inte är att "stöka till det" Jag tycker nog att 6-9 är ett regelbundet tidsintervall för frukost och 11-14 ett regelbundet tidsintervall för lunch och 18-20 ett regelbundet tidsintervall för middag. Medan 14-17 är det för mellanmål för mig och min familj. Och jag räknar mycket som en måltid från macka eller havregrynsgröt som lunch och ett äpple, en kaffelatte eller några mandlar som en mellis. (Så om jag skulle äta frukost 06 dag 1 och 09 dag två skulle jag inte tycka det var någon oreda. Inte heller om middagen var en äggmacka dag 1 och köttfärssås dag två.)

Där tycker jag snarare det sticker ut med lagade mellanmål, i min runtsnegling.

Med ”oregelbundet” menar jag att man äter frukost kl 11 för att det inte blev av tidigare, om den äts inom samma tretimmarintervall varje dag skulle jag nog också se det som regelbundet.

Idag t ex, så blev det ingen frukost, och ”lunchen”, som jag dricker nu, är en kopp kaffe. Har inte blivit hungrig än, men jag hoppas på att jag lyckas peta i mig något i eftermiddag, och sen kommer jag säkert vara vrålhungrig sent ikväll. Det är ju inget vidare, men så blir det ibland, och jag tänker att jag inte är ensam om det.

 

[Mabuse]

Jaja du tycker så. Jag gör vad som funkar fint för mig.

Har du perioder eller situationer när du äter mer, eller hur gör du för att inte magra av för mycket? Tänker om du äter en gång i veckan, efter några månader eller år med den dieten så borde man ha gått ner väldigt mycket i vikt?

 

[Lobelia]

Jaja du tycker så. Jag gör vad som funkar fint för mig.

Det är få som tycker de är onormala eller i vart fall erkänner det. Vill du inte betraktas som det av andra kanske du ska lägga mindre energi på att insinuera att andra äter på ett felaktigt vis som här:

Ett par tre dagar klarar jag mig utan mat. När jag bodde själv kunde jag gå runt en vecka utan. Rent generellt äter vi ju alldeles för mycket idag, det är inte farligt att fasta emellanåt. Handlar mkt om inställning om man tycker det är jobbigt eller inte.

Du säger att det är en fråga om inställning att hoppa över måltider, min åsikt är att det är frågan om hormoner och genetik i stor utsträckning. Jag kan lätt hoppa över en måltid eller två om jag måste, det är inte så att jag dör eller så, men för mig är det helt omöjligt att glömma att äta några dagar. Jag blir för hungrig för att kunna glömma. Det är rätt arrogant att påstå att det är inställningen till mat som gör att man har lätt/svårt för att fasta. Om man aldrig känner sig hungrig är det givetvis enkelt att avstå från mat men knappast om man får huvudvärk och kramper.

 

[Thaliaste]

Grejen är kanske att alla de som äter i lunchrummet äter varm mat. Det finns också personer som går ut på stan, och vad de äter vet ju ingen annan. Det är ju heller inte alla som kommenterar min mat heller, men det är alltid samma personer som gör det. En av personerna är jag ganska övertygad om att hen tror att det är på skoj, typ där sitter du med din kvarg igen. Hade det bara varit den personen som påtalat det hade jag inte reagerat eller kanske kunnat ta det som ett skämt. Men inte ”hade du varit min unge hade du aldrig fått hållas”. Jag äter en yoghurt, jag sitter inte och äter chips direkt ur påsen framför näsan på en hög förskolebarn. Jag kan tycka att även om de menar väl borde de inse att jag inte kommer sitta med en matlåda med överblivna rester när det inte hänt på över två år? Det angår ju absolut inte dem.

En kollega gnällde till och med om hur onyttig min mat var. Själv åt hon precis en kebabtallrik…

Håller med om att det verkligen var ett trist sätt att uttrycka sig på, som båda kollegorna. Känner tyvärr också igen det där med att vissa inte fattar att ett skämt för 150:e gången inte är ett skämt längre...

Men en kebabtallrik till lunch, ja? Det är väl inget problem att äta det till lunch? Det är ganska vanligt hos oss (ännu vanligare med rulle dock) eftersom vi är granne med ett ställe som gör väldigt bra sådana. Vad som är hälsosammast av en yoghurt eller en kebabtallrik går inte att säga utifrån att någon har ätit det ena eller det andra. Hälsosamhet sitter ju inte i vad man äter vid ett enskilt tillfälle utan hur man äter över tid, och i kontexten av allt annat som påverkar ens hälsa.

 

[Lobelia]

Nej, men de har ju t ex arbetat med skogshuggning i gulag, vilket var minst lika tungt arbete om inte värre. Så det är ingen nyhet att det tar ett tag innan man dör av svält även om man kroppsarbetar under tiden.

Det går såklart bättre att arbeta om man äter (annars skulle ju inte elitidrottsmän äta, t ex), men man dör inte knall och fall genast om man slutar äta och fortsätter arbeta.

Precis det är väl ingen som tror att man dör knall och fall av att inte äta på några dagar även om man anstränger sig hårt. Så lång tid tar det inte att cykla genom hela Sverige om man är tränad för det och ärligt talat är cykling inte det hårdaste jobbet man kan utföra. Det var säkert långt värre i Gulag.

 

[BernT]

Har du perioder eller situationer när du äter mer, eller hur gör du för att inte magra av för mycket? Tänker om du äter en gång i veckan, efter några månader eller år med den dieten så borde man ha gått ner väldigt mycket i vikt?

Oftast äter jag 1-2 gånger om dagen. Det är mer undantag att jag hoppar över mat. Är jag ensam hemma (dvs man + barn kanske är bortresta) så kan jag glömma äta. Men oftast äter jag minst en gång dag. Jag har väldigt bra koll på vad jag ska äta så nä magrar inte av + har extremt lätt för att bygga muskler så får väldigt bra resultat av styrketräning.

Vissa dagar jobbar jag länge och kommer hem typ 19 och har inte hunnit med lunch och frukost äter jag inte. Då kan jag känna att äh jag äter imorgon för jag är ändå inte hungrig. Och då äter jag imorgon.

 

[Badger]

Med ”oregelbundet” menar jag att man äter frukost kl 11 för att det inte blev av tidigare, om den äts inom samma tretimmarintervall varje dag skulle jag nog också se det som regelbundet.

Idag t ex, så blev det ingen frukost, och ”lunchen”, som jag dricker nu, är en kopp kaffe. Har inte blivit hungrig än, men jag hoppas på att jag lyckas peta i mig något i eftermiddag, och sen kommer jag säkert vara vrålhungrig sent ikväll. Det är ju inget vidare, men så blir det ibland, och jag tänker att jag inte är ensam om det.

Nej det är du säkert inte.

Att hoppa över tycker ju jag också är oregelbundet. Att slå ihop frukost och lunch på helgen och sedan fika som mellanmål räknar inte jag som slarv för mig. Fast när jag tänker efter har jag aldrig använt uttrycket slarv i samband med mat. Jag kan tycka att äppelpaj istället för lunch till barnet en helg är lite härligt busigt möjligen.

Har extremt sällan hoppat över måltider själv dock, jag blir trots allt hungrig efter ett tag. Frukostmackan är väl den som lättast kunnat missas utan att jag blir hungrig, tex om jag glömt den hemma så är det ju så helt enkelt. Men samtidigt tycker jag mycket om mackor och att äta så av den orsaken skulle jag sörja min goda macka som ligger hemma.

Faktum är att jag skulle alltid kunna äta en macka, oavsett om jag är hungrig eller ej. Kan kort sagt säga att jag är hyggligt uthållig på att inte äta (tyckte det var rationellt tex att rida utan att äta något innan även om det innebar att middagen var kl 21, vilket inte var att hoppa över en måltid) men gillar inte den typen av hunger man kan få senare av att hoppa över måltider och jag gillar att äta så ser ingen vits med det och kan samtidigt alltid äta om någon erbjuder något att äta.

 

[Thaliaste]

Den enda rimliga kommentaren till någon annans mat är väl ”Det där ser gott ut!” och kanske fråga efter receptet eller vart de köpt lunchen om den är färdig, alternativt möjligen ”Det där ser spännande ut, vad är det?”.

Ja precis, det brukar vara den kommentaren som kommer om jag kommenterar. Men då är det oftast något särskilt, eller att jag vet att kollegan gillar att prata mat. Med tiden lär man sig ju sånt, och vissa kollegor brukar diskutera sina matlådor mer än andra (med varandra och sina egna, de diskuterar inte andras).

Jag brukar dock inte slänga mig med kommentarer om andras matlådor särskilt ofta överhuvudtaget dock, framför allt inte om jag inte känner dem väl. Dels för att jag tycker att man bör vara lite försiktig med att kommentera allt man ser och tycker något om, utan att frågan har lyfts av mottagaren. Det är ju inte alltid välkommet att bli påmind om att allt man gör och hela ens existens hela tiden blir bedömd av omvärlden och att det alltid är fritt fram för omvärlden att informera en om den bedömningen. Även en positiv kommentar är ju en dom så att säga, även om den är välment. (Vi hade en feedback-konsult på kontoret för ett par år sedan, som skulle hjälpa oss att få en god stämning. Den allergin som då väcktes mot oönskade bedömmande kommentater har ännu inte riktigt gått ur...)

Men om kollegan själv kommenterar sin mat så svarar jag gärna på det, då är det ju en helt annan sak!

 

[Thaliaste]

Håller med. Man hoppar för all del över en måltid om man ersätter den med en chokladkaka eller chips men man får i sig kalorier ändå och hoppar knappast över att äta. Även dryck räknas som näring och en måltid om det nu inte är bara vatten eller så. I min värld.

I perspektivet att ta sig en macka eller lite fil så äter jag aldrig frukost i så fall

Jag har börjat äta mellanmål oftare medan jag nu mest sitter på hemmakontoret, eftersom jag har tillgång nu vilket jag inte har på det vanliga kontoret. Och det skulle ju vara bra, enligt mallen. Tyvärr har mitt mellanmål ofta bestått av en chokladbit till kaffet, och då är det inte lika positivt längre.

Blir jättekonstigt om man inte räknar in allt man äter och dricker, i diskussionen om kost och hälsa.

 

[Badger]

Jag har börjat äta mellanmål oftare medan jag nu mest sitter på hemmakontoret, eftersom jag har tillgång nu vilket jag inte har på det vanliga kontoret. Och det skulle ju vara bra, enligt mallen. Tyvärr har mitt mellanmål ofta bestått av en chokladbit till kaffet, och då är det inte lika positivt längre.

Blir jättekonstigt om man inte räknar in allt man äter och dricker, i diskussionen om kost och hälsa.

Håller med om att allting måste räknas. Om man hoppar över lunchen och äter en Snickers så har man ju inte hoppat över lunchen utan ätit en Snickers till lunch.

Sedan vet jag inte om jag tror att mellanmål alltid är bra, vet inte varför de skulle vara så himla bra? Men jag är dock alltid hungrig någon gång vid tre och äter ett äpple eller något (chokladbit... dock gör ju chokladbiten ingenting för hungern) just därför.

Fast apropå ditt mellanmål är inte det ganska stor skillnad på vad folk säger är en chokladbit? Dvs om det är en fyrkant från en mörk chokladkaka eller om det är just en Snickers?

 

[Snurrfian]

Samtidigt hade nog de maträtterna varit "okej" även för de här förståsigpåarna. Det är att jag äter typ yoghurt/kvarg/dylikt eller hemska tanke, kanske till och med en macka, som de har så svårt för. En dam (som inte ens jobbar med mig, hon attackerade mig från ingenstans, hade aldrig sagt hej till människan ens) deklarerade högljutt att hon hade minsann rutit upp ordentligt med sina barn om de haft mina matvanor. Förlåt då, men nu är du inte min mamma och jag är över 30 så du bestämmer inte över mig, typ.

vad är det för underliga människor som tycker sig ha rätt att skälla om vad man äter. Kommentera jag någons mat i lunchrummet är det för att det ser ovanligt gott ut, eller har någon av mina favoriträtter. I övrigt registrerar jag knappt vad som äts. Jag blir i och för sig impad av kvinnan som varje dag står och gör en fräsch sallad i personalrummet. Men mer än så? Nej aldrig.

 

[Lazy Lady]

Håller med om att allting måste räknas. Om man hoppar över lunchen och äter en Snickers så har man ju inte hoppat över lunchen utan ätit en Snickers till lunch.

Sedan vet jag inte om jag tror att mellanmål alltid är bra, vet inte varför de skulle vara så himla bra? Men jag är dock alltid hungrig någon gång vid tre och äter ett äpple eller något (chokladbit... dock gör ju chokladbiten ingenting för hungern) just därför, men jag klappar mig ju inte på axeln för det direkt.

Fast apropå ditt mellanmål är inte det ganska stor skillnad på vad folk säger är en chokladbit? Dvs om det är en fyrkant från en mörk chokladkaka eller om det är just en Snickers?

Mellanmål äter jag i stort sett aldrig, brukar aldrig vara hungrig mellan måltider. Men jag tar gärna en chokladbit till kaffet direkt efter maten (för mig en ruta mörk choklad och inte en hel snickers)

 

[sorbifolia]

Lite generellt ang måltider och hur ofta man ska/bör äta: Vi människor är ju (iaf ursprungligen) omnivores, vi äter vad vi får tag på av kött, vegetabilier etc. Som en hund/ulv mao - och visst funkar det utmärkt för en ulv att gå några dar utan att äta? Det tror jag ingen skulle fundera över ens. Och för alla som läst litegrann evolutionsteori så vet man att det tar så många tusen år ätt ändra på ämnesomsättning och tarmar etc. att vi har fortfarande inte anpassat oss den typen av kost som vi haft sedan vi började äta mera regelbundet och dyrka korn etc.

Sedan angående blodsockernivå så är det i huvudsak VAD vi äter som spelar in på om blodsockret går upp och ner eller är jämnt. Snabba kolhydrater gör att det går snabbt upp och snabbt ner, medan fett och protein ger en jämnare kurva utan stora dippar.

Så kontentan blir väl att om man väljer att äta en rent vegetabilsk kost så får man se till att äta lite oftare, mera som en häst, medan om man äter kött och annat som "håller" längre så är det ofta inga större problem att gå längre utan mat. Min kompis som äter extremt LCHF (keto) kan gå en vecka utan mat utan att ens känna sig hungrig. Medan jag som äter mycket karbohydrater gärna vill ha någon form at mat 3-4 ggr per dag. Har dock märkt att även min kropp mår bättre om jag låter den fasta 12 timmar (+/-) sammanhangande varje dygn.