Är skolan diskriminerande mot pojkar? (utbruten från Kan vi prata lite mer om incels och i allmänhet avvisande av män)

Hela grejen handlade om de där sambanden mellan snart sagt allting, som skolbarnen ska identifiera.

Det finns ju minst två svagheter med det
1. Existerar ens de där sambanden?
2. Är de inte en smula svåra att spåra ens om de existerar, för skolbarn?

Jag orkar inte riktigt leta upp texten åt dig, men det är där omkring som professorerna går bet.

Hela grejen handlade om de där sambanden mellan snart sagt allting, som skolbarnen ska identifiera.

Det finns ju minst två svagheter med det
1. Existerar ens de där sambanden?
2. Är de inte en smula svåra att spåra ens om de existerar, för skolbarn?

Jag orkar inte riktigt leta upp texten åt dig, men det är där omkring som professorerna går bet.

Om du orkar någon gång skulle det vara intressant att läsa.
 
Just det du skriver fick vi faktiskt med oss vid senaste utvecklingssamtalet av mitt barns mentor. Att det inte räcker att skriva bra på prov eller ligga bra till i själva skolarbetet utan man måste "synas" och delta aktivt på lektionerna, t.ex räcka upp handen och svara på de frågor som ställs till klassen.
I klartext: fjäska för läraren.

Det är elevens ämneskunskaper som ensamt skall utgöra grund för ett ämnesbetyg, inget annat. Vill man betygssätta hur aktiv eleven varit på lektionerna får man väl införa ett separat ordningsbetyg, typ "ordning och flit under lektionstid".
 
I klartext: fjäska för läraren.

Det är elevens ämneskunskaper som ensamt skall utgöra grund för ett ämnesbetyg, inget annat. Vill man betygssätta hur aktiv eleven varit på lektionerna får man väl införa ett separat ordningsbetyg, typ "ordning och flit under lektionstid".
Nej. Både skriftlig och muntlig förmåga betygssätts.

Att du tolkar det där som att fjäska, väcker ju funderingar kring dina sociala förmågor.
 
Nej. Både skriftlig och muntlig förmåga betygssätts.

Att du tolkar det där som att fjäska, väcker ju funderingar kring dina sociala förmågor.
Snarare frågor kring din syn på kunskap. Är det du skriver ovan något du också tycker skall gälla vid högre studier?

Det finns de som vill föra över den synen på kunskap till universitetsvärlden. Jag är definitivt inte en av dem.
 
I någon studie lät man forskare i historia skriva uppgifter som förhöll sig till läroplanens mål. De misslyckades. Det säger en del om målen.

Skulle vara jätteintressant att läsa. Hur kan jag hitta studien? Letar gärna bara jag har något mer att gå på.
 
I klartext: fjäska för läraren.

Det är elevens ämneskunskaper som ensamt skall utgöra grund för ett ämnesbetyg, inget annat. Vill man betygssätta hur aktiv eleven varit på lektionerna får man väl införa ett separat ordningsbetyg, typ "ordning och flit under lektionstid".

Så du tycker att en elev i princip ska kunna ha noll närvaro och inte visa att hen kan svara på frågor eller framställa något muntligt och ändå få höga betyg? Ämneskunskaper ska ju kunna visas både skriftligt och muntligt.

Hur tycker du att en dyslektiker ska kunna visa kunskaper om hen inte får göra det muntligt på lektioner? (Utöver det självklara att göra alla prov muntligt)
 
Nu blir det långt och tråkigt men jag fattar inte varför texten i läroplanen skulle förstöra barns skolgång. Det handlar om hur lärare omsätter läroplanen i undervisningen. Jag är historielärare och här kommer en snabb genomgång över hur det kan se ut. Den innehåller många luckor eftersom den är skriven på 10 minuter men jag vill ändå försöka illustrera hur det kan se ut.

Kunkapskraven i historia för betyget E i slutet av årskurs 6:
"Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna."

1. Lärare tillsammans, eller på egen hand, beroende på hur man samarbetar definierar begrepp i texten och sorterar dem utefter vilka eleverna behöver kunna, respektive vilka lärarna själva behöver ha i huvudet och sikta mot. Exempel ur denna text: Eleverna måste förstå och kunna använda sig av begreppet levnadsvillkor men begreppet utvecklingslinjer är något som endast jag som lärare har i huvudet när jag planerar, genomför och bedömer.

2. Lärare presenterar mål och uppgifter som eleverna kan förstå. Baserat på ovanstående skulle en uppgift kunna vara att berätta om liknader och skillnader mellan svenskarnas utvandring till USA på 1800-talet och dagens flyktingar från Syrien.
En sådan uppgift skulle kunna genomföras genom att man först arbetar gemensamt. Lärare förklarar begrepp, man tittar på Lilla Aktuellt eller nåt program från UR tillsammans, läser lärobokstexter, urdrag ur skönlitteratur osv. Läraren ställer frågor som uppmuntrar till öppen reflektion, diskussion och samtal. Stakar ut riktningen aktivt så att säga.

3. Eleverna arbetar i mindre grupper med specifika frågor som de löser med hjälp av tidigare undervisning och annat material. Här är det lärarens arbete att organisera och övervaka så att alla elever får det stöd och de utmaningar de behöver för att klara uppgiften.

4. Eleverna ska nu, på de sätt man väljer tillsammans, visa att se kan se samband mellan historia och nutid samt har de faktakunskaper som krävs för att kunna göra detta . Varför flyr människor? Hur kan det kännas att tvinga lämna sitt hem? Hur blev flyktingarna mottagna i det nya landet? Hur tror du att du i din vardag påverkas av att människor flyr till Sverige? Vad menar man med begreppet klimatflykting? Hur kan framtiden se ut, tror du?

Slutligen:
Eleverna har nu hittat samband, lärt sig nya begrepp och kan sätta in dem i rätt sammanhang, reflekterat över hur kulturmöten kan påverka dem själva i vardagen osv osv.

Läraren har bedömt elevernas kunskaper under hela processen genom att observera, fråga, utmana och undervisa.
Är det ämnet historia? Låter mer som någon slags allmän samhällskunskap tycker jag.
 
Skulle vara jätteintressant att läsa. Hur kan jag hitta studien? Letar gärna bara jag har något mer att gå på.
Jag har skrivit till han som jag vill minnas var den som visade mig och frågat. Jag tror inte det var en studie med vetenskapliga anspråk, mer typ en artikel någonstans eller en uppsats eller så.
 
Så du tycker att en elev i princip ska kunna ha noll närvaro och inte visa att hen kan svara på frågor eller framställa något muntligt och ändå få höga betyg? Ämneskunskaper ska ju kunna visas både skriftligt och muntligt.

Hur tycker du att en dyslektiker ska kunna visa kunskaper om hen inte får göra det muntligt på lektioner? (Utöver det självklara att göra alla prov muntligt)
Vad har ämneskunskaper med muntlig och social färdighet att göra?

Tycker du att en dyslektiker skall få lågt betyg trots goda ämneskunskaper för att denne inte klarar att redovisa sina kunskaper skriftligt utan bara muntligt? Fundera över det rättvisa i det så har du också svaret på varför ett ämnesbetyg enbart skall utgå från elevens kunskaper i ämnet och inte hur trevlig och aktiv eleven är på lektionerna.
 
Så du tycker att en elev i princip ska kunna ha noll närvaro och inte visa att hen kan svara på frågor eller framställa något muntligt och ändå få höga betyg? Ämneskunskaper ska ju kunna visas både skriftligt och muntligt.

Hur tycker du att en dyslektiker ska kunna visa kunskaper om hen inte får göra det muntligt på lektioner? (Utöver det självklara att göra alla prov muntligt)

Uppstyrd muntlig examination är väl rimligt, men att en annars ytterst kunnig elev som pga tex bristande självkänsla ska få sin kunskap nedvärderad pga att denne inte slår sig fram i klassrummet är ju vidrigt. Hoppas att det hinner ändras innan vårt barn ska börja betygsättas.

Själv var jag ”frånvarande” större delen av trean i gymnasiet samt under mina universitetsstudier, det var helt enkelt inte motiverande nog att gå dit och lyssna på kursare som spekulerade fritt, ofta helt uselt pålästa också så att frågor som avhandlades var självklara för oss som hade rudimentära kunskaper i vart fall. Skönt att det inte avspeglades i betygen.
 
Uppstyrd muntlig examination är väl rimligt, men att en annars ytterst kunnig elev som pga tex bristande självkänsla ska få sin kunskap nedvärderad pga att denne inte slår sig fram i klassrummet är ju vidrigt. Hoppas att det hinner ändras innan vårt barn ska börja betygsättas.

Själv var jag ”frånvarande” större delen av trean i gymnasiet samt under mina universitetsstudier, det var helt enkelt inte motiverande nog att gå dit och lyssna på kursare som spekulerade fritt, ofta helt uselt pålästa också så att frågor som avhandlades var självklara för oss som hade rudimentära kunskaper i vart fall. Skönt att det inte avspeglades i betygen.

Det finns folk på hela delen av skalan, men att delta aktivt på lektioner tycker jag att alla ska kunna och kan de inte det åga bristande självkänsla så sa de få hjälp att kunna. Det är väl en skill som man kan behöva senare i livet. Delta och våga prata.
 
Det finns folk på hela delen av skalan, men att delta aktivt på lektioner tycker jag att alla ska kunna och kan de inte det åga bristande självkänsla så sa de få hjälp att kunna. Det är väl en skill som man kan behöva senare i livet. Delta och våga prata.
Det är det, det håller jag med om men det är inte något som skall ingå i ett ämnesbetyg om inte det är en del av ämnet.
 
Det finns folk på hela delen av skalan, men att delta aktivt på lektioner tycker jag att alla ska kunna och kan de inte det åga bristande självkänsla så sa de få hjälp att kunna. Det är väl en skill som man kan behöva senare i livet. Delta och våga prata.
jag instämmer, men har svårt att se att det tjänar till att hindra tex en superbegåvad tjej inom naturvetenskap som inte har skillsen för samhällskunskap från att få toppbetyg i tex kemi och därmed från att komma in på rätt universitetsutbildning tex. Varför måste alla vara aktiva och höras, de där tysta analytikerna som löser skivan åt oss extroverta när vi kanske förhastar oss är ju teoretiskt sett minst lika kunniga. Framför allt med tanke på lärarbristen och den mängd outbildade lärare som förekommer i skolorna är jag mycket skeptisk till att dessa ska bedöma ”aktivitet” som aldrig i efterhand går att verifiera eller kontrollera.
 
Fast aktivitet, på det sätt jag menar, är ett sätt att visa ämneskunskaper och att man kan använda kunskaperna i en diskussion. Det går inte att förhålla sig till enbart skriftliga provresultat, där dessutom fusk är möjligt på olika sätt.
 
Det går nästan tillbaka till en grundläggande fråga om skolan - ska den vara något som förbereder barn för livet och arbete i framtiden? Vad kräver samhället av de vuxna idag? Som barn behöver lära sig?

Andra har redan skrivit här att fakta är lätt att få tag på idag, så vad krävs det av vuxna för att kunna delta och bidra till samhället på ett bra sätt? Kritiskt tänkande och att kunna reflektera över det man läser.

Om man ska bara plugga in fakta så leder det till möjliga farliga miljöer där vuxna inte kan tänka själva och litar på det de läser/hör. Vi känner redan till såna miljöer mer eller mindre extrema exempel; Sovjet, Nazi-Tyskland, Ryssland etc, där icke-kritiska vuxna utnyttjades (utnyttjas) av de vid makten. Folket behöver kunna ställa krav, fråga och utmana de vid makten för lika mycket som de styr oss så styr vi dem.

Skolan är inte bara ett ställe där man ska lära sig så mycket fakta som möjligt, utan ett ställe som förbereder framtida medborgare och vad de behöver kunna utöver fakta.
 
Det går nästan tillbaka till en grundläggande fråga om skolan - ska den vara något som förbereder barn för livet och arbete i framtiden? Vad kräver samhället av de vuxna idag? Som barn behöver lära sig?

Andra har redan skrivit här att fakta är lätt att få tag på idag, så vad krävs det av vuxna för att kunna delta och bidra till samhället på ett bra sätt? Kritiskt tänkande och att kunna reflektera över det man läser.

Om man ska bara plugga in fakta så leder det till möjliga farliga miljöer där vuxna inte kan tänka själva och litar på det de läser/hör. Vi känner redan till såna miljöer mer eller mindre extrema exempel; Sovjet, Nazi-Tyskland, Ryssland etc, där icke-kritiska vuxna utnyttjades (utnyttjas) av de vid makten. Folket behöver kunna ställa krav, fråga och utmana de vid makten för lika mycket som de styr oss så styr vi dem.

Skolan är inte bara ett ställe där man ska lära sig så mycket fakta som möjligt, utan ett ställe som förbereder framtida medborgare och vad de behöver kunna utöver fakta.

Givetvis ska kritiskt tänkande, analys osv förekomma i skolan också, men först måste man ju ges en chans att lära sig det man ska problematisera. Det känns märkligt att barn ska problematisera och analysera samtidigt som inlärningen av fakta sker, så görs ju inte ens på universitet. Först lärs ämnet in, sedan kommer tillämpning och analys.

Jag tror inte på det här systemet, framför allt inte i skolor med stökiga miljöer och få eller inga utbildade lärare. Min rädsla är att en stor del barn som med annan inrikting hade kunnat slå sig fram nu istället slås ut och att klasskillnader och möjligheten till akademiska klassresor minskar.
 
Att vara aktiv i klassrummet är inte en förutsättning för högt betyg. Elever har rätt att visa sina kunskaper på det sätt de klarar av. Svårigheten med detta ligger delvis i att kunna identifiera vilka elever som skulle gagnas av att "tvingas" och vilka som ska få visa vad de kan på annat sätt. Att vara muntligt aktiv är en förmåga som inte har något med den inre kunskapen att göra. Skolan ska verka för att elever utvecklar förmågan att uttrycka sig muntligt i grupp men det ska ses som en del i en process och inget som ska betygsättas. Om en lärare motiverad ett betyg med bristande muntlig aktivitet kan man som förälder med läroplan i ryggen invända mot det.
 
Det går nästan tillbaka till en grundläggande fråga om skolan - ska den vara något som förbereder barn för livet och arbete i framtiden? Vad kräver samhället av de vuxna idag? Som barn behöver lära sig?

Andra har redan skrivit här att fakta är lätt att få tag på idag, så vad krävs det av vuxna för att kunna delta och bidra till samhället på ett bra sätt? Kritiskt tänkande och att kunna reflektera över det man läser.

Om man ska bara plugga in fakta så leder det till möjliga farliga miljöer där vuxna inte kan tänka själva och litar på det de läser/hör. Vi känner redan till såna miljöer mer eller mindre extrema exempel; Sovjet, Nazi-Tyskland, Ryssland etc, där icke-kritiska vuxna utnyttjades (utnyttjas) av de vid makten. Folket behöver kunna ställa krav, fråga och utmana de vid makten för lika mycket som de styr oss så styr vi dem.

Skolan är inte bara ett ställe där man ska lära sig så mycket fakta som möjligt, utan ett ställe som förbereder framtida medborgare och vad de behöver kunna utöver fakta.

En reflektion över det du skriver är att har man ingen kunskap i ett ämne har man mycket liten möjlighet att bedöma om det man läser eller hör är riktigt eller ej. Utan kunskap har du ingen möjlighet till kritisk analys, det är självklart, och omvänt har du kunskap har du också grunden för att kunna värdera och analysera den information du möter.
 

Liknande trådar

Relationer Triggervarning: sexuellt våld Det har nötts och blötts till och från här på Buke men behovet av att diskutera detta tycks inte lägga...
26 27 28
Svar
559
· Visningar
48 993
Senast: Hoarfrost
·
Samhälle Förresten stötte precis på den här artikeln. Intelligensen hos män(iskor?) IQ sjunker, istället för att som före 80-talet öka för varje...
Svar
11
· Visningar
985
Senast: Badger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp