Bukefalos 25 år!

Är du nöjd?

Är du nöjd med livet just nu?

  • Ja

    Röster: 124 73,8%
  • Nej

    Röster: 44 26,2%

  • Antal omröstningsdeltagare
    168
Påminner mig också om att "bara" detta med att vara frisk och utan fysiska hinder är en stor ynnest. Även om det är något man lätt tar för givet tills motsatsen inträffar.

Håller verkligen med där! Peppar peppar!
Överlag ja
Sen har jag såklart mål och drömmar. Saker som kunnat vara bättre, och saker som jag saknar, men det hör väl livet till!

Fast att ha mål och drömmar tycker jag (som flera andra skrivit) är en del i att vara nöjd/må bra. Har man inga mål och drömmar känns det som om man mår mindre bra/är mer missnöjd än om man har det.
Jag är nog generellt en positiv person. Jag tycker det är jobbigt med "ältare", så jag försöker att inte vara sån själv. Brukar tänka "kan jag göra nåt åt det? Om ja, gör det. Om nej, släpp det" och det funkar rätt bra.

Sådär försöker jag också tänka! Sen är det väldigt svårt ibland, men jobbar på att kunna släppa saker.

--------

Hmm... Det har varit en tuff period i mitt liv nu ett tag, men förhoppningsvis tar väl uppförsbacken slut nån gång.
På det stora hela tycker jag att jag är är positiv person, som ser det stora i det lilla och uppskattar de små sakerna.
Den senaste tiden har varit tuff, men jag har ett bra liv, det har jag absolut.
 
Fast att ha mål och drömmar tycker jag (som flera andra skrivit) är en del i att vara nöjd/må bra. Har man inga mål och drömmar känns det som om man mår mindre bra/är mer missnöjd än om man har det.
Jo, är ju sant! När jag har känt att jag ej haft några drömmar har det mesta känts rätt tråkigt
Har haft vänner som inte ansett sig vara nöjda eftersom dom ännu inte uppfyllt sina drömmar och mål, sen kanske dom inte blivit nöjda ändå, om dom väl hade gjort det 😅
 
Jag trivs inte alls med att jobba heltid. Jag har aldrig trivts med det. Det stressar och jag lyckas aldrig få balans i livet med ett heltidsjobb. Jobbet i sig är intressant, kollegorna bra så jag har egentligen inget att klaga på men det är inget jag hade fortsatt med om jag inte behövde pengarna. Men jag tror inte att det finns något (jobb eller annan aktivitet) som jag hade trivts med 8 timmar om dagen 5 dagar i veckan året runt.

Det är egentligen inte de 5 dagarna som är problemet utan att jag bara är ledig två. Det är för lite ledig tid.
 
Jamen det där är mycket av min "nöjdnyckel" också - att sträva mot "serenity to accept the things you cannot change, courage to change the things you can" - och sedan ligger svårigheten i och för sig i det tredje ledet "and the wisdom to know the difference".
När jag läste ditt inlägg så sög det till i magen - för det är precis det där som jag har gått i terapi för det senaste halvåret pga sjukdom och lagom till sommaren så har det mesta fallit på plats i min hjärna.
Acceptans är det svåraste som finns!

Men jag kunde svara ärligt att just så är jag faktiskt nöjd med livet och kan se det jag har :heart
 
Jag skulle säga att jag är otroligt nöjd, men kanske framförallt tacksam?
Tacksam mot mig själv för att jag ändå lyckades skapa en stabil, rolig och utvecklande tillvaro. Tacksam för att jag har råd att bo som jag gör, i en stor lägenhet som jag själv äger. Tacksam för att jag har råd att ha egen häst. Tacksam för att jag varje morgon tar den nya BMW:n till ett jobb som jag tycker är kul, intressant, flexibelt och utmanande. Tacksam för att jag är frisk. Tacksam för att jag har så fina människor i min omgivning. Tacksam för att jag varje dag kommer hem till en glad katt som älskar mitt sällskap. Tacksam för att jag har så mycket pengar över varje månad när alla räkningar är betalda. Tacksam för allt helt enkelt.

Och förbannat nöjd också :D
 
Nej. Jag är tvärt om fruktansvärt missnöjd.

Jag tycker inte alls om hur jag bor, hur jag jobbar eller hur fritiden ser ut (sistnämnda mycket pga att jobbet tar så mycket energi att allt annat blir kaos). Min enda anledning att gå upp ur sängen på morgonen och ändå få ihop dagen är mina hundar.

Och jo, självklart försöker jag få tillvaron bättre. Söker jobb (utan framgång), funderar på plugg (men där är det också svårt att få till något av olika orsaker), har varit till psykolog men kommer nu inte få ny tid förrän till hösten... Killen jag träffar gör dagarna lättare och bättre, och det var mycket pga honom som jag alls kom iväg till psykologen, men ja... Går mest runt och känner att jag slösar bort hela livet på absolut ingenting. Snacka om att jag lever ett helt jävla meningslöst liv. Försöker dock att inte vara allt för gnällig och vet att många i min omgivning trots allt uppfattar mig som positiv när jag väl har kontakt med dem. Har inte orkat vara så social senaste tiden.
 
Både nej och ja. Jag har inte ett "dåligt" liv på något sätt. Är generellt en sådan som nöjer mig och har inga vidare större ambitioner mer än att känna mig just *nöjd* och lycklig. Samtidigt har jag allt för många irritationsmoment i min vardag som i majoritet är mitt eget fel men som jag inte nödvändigtvis alltid kan göra något åt. Vantrivs på jobbet och känner mig tidvis väldigt ensam trots att jag har en underbar familj.
 
Ja' ä int' bitter! Märklig fråga om man är nöjd eller inte? 🤔 Men tja, jag är väl typ mer nöjd än onöjd, eller så är jag så tillvand med elände så jag skulle kunna säga - det hade kunnat vara ÄNNU värre, men ja' klag' intä.
 
Tror absolut det är farligt för mig att vara nöjd. Tror jag skulle missa en massa då. Är "nöjd" över att inte vara nöjd och hela tiden ändra på saker och fixa. Finns massor med saker jag är glad över, men nöjd? Nja det tror jag inte.
 
Jag är nog generellt en positiv person. Jag tycker det är jobbigt med "ältare", så jag försöker att inte vara sån själv. Brukar tänka "kan jag göra nåt åt det? Om ja, gör det. Om nej, släpp det" och det funkar rätt bra.
Vill tillägga att det tankesättet såklart mest är applicerbart när det gäller småsaker i livet, typ kollegan som gnäller i en halvtimme över att de nya kaffemaskinerna på jobbet suger. Naturligtvis inte större problem som mental ohälsa eller sjukdomar. Insåg att det saknades lite nyans i min kommentar.
 
Varför är det en märklig fråga, tycker du? Jag tyckte det var intressant att fundera och reflektera över jag! :)
Jag tror att ordet 'nöjd' är ett väldigt diffust ord. Jag kan vara nöjd men inte mätt liksom. Livet går väldigt mycket upp och ner, att sammanfatta ett pågående liv i alla delar i ett litet ord som 'nöjd' känns trångt. Om jag säger att jag känner mig nöjd skulle jag ljuga, men jag är just nu inte heller missnöjd.
 
Vill tillägga att det tankesättet såklart mest är applicerbart när det gäller småsaker i livet, typ kollegan som gnäller i en halvtimme över att de nya kaffemaskinerna på jobbet suger. Naturligtvis inte större problem som mental ohälsa eller sjukdomar. Insåg att det saknades lite nyans i min kommentar.

Jag tänker nog att det kan påverka andra typer av svårare tillstånd också. Men såklart mest bara på ett förebyggande sätt.
 

Mineur

Moderator
Jag tror att ordet 'nöjd' är ett väldigt diffust ord. Jag kan vara nöjd men inte mätt liksom. Livet går väldigt mycket upp och ner, att sammanfatta ett pågående liv i alla delar i ett litet ord som 'nöjd' känns trångt. Om jag säger att jag känner mig nöjd skulle jag ljuga, men jag är just nu inte heller missnöjd.
Ah, jag fattar och håller med till viss del! Samtidigt kan jag ibland tycka att det är ganska nyttigt och intressant att liksom koka ner det till just ett så pass litet och snävt ord, och se var man hamnar då. Det hjälper liksom till att definiera hur man känner på ett väldigt generellt plan, utan att fundera just på alla olika nyanser och sidor, allt som hade kunnat vara, osv. Äsch, jag har lite svårt att förklara hur jag tänker känner jag... Återkommer eventuellt med ett nytt försök imorgon ;)
 
Nej, men vet vad det beror på (övervikt) så jag jobbar på det men det går ju för långsamt tycker jag såklart.

Det orsakar;
-att ridning inte längre fungerar då jag tycker jag väger för mycket och inte orkar som jag vill.
-svårt att klä mig snyggt (inget passar)
-jag orkar inte fysiskt på det sätt jag vill och har dåligt med energi
- upplever att jag behandlas annorlunda än normalviktiga både på jobb och ute i samhället.
 

Liknande trådar

Relationer Endel människor vill inte ta del av vad andra har att säga utan de säger vad de vill säga och sedan är de klara. Jag har väldigt svårt...
3 4 5
Svar
89
· Visningar
3 695
Övr.Katt Jag har en kastrerad hankatt (huskatt, förmodligen med siames i sig) på 10år. Frisk och med mycket energi. Han har en kattkompis...
2
Svar
20
· Visningar
1 133
Relationer Vill bara berätta ang detta ensam när man bor på äldreboende, där jag jobbar är det flera med många barn/barnbarn men inga kommer och...
3 4 5
Svar
84
· Visningar
3 249
Kropp&Själ Efter lång tid har jag insett att jag måste och vill ha hjälp med min "matproblematik". Några trådar har på Buke har verkligen fått mig...
2
Svar
28
· Visningar
1 213

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattsnack #8
  • Vad hände med doodlarna?

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Ostbågar eller ostkrokar?
Upp