Är svenska hästar större? (Utbruten från Vad gör vi häst-edition del 1)

Jag känner att jag nog blivit avtrubbad av ett helt liv bland dressyrhästar, jag räknar min 168 cm som liten 😂
Följer en tjej från USA på Instagram som ständigt tjatar om att hennes unghäst är så enooooooorm och så visade det sig att den är 167… 😆

Haha, vi har en käck unghäst på 185cm i stallet. Den är stoooor 😅
Min på 165cm är lite mer behändig :D
 
Jag är en av de som föredrar mindre hästar. För egen del handlar det mest om att jag tycker att det är bekvämt från marken.

När man väl sitter på så tycker jag att det handlar mer om hur hästen rör sig än om hur många centimeter den är. Ja, och hur bred den är. Men jag har suttit på hästar där man hoppar av och känner jäklar vad snabbt marken kom liksom, och andra där marken är en halv meter längre ner än vad som känns rimligt - utan att ridningen i sig skiljer sig så mycket.

Jag är osmidig så jag brukar alltid hoppa upp från något, så utifrån det spelar det mig mindre roll om den är 1,45 eller 1,80 :D

(Jag är 1,60 och min nuvarande ridhäst är typ 1,50, pensionerade ridhästen är typ 1,62).
 
Sitter och drömmer mig bort och kollar på till salu annonser i Horse & Hound. Vad som slår en direkt är att mankhöjden pendlar mellan 155-165 cm för de flesta. Och att i princip alla är korsningar, förutom några connemaror och två eller tre varmblod. Föds det upp större hästar och mest SWB i Sverige? Varför finns det så få korsningar till salu här? Prisen är naturligtvis några snäpp under svenska hästar.
Är det inte helt enkelt väldigt mycket mer buskavel i England, dvs man avlar på det man råkar ha tillhands, och då blir det en del ponny- eller cobkorsningar för att det finns många såna hästar tillgängliga att avla på?

SWB avlas ju med bestämda avelsmål, och därtill hör väl en viss storlek. En häst som är 155 skulle få nerslag på typ vid en bedömning för att den är för liten. Medan i England så tänker jag att de lite enklare korsningar på 155 som är till salu inte tillhör någon stambok eller har bedömts mot något avelsmål, utan det är helt enkelt att man tar föl för att få fler hästar. Sporthästaveln är som jag förstår det väldigt liten i England.

Sen har man väl särskilt på dressyrsidan i halvblodsaveln velat ha lite större hästar, och avlat för att få det, så de dressyrstammade hästarna har blivit högre, och det drar ju upp snittstorleken på halvbloden.

För egen del rider jag gärna lite mindre hästar, runt 155-160 är perfekt tycker jag. Stor nog att kunna gå på vanliga avstånd i hoppningen utan att det krävs en supergalopp, men ändå behändig att hantera och sitta upp på. Smidigt med en mindre häst om man ska sitta upp ute, vid lastning osv. Om man nu ska välja. Men då tävlar jag inte heller dressyr - jag har full förståelse för att dressyrryttarna som kommer upp lite i klasserna vill ha en häst som syns och har mycket uttryck, och då blir de ju ofta lite större. Men framgångsrika dressyrryttare är ju ofta långa med långa ben, så hästarna ser inte stora ut när de sitter på.
 
Jag föredrar egentligen större hästar, tycker ju min på 165 i mkh är "liten", men för mig går de alltför stora bort då jag, rent lekmannamässigt, tänker att de kan ha mer hållbarhetsproblem. Är själv 167, så skulle ju kunna rida mindre hästar (om de är en viktbärande modell), men tittar i princip bara på hästar mellan typ 162-172 av någon anledning. Antar att man vill ha det man är van med.
 
Bara nyfiken - är det något särskilt som gör att ni vill ha så "små" hästar eller tror ni det är mest vanesak?

Jag skulle iofs personligen gärna ha häst i den storleken själv, men jag är bara 160 cm lång. Min nuvarande häst är ca 170 cm och även om jag inte hade haft något emot om hon var 1-2 dm mindre så är det heller inget som stör.. Enda gången det är småjobbigt är när jag insett att jag missat att borsta bort någon smutsfläck uppe på rumpan pga svårt att se där uppe😅
Ja och det faktum att jag inte tar mig upp utan pall, men det är jag så van vid så tänker inte ens på det..

Billigare i drift (äter mindre bajsar mindre slitet mindre på hagen), passar i alla transporter, lätt att hitta utrustning till, lätt att komma upp på, man får färre grenar i ansiktet när man rider offroad, etc.
 
Det är intressant att när man ser på en del av hingstarna som legat till grund för dagens SWB avel som Gaspari (160 cm) Urbino (159) osv är de av modellen mindre och grövre och skulle antagligen passa utmärkt för den slags häst som efterfrågades i en annan tråd.

Absolut är det nog så att i England så avlar man mer på korsningar men i Sverige så avlar ändå många/majoriteten för att få en häst till sig själv och inte utifrån en långtgående kvalitetssäkring och utveckling av stam och kvalitet.

Irish Sport Horse verkar vara vanlig i England och verkar vara en mycket trevlig ras som avlats mot allround användning, hoppning, dressyr, fälttävlan, skogsmullande. Och mindre än SWB.

Det är väl främst dressyrhästarna som avlats mot storlek. I hoppning och ffa fälttävlan har inte mankhöjden ändrats särskilt mycket. Både Allan och King Edward är inte särskilt stora.
 
Det är intressant att när man ser på en del av hingstarna som legat till grund för dagens SWB avel som Gaspari (160 cm) Urbino (159) osv är de av modellen mindre och grövre och skulle antagligen passa utmärkt för den slags häst som efterfrågades i en annan tråd.

Absolut är det nog så att i England så avlar man mer på korsningar men i Sverige så avlar ändå många/majoriteten för att få en häst till sig själv och inte utifrån en långtgående kvalitetssäkring och utveckling av stam och kvalitet.

Irish Sport Horse verkar vara vanlig i England och verkar vara en mycket trevlig ras som avlats mot allround användning, hoppning, dressyr, fälttävlan, skogsmullande. Och mindre än SWB.

Det är väl främst dressyrhästarna som avlats mot storlek. I hoppning och ffa fälttävlan har inte mankhöjden ändrats särskilt mycket. Både Allan och King Edward är inte särskilt stora.
Gaspari var 163 cm i mankhöjd.
 
Jag är 169 cm, tycker min hontas på 164 är ganska lagom. Hennes mamma var 160, kort och kompakt med bred front. Såg ut som ett grovt fullblod i exteriören. Kändes egentligen inte liten mer än när jag hade ridit nått större innan eller när man stod på prisutdelning och alla runt om var runt 170cm. Hontasdjuret blev längre i ryggen och är ganska bred i fronten hon med. Föredrar dom som är breda i fram, gillar inte dom med smala. Dom känns så vingliga.
 
Det är intressant att när man ser på en del av hingstarna som legat till grund för dagens SWB avel som Gaspari (160 cm) Urbino (159) osv är de av modellen mindre och grövre och skulle antagligen passa utmärkt för den slags häst som efterfrågades i en annan tråd.

Absolut är det nog så att i England så avlar man mer på korsningar men i Sverige så avlar ändå många/majoriteten för att få en häst till sig själv och inte utifrån en långtgående kvalitetssäkring och utveckling av stam och kvalitet.

Irish Sport Horse verkar vara vanlig i England och verkar vara en mycket trevlig ras som avlats mot allround användning, hoppning, dressyr, fälttävlan, skogsmullande. Och mindre än SWB.

Det är väl främst dressyrhästarna som avlats mot storlek. I hoppning och ffa fälttävlan har inte mankhöjden ändrats särskilt mycket. Både Allan och King Edward är inte särskilt stora.
Tror inte dressyrhästarna avlats mot storlek, det är nog mer en bieffekt av att man avlat på andra egenskaper. Storleken har följt med på köpet.
 
Jag känner att jag nog blivit avtrubbad av ett helt liv bland dressyrhästar, jag räknar min 168 cm som liten 😂
Följer en tjej från USA på Instagram som ständigt tjatar om att hennes unghäst är så enooooooorm och så visade det sig att den är 167… 😆
Exakt! Min på 1,70 är rätt liten hos oss. 😅
 
Haha, vi har en käck unghäst på 185cm i stallet. Den är stoooor 😅
Min på 165cm är lite mer behändig :D
Min unghäst som vi till slut fick ta bort pga spatt var 185+ som femåring, hade han varit frisk hade jag nog sålt honom till nån långbening! Även om jag skattar Fumo som liten i sammanhanget tycker jag också han är precis lagom till mig!
 
Är det inte helt enkelt väldigt mycket mer buskavel i England, dvs man avlar på det man råkar ha tillhands, och då blir det en del ponny- eller cobkorsningar för att det finns många såna hästar tillgängliga att avla på?

SWB avlas ju med bestämda avelsmål, och därtill hör väl en viss storlek. En häst som är 155 skulle få nerslag på typ vid en bedömning för att den är för liten. Medan i England så tänker jag att de lite enklare korsningar på 155 som är till salu inte tillhör någon stambok eller har bedömts mot något avelsmål, utan det är helt enkelt att man tar föl för att få fler hästar. Sporthästaveln är som jag förstår det väldigt liten i England.

Sen har man väl särskilt på dressyrsidan i halvblodsaveln velat ha lite större hästar, och avlat för att få det, så de dressyrstammade hästarna har blivit högre, och det drar ju upp snittstorleken på halvbloden.

För egen del rider jag gärna lite mindre hästar, runt 155-160 är perfekt tycker jag. Stor nog att kunna gå på vanliga avstånd i hoppningen utan att det krävs en supergalopp, men ändå behändig att hantera och sitta upp på. Smidigt med en mindre häst om man ska sitta upp ute, vid lastning osv. Om man nu ska välja. Men då tävlar jag inte heller dressyr - jag har full förståelse för att dressyrryttarna som kommer upp lite i klasserna vill ha en häst som syns och har mycket uttryck, och då blir de ju ofta lite större. Men framgångsrika dressyrryttare är ju ofta långa med långa ben, så hästarna ser inte stora ut när de sitter på.

Det har ar definitivt mitt intryck - ridningen ar ocksa overlag valdigt hobbyinriktad, istallet som i Sverige, dar din heltidsarbetande hobbyryttare rider for tranare och tavlar regelbundet.
Dessutom tror jag att det ar mer den typen av hastar som saljs via annons i Horse and Hound - sporthastarna ar val ungefar i SWB storlek, men formedlas nog mer genom hasthandlare och kontakter
 
Jag tillhör skaran som vill ha häst mellan 140 och 155 men kan sträcka mig till 160 hög.
Tycker att hanteringen från marken blir så mycket enklare när det inte är en gigant, allt från att umgås i hagen, träna trick, borsta, ta en promenad och inte att glömma med att det är enklare att komma upp (visst hemma när jag hoppar upp har jag pall men vid en svamptur så blir det många upp och ner under en tur).
 
Ja just det där när de är så smala och nätta framtill så känns de genast supersmå. Red en kompis d-ponny en gång förra vintern och även om jag inte på något sätt är för stor för den så kändes det så extremt märkligt med den taniga bogen och att halsen typ bara var en tredjedel max av min hästs hals :laugh:
Och det blir ju tvärtom också! Min häst som jag rider till vardags är islandshäst på ca 145 cm. Men han har rejält djup i bålen, hyfsad bredd i bringan och ganska lång, högt ansatt hals. Så han känns ju mycket "mer" att rida än sina 145 cm! Rider jag istället den andra islandsvalacken som är kanske 2-3 cm lägre i manken så får jag mycket mer känslan av "liten häst" då han är något nättare i bålen och dessutom har en ganska kort hals. Så det är mycket som spelar in i känslan! Börjar jag sedan på riktigt RIDA den sistnämnda hästen så blir känslan en helt annan - han har lätt för samling och gillar att ta i, så det är lätt att rida honom "i uppförsbacke" och när han tar i med bakbenen och liksom lyfter fram, så känns han direkt någon decimeter större! Men direkt när man hoppar upp känns han verkligen liten jämfört med den andre!

För att svara på din fråga om varför folk vill ha mindre hästar så är det för mig en rasfråga. Jag vill ha just islandshästar - det finns ingen annan ras som gett mig samma ridkänsla och samma power i ridningen samtidigt som de är nästan löjligt lätthanterliga från marken. Och så gillar jag modell mindre! Fick ofta rida de större ponnyerna och mindre storhästarna på ridskolan även efter att jag blivit "lång och vuxen" helt enkelt för att det gick bra, det var de hästarna jag var klart bäst på att rida.
 
Ni som föredrar stora hästar, 175 och uppåt, rider ni nånsin ut i skog och mark? Vad gör ni om ni av någon anledning måste sitta upp utan pall?
Nu är min 170 men jag kommer inte upp utan pall. Jag undviker att hoppa av om jag inte absolut måste, men behöver jag så letar jag upp lämplig sten/stubbe eller dylikt som kan användas som pall.
Har nog bara hänt ett fåtal gånger under de fyra åren jag ägt hästen.
 
Ni som föredrar stora hästar, 175 och uppåt, rider ni nånsin ut i skog och mark? Vad gör ni om ni av någon anledning måste sitta upp utan pall?
Min är I och för sig "bara" 166 men jag har en höft som gör att jag undviker att sitta upp från marken. Det är väldigt sällan jag ser något behov att sitta av, brukar t ex fixa grindar uppsuttet. Men de gånger det hänt brukar det gå via att hitta en sten, en stubbe, en stock, ett dike eller brant sluttning eller vad som.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Artroskopi äldre häst
  • Födda 2022
  • Mängd olja och lucern

Omröstningar

Tillbaka
Upp