Är det normalt att bli trött av stan?

Nahar

Trådstartare
Okej, så jag var i stan idag. Det känns som att varje gång blir jag lite mer utmattad efteråt, oavsett hur lite/mycket jag gör när jag är där. Visst att jag flyttade ut på landet för att jag gillar lugnet, men tidigare har jag bott i storstad och miljonstad, uppvuxen i mellanstor stad, och aldrig haft problem med att orka. Är det pandemin som har gjort mig ovan? Kollektivtrafiken som tär på mig helt plötsligt? Har jag blivit ur synk med världen?

Idag skulle jag gå två snabba ärenden, var borta i nästan sju timmar, varav 4 är tåg/tågbyte, och resten gå runt i stan. Jag stressar inget, tar allt superlugnt verkligen, men ändå är allt jag kan göra i när jag kommer hem att ligga i ett mörkt rum, lyssna på min tinnitus och hoppas att huvudvärken släpper. Dagen efter är jag för trött för mer än mat och vila. Känns ohållbart med tanke på att jag i framtiden ska in till stan varannan vecka eller så (när pandemin lättar).

Några tankar kring varför detta händer eller vad jag kan göra åt det?
 
Jag har varit mycket mindre i stan det senaste året och det gör att jag blivit ovan med så mycket folk. Har blivit lite folkskygg av ovanan. Känns naturligt att bli trött när man inte är lika van vid alla intryck som finns i stan när man inte är där så ofta.
 
Precis sådär, eller ja, kanske inte tinnitus eller huvudvärk, men fullkomligt utmattad blir jag av att utföra ärenden i stan.
Jag har gjort kopplingen (inte bara därför, utan även en rad andra saker) att jag antagligen är högkänslig.
Kan det kanske vara ovanan med intryck/ljud/rörelse mm som gör att det blir så nu?
Det är ju trots allt en ganska onaturlig miljö att vistas i en stad tänker jag, kanske behöver man vänja sig vid det successivt, 7h är ju faktiskt en ganska lång tid dessutom
 
Fullt normalt tycker jag, både jag och hundarna är helt kaputt efter en tur in till stan och då behöver vi egentligen inte göra någonting mer än gå ut och ta en fika. Tycker det är allt oväsen, att behöva håll koll runtomkring sig hela tiden, se vart man kliver, var alla andra människor är. Hela köret.
Har också bott och jobbat mitt i storstan och då gick det bättre, man blev väl mer avstängd med tiden helt enkelt... men jag vill nog inte göra det igen.
 
Okej, så jag var i stan idag. Det känns som att varje gång blir jag lite mer utmattad efteråt, oavsett hur lite/mycket jag gör när jag är där. Visst att jag flyttade ut på landet för att jag gillar lugnet, men tidigare har jag bott i storstad och miljonstad, uppvuxen i mellanstor stad, och aldrig haft problem med att orka. Är det pandemin som har gjort mig ovan? Kollektivtrafiken som tär på mig helt plötsligt? Har jag blivit ur synk med världen?

Idag skulle jag gå två snabba ärenden, var borta i nästan sju timmar, varav 4 är tåg/tågbyte, och resten gå runt i stan. Jag stressar inget, tar allt superlugnt verkligen, men ändå är allt jag kan göra i när jag kommer hem att ligga i ett mörkt rum, lyssna på min tinnitus och hoppas att huvudvärken släpper. Dagen efter är jag för trött för mer än mat och vila. Känns ohållbart med tanke på att jag i framtiden ska in till stan varannan vecka eller så (när pandemin lättar).

Några tankar kring varför detta händer eller vad jag kan göra åt det?
Men om det tar 7 timmar att göra två snabba ärenden så är det väl inte konstigt att vara helt utmattad när man kommer hem? Hade i alla fall jag varit också, det är ju en hel dag på vift liksom.
 
Jag har inte tinnitus och får inte huvudvärk sådär, men jag blir absolut väldigt trött av en dag i stan/ute på vift nu för tiden. Är född och uppvuxen i Malmö och flyttade till landsbygden för 7 år sedan och blir mer folkskygg och mer trött efter ärenden bland mycket folk/intryck för varje år som går :D Men, jag skulle också säga att det är en vanesak och att det blir bättre om jag i perioder är mer i stan/bland folk. Nu under pandemin är jag så sällan i såna miljöer så tycker det blir extra jobbigt då.

Det blir ju väldigt mycket intryck i stan och man måste hela tiden hålla koll på omgivningen (så man inte blir påkörd, går in i någon annan, hålla koll på vart man ska, passa tåg/busstider osv) så jag tycker inte det är konstigt att hjärnan blir trött av det.
 
Jag brukade älska pulsen i Stockholm. Gick snabbt, hade noll problem med allt folk, tempot och pulsen. En av det bästa perioderna i livet var när jag veckopendlade och hade lantlig idyll på helgerna och stureplan på vardagarna.

Nu är jag lite vilsen där. Jag tror att jag kunde sortera intryck bättre då. Nu registrerar jag alldeles för mycket och blir trött.
 
Nej, vad jobbigt att det är normalt, önskade det var något fel så jag kanske kunde hitta en lösning:laugh:

Men något måste jag göra för att inte bli riktigt såhär trött. Förstår ju att en blir trött efter en heldag, men jag vill åtminstone kunna ta en dusch, laga mat, och vara igång nästa dag igen. Kan inte minnas att jag blivit såhär trött tidigare förutom de dagar då jag åkt fram och tillbaka till Stockholm på en dag (från Skåne alltså) för att jobba, och då var det ju 14-timmars dagar minst.

Tror att jag äter/dricker sämre när jag är iväg. Och så önskar jag att jag kunde cykla hela vägen för jag tror att kollektivtrafiken tär faktiskt, men det är ju alldeles för långt. Vill inte ha bil heller. Hade tågen gått lite mer ofta hade det nog känts bättre, nu är det så meckigt att få ihop tiderna.

Men kanske vänjer jag mig igen när det blir lite oftare. Jag hoppas det i alla fall.
 
Människobyar gör mig helt slut. Skulle prova byxor på Triangeln i Malmö för några veckor sedan, på min lunchrast. Gick ett halvt varv på nedre plan och kände att det var alldeles för mycket, så jag gick tillbaka till jobb istället. Det var så himla mycket affärer och nästan alla hade ju byxor! Så var fan börjar man?! Kände att det blev alldeles övermäktigt. Det är så himla mycket att ta in, jag är inte van vid det. Lämnar knappt byn vanligtvis. Kanske är det likadant för dig? Vi ska nog mest hålla oss i obygden :D
 
4 timmar med tåg/tågbyte hade gjort mig rätt trött också! Låter förfärligt...

Stan har jag inga problem med men tåg är jobbigt då de väsnas hela tiden. Det där jäkla motorljudet! Samma med flygplan. Jag klarar 2 timmar på flyg sen räcker det och jag vill bara därifrån till en plats där jag kan slippa höra motorljudet och känna de konstanta vibrationerna.
 
Människobyar gör mig helt slut. Skulle prova byxor på Triangeln i Malmö för några veckor sedan, på min lunchrast. Gick ett halvt varv på nedre plan och kände att det var alldeles för mycket, så jag gick tillbaka till jobb istället. Det var så himla mycket affärer och nästan alla hade ju byxor! Så var fan börjar man?! Kände att det blev alldeles övermäktigt. Det är så himla mycket att ta in, jag är inte van vid det. Lämnar knappt byn vanligtvis. Kanske är det likadant för dig? Vi ska nog mest hålla oss i obygden :D
Men lite så känns det! Det kändes som att allt i stan bara var så MYCKET och alla gick så snabbt och det var inte tyst någonstans och allt var kaos. Men det är liksom samma platser/gator där jag rörde mig dagligen utan problem innan?? Känns som att jag blivit en alien i mitt forna hem typ:crazy:

4 timmar med tåg/tågbyte hade gjort mig rätt trött också! Låter förfärligt...

Stan har jag inga problem med men tåg är jobbigt då de väsnas hela tiden. Det där jäkla motorljudet! Samma med flygplan. Jag klarar 2 timmar på flyg sen räcker det och jag vill bara därifrån till en plats där jag kan slippa höra motorljudet och känna de konstanta vibrationerna.

4h på tåg/tågbyte hade nockat mig i alla fall!

(dvs den biten snarare än det andra)
Hmm, ni kanske har rätt. Jag brukar gilla tåg men SJ i fyra timmar är tyst och lugnt jämfört med kollektivtrafiken med dubbla byten. Flyg har jag aldrig klarat heller.

När jag bodde i stan cyklade/gick jag 99% av tiden. Så kanske en skillnad där faktiskt.
 
Jag bor i stan men blir trött av city. Alltså, kvarteren där jag bor är i mina ögon lugna men så fort jag ger mig ut i city/Hamngatan/Stureplan för lite shopping eller fika så blir jag helt dränerad på energi efter bara en timme. För min del tror jag det är både pandemi och ålder som spelar in.
 
Men lite så känns det! Det kändes som att allt i stan bara var så MYCKET och alla gick så snabbt och det var inte tyst någonstans och allt var kaos. Men det är liksom samma platser/gator där jag rörde mig dagligen utan problem innan?? Känns som att jag blivit en alien i mitt forna hem typ:crazy:




Hmm, ni kanske har rätt. Jag brukar gilla tåg men SJ i fyra timmar är tyst och lugnt jämfört med kollektivtrafiken med dubbla byten. Flyg har jag aldrig klarat heller.

När jag bodde i stan cyklade/gick jag 99% av tiden. Så kanske en skillnad där faktiskt.
Jag gillar i och för sig när alla går snabbt och önskar att alla kunde göra det överallt. Att behöva krocka med folk och frustrerat försöka ta sig förbi när folk stannar mitt i gatan driver mig halvt från vettet. :D
 
Jag säger som alla andra, normalt! Jag är likadan. Men, det är även delvis en vanesak. Jag har alltid varit känslig för miljöer med mycket ljud/intryck/människor, men om man vanligtvis inte är det så tror jag du snart vänjer dig om du är i stan mer ofta. Förut jobbade jag tex. alla dagar på kontoret och var inte mer trött än vanligt när jag slutade. Nu har jag jobbat hemma i ett år så när jag började jobba på kontoret igen så blev jag jättetrött av det. Men nu har jag jobbat på kontoret ett tag igen och är återigen normaltrött efter jobbet.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ För att göra en lång historia kort så har jag i grund och botten en fibromyalgi-diagnos. Ovanpå det har de påbörjat utredningar på flera...
18 19 20
Svar
399
· Visningar
39 161
Senast: Angua
·
Skola & Jobb Hej, börjar med standarden att detta antagligen kommer bli ett långt inlägg och att jag är anonym av en anledning och om du vet vem jag...
Svar
17
· Visningar
2 519

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Kattsnack 10
  • Valp 2023 -den andra

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp