Är Sverige mer normerande och stöpande än andra länder? (utbruten från Att fråga vad någon jobbar med?)

Jag upplever att det är mycket mer krav här än i andra länder. Jag har ju bott i några andra länder också. Svensken måste se så himla bra ut, ha rätt grejer, ha ett väldesignat hem och byta inredning så hemmet är modernt, allting ska vara så himla perfekt hela tiden. Och människor ska gärna se likadana ut och bete sig likadant, är någon inte helt stöpt i samma form blir den personen kallad för ett original. I andra länder är den människan bara en annan människa, inget original.

Allt är så viktigt i Sverige också. Socialt får man knappt skaffa hund utan att vara utbildad expert och tänk om man vill köpa en häst! Och tänk för bövelen inte på att avla på dina djur för det kan bara rena experter göra som har en långsiktig plan i sitt avelsarbete. Och det är så fult att säga att man tjänar pengar på aveln, trots att alla fattar att man gör det, för säger man att man tjänar pengar på att tex föda upp kaniner som jag gör då, så kommer det hundra uppfödare som minsann inte tjänar en krona på sin uppfödning utan de gör det för att de vill bevara raserna och brinner för kaninavel. Det är så töntigt!

Och det här rättviseperspektivet som ska råda överallt bidrar ju bara till ännu mer liksidighet och stöpning. Ingen får sticka ut och vara bra på någonting. Barn får knappt tävla längre!

Och att man ser ner på människor som valt att inte leva som de själva gör. Den möter jag nästan dagligen av framför allt mammor som av någon anledning stör sig på att jag inte ser det underbara i att ha barn. "Du kommer ångra dig när du är gammal", "Du kommer ju dö ensam" etc. Stöpning, stöpning. Alla ska vara lika och allt ska vara så perfekt. Nåde dig om du inte klippt gräsmattan när gräset är en viss höjd.

Ah, du menade sa. Dar haller jag helhjartat med.
Det kanns ofta som om Svenskar ar mycket mer fordommande an pa andra stallen och man maste passa in i en mall och gora som alla andra annars ar man inte nagon de har nagot intresse av.
Overallt annars ber folk att man berattar "hur det var/ar" pa andra stallen i varlden nar de hor att man bott/varit mycket dar. Det ar mycket, mycket fa ganger jag fatt den fragan i Sverige. Daremot har jag flera ganger traffat pa "random" Svenskar for forsta gangen som forklarat PRECIS hur det ar dar jag bor/har bott .... "For syrran's basta kompis syster kanner en som bott dar" ungefar. Sa de vet och talar garna om precis hur det ar dar de aldrig varit, eller i basta fall spenderat nagon vecka's semester.

I andra kulturer sager de oftare, "Sa interessant. Kan du beratta hur det ar i (valj random land)?" I Sverige hor jag oftast, "Jag har hort att det ar *sa har* dar" och det ar svart att fa dem att andra sina forutfattade meningar.
 
Ah, du menade sa. Dar haller jag helhjartat med.
Det kanns ofta som om Svenskar ar mycket mer fordommande an pa andra stallen och man maste passa in i en mall och gora som alla andra annars ar man inte nagon de har nagot intresse av.
Overallt annars ber folk att man berattar "hur det var/ar" pa andra stallen i varlden nar de hor att man bott/varit mycket dar. Det ar mycket, mycket fa ganger jag fatt den fragan i Sverige. Daremot har jag flera ganger traffat pa "random" Svenskar for forsta gangen som forklarat PRECIS hur det ar dar jag bor/har bott .... "For syrran's basta kompis syster kanner en som bott dar" ungefar. Sa de vet och talar garna om precis hur det ar dar de aldrig varit, eller i basta fall spenderat nagon vecka's semester.

I andra kulturer sager de oftare, "Sa interessant. Kan du beratta hur det ar i (valj random land)?" I Sverige hor jag oftast, "Jag har hort att det ar *sa har* dar" och det ar svart att fa dem att andra sina forutfattade meningar.

Jag blir så trött på all stereotyper som folk slänger ur sig i den här tråden. Förutfattade meningar som folk baserar på enbart sina egna erfarenheter. Det finns alldeles säkert störiga typer överallt, i alla länder.
 
Ah, du menade sa. Dar haller jag helhjartat med.
Det kanns ofta som om Svenskar ar mycket mer fordommande an pa andra stallen och man maste passa in i en mall och gora som alla andra annars ar man inte nagon de har nagot intresse av.
Overallt annars ber folk att man berattar "hur det var/ar" pa andra stallen i varlden nar de hor att man bott/varit mycket dar. Det ar mycket, mycket fa ganger jag fatt den fragan i Sverige. Daremot har jag flera ganger traffat pa "random" Svenskar for forsta gangen som forklarat PRECIS hur det ar dar jag bor/har bott .... "For syrran's basta kompis syster kanner en som bott dar" ungefar. Sa de vet och talar garna om precis hur det ar dar de aldrig varit, eller i basta fall spenderat nagon vecka's semester.

I andra kulturer sager de oftare, "Sa interessant. Kan du beratta hur det ar i (valj random land)?" I Sverige hor jag oftast, "Jag har hort att det ar *sa har* dar" och det ar svart att fa dem att andra sina forutfattade meningar.
Tror det är ett sätt att prata på? Meningen är väl i så fall att personen ska komma igång och berätta mer om hur det verkligen är? Har uppfattat det snarare som att folk försöker låta bli att vara jättenyfikna på platser folk kommer ifrån för att de tänker att personen berättat det så många gånger att hen blir helt uttråkad av fler frågor om det eller att det är nära oartigt att fråga. Dvs att frågan "Sa interessant. Kan du beratta hur det ar i (valj random land)?" uppfattas som nära oartig.

(Och när jag tänker efter har jag nog inte fått frågor om hur det är i Sverige någon gång på det viset. Utan mer som just - jag har en släkting som blabla och då var det så och så i Sverige, oj vad kul! var bodde hen, hen bodde i, där har jag aldrig varit, jag är från och där är det så och så, men det är nästan som osv, men så har jag aldrig varit i USA heller.)
 
Tror det är ett sätt att prata på? Meningen är väl i så fall att personen ska komma igång och berätta mer om hur det verkligen är? Har uppfattat det snarare som att folk försöker låta bli att vara jättenyfikna på platser folk kommer ifrån för att de tänker att personen berättat det så många gånger att hen blir helt uttråkad av fler frågor om det eller att det är nära oartigt att fråga. Dvs att frågan "Sa interessant. Kan du beratta hur det ar i (valj random land)?" uppfattas som nära oartig.

(Och när jag tänker efter har jag nog inte fått frågor om hur det är i Sverige någon gång på det viset. Utan mer som just - jag har en släkting som blabla och då var det så och så i Sverige, oj vad kul! var bodde hen, hen bodde i, där har jag aldrig varit, jag är från och där är det så och så, men det är nästan som osv, men så har jag aldrig varit i USA heller.)
Jag håller med, jag tror det är mer en kulturell grej. Min erfarenhet är att amerikaner frågar glatt och direkt om hur det är där man bor (t ex) på ett sätt man i Sverige skulle uppfatta som påfluget. Jag upplever att i Sverige är det mer ”sköt du ditt, så sköter jag mitt”, och att det är lite oartigt att ingående förhöra någon om personens hemtrakter. Såvida inte personen berättar självmant, såklart.

Jag har för all del en gång stött på ett amerikanskt par, så snart de fick höra att jag var från Sverige började mannen berätta långt och ingående att han varit i Norge en gång, och hur norrmännen gillar att gå på tur, och har hyttor och är ett sånt friluftsälskande folk. Han höll på en god stund och berättade om hur det är där, tills frun lite diskret påpekade att jag var från Sverige, inte Norge. Frun reser en del till Sverige i jobbet, och hade koll på att Norge och Sverige är olika länder. Jag tror folk gör så överallt, som ett sätt att visa sig intresserade och försöka hitta gemensamma samtalsämnen.
 
Senast ändrad:
Jag håller med, jag tror det är mer en kulturell grej. Min erfarenhet är att amerikaner frågar glatt och direkt om hur det är där man bor (t ex) på ett sätt man i Sverige skulle uppfatta som påfluget. Jag upplever att i Sverige är det mer ”sköt du ditt, så sköter jag mitt”, och att det är lite oartigt att ingående förhöra någon om personens hemtrakter. Såvida inte personen berättar självmant, såklart.

Jag har för all del en gång stött på ett amerikanskt par, så snart de fick höra att jag var från Sverige började mannen berätta långt och ingående att han varit i Norge en gång, och hur norrmännen gillar att gå på tur, och har hyttor och är ett sånt friluftsälskande folk. Han höll på en god stund och berättade om hur det är där, tills frun lite diskret påpekade att jag var från Sverige, inte Norge. Frun reser en del till Sverige i jobbet, och hade koll på att Norge och Sverige är olika länder. Jag tror folk gör så överallt, som ett sätt att visa sig intresserade och försöka hitta gemensamma samtalsämnen.

Det ar knappast mer artigt att tala om for nagon hur det ar (pa ett felaktigt satt dessutom) dar personen born eller kommer fran ... for att de "hort" det nagon stans.
Da jag ofta fragar om kulturella grejer kan jag tala om att jag aldrig fatt nagon negativ respons pa det i Sverige heller. De enda jag fatt en negativ respons pa ar ibland fran manniskor som kommer fran "developing countries" och som inte vill prata om sina hemlander nar vi befinner oss i ett valfardsland.
 
Det ar knappast mer artigt att tala om for nagon hur det ar (pa ett felaktigt satt dessutom) dar personen born eller kommer fran ... for att de "hort" det nagon stans.

Da jag ofta fragar om kulturella grejer kan jag tala om att jag aldrig fatt nagon negativ respons pa det i Sverige heller. De enda jag fatt en negativ respons pa ar ibland fran manniskor som kommer fran "developing countries" och som inte vill prata om sina hemlander nar vi befinner oss i ett valfardsland.
Nej, det skulle ju vara enormt oartigt att säga ”Varför frågar du om sånt, vad påfluget!”. Som svensk uppfattar man ofta amerikaner som påflugna och extroverta, men det ska ju väldigt mycket till innan man påpekar det. Jag kan fråga ibland om hur det är där någon kommer ifrån, men i regel så skulle jag tycka det var påträngande. Och vad ska man säga, liksom? Häromdagen stötte jag på en albansk-italienare, och även om jag är nyfiken på Albanien och albansk kultur, så skulle jag ju aldrig fråga. Han har ju ingen skyldighet att vara någon slags vandrande kulturambassadör bara för att jag är nyfiken. Så känns det för mig i alla fall. Däremot ställer jag gärna följdfrågor om han själv berättar något.
 
Det ar knappast mer artigt att tala om for nagon hur det ar (pa ett felaktigt satt dessutom) dar personen born eller kommer fran ... for att de "hort" det nagon stans.
Da jag ofta fragar om kulturella grejer kan jag tala om att jag aldrig fatt nagon negativ respons pa det i Sverige heller. De enda jag fatt en negativ respons pa ar ibland fran manniskor som kommer fran "developing countries" och som inte vill prata om sina hemlander nar vi befinner oss i ett valfardsland.
Nej självklart skulle man aldrig ge negativ respons till en amerikan som frågade, det skulle ju vara oartigt :).
Sedan har ju "alla hört" att amerikaner är väldig extroverta så folk blir nog inte jätteförvånade heller, jämfört med liknande från en svensk eller europé.
 
Senast ändrad:
Nej, det skulle ju vara enormt oartigt att säga ”Varför frågar du om sånt, vad påfluget!”. Som svensk uppfattar man ofta amerikaner som påflugna och extroverta, men det ska ju väldigt mycket till innan man påpekar det. Jag kan fråga ibland om hur det är där någon kommer ifrån, men i regel så skulle jag tycka det var påträngande. Och vad ska man säga, liksom? Häromdagen stötte jag på en albansk-italienare, och även om jag är nyfiken på Albanien och albansk kultur, så skulle jag ju aldrig fråga. Han har ju ingen skyldighet att vara någon slags vandrande kulturambassadör bara för att jag är nyfiken. Så känns det för mig i alla fall. Däremot ställer jag gärna följdfrågor om han själv berättar något.
Jag skulle aldrig ställa en sådan generell fråga "hur är det är?". Uppfattar det som exotiserande - beskriv den där märkliga platsen du kommer ifrån så jag får hör spännande skildringar av något "annorlunda".
Däremot är mer konkreta frågor om något som personen genuint är intresserad av kring samhälle och livsstil en annan sak.
 
Jag skulle aldrig ställa en sådan generell fråga "hur är det är?". Uppfattar det som exotiserande - beskriv den där märkliga platsen du kommer ifrån så jag får hör spännande skildringar av något "annorlunda".
Däremot är mer konkreta frågor om något som personen genuint är intresserad av kring samhälle och livsstil en annan sak.
Exakt, det finns en subtext av ”Oj, berätta mer om ditt exotiska hemland!” i en sån fråga som skulle göra mig obekväm med att ställa den. Den känns storögd och etnocentrisk. För mig, alltså. Hemlandet lär ju inte kännas exotiskt och spännande för den som kommer därifrån. Genuint intresse är något annat, tänker jag.
 
Nej, det skulle ju vara enormt oartigt att säga ”Varför frågar du om sånt, vad påfluget!”. Som svensk uppfattar man ofta amerikaner som påflugna och extroverta, men det ska ju väldigt mycket till innan man påpekar det.

Exakt så! Jag (svensk, introvert och ganska "privat" av mig) har träffat ett antal sådana amerikaner (på besök i Europa) och jag försöker ju hålla god min, svara på det jag kan/vill och vara så artig jag förmår (och i mitt stilla sinne hoppas att förhöret går över snart). Däremot har jag fått negativ respons på mitt sätt att vara, av en mycket extrovert och påflugen amerikan som tyckte att jag var "tyst och ointresserad" när jag INTE ställde en massa frågor och babblade oavbrutet (som hon gjorde, verkligen inte lätt att få en syl i vädret...). Jag har såklart mött jättetrevliga amerikaner också, men just den människan tänker jag aldrig, aldrig umgås med igen!
 
Ah, du menade sa. Dar haller jag helhjartat med.
Det kanns ofta som om Svenskar ar mycket mer fordommande an pa andra stallen och man maste passa in i en mall och gora som alla andra annars ar man inte nagon de har nagot intresse av.
Overallt annars ber folk att man berattar "hur det var/ar" pa andra stallen i varlden nar de hor att man bott/varit mycket dar. Det ar mycket, mycket fa ganger jag fatt den fragan i Sverige. Daremot har jag flera ganger traffat pa "random" Svenskar for forsta gangen som forklarat PRECIS hur det ar dar jag bor/har bott .... "For syrran's basta kompis syster kanner en som bott dar" ungefar. Sa de vet och talar garna om precis hur det ar dar de aldrig varit, eller i basta fall spenderat nagon vecka's semester.

I andra kulturer sager de oftare, "Sa interessant. Kan du beratta hur det ar i (valj random land)?" I Sverige hor jag oftast, "Jag har hort att det ar *sa har* dar" och det ar svart att fa dem att andra sina forutfattade meningar.

Om jag har förstått det rätt så har du inte bott i Sverige och haft en vardag här på väldigt många år? Och det är dessutom så att det var ett tag sen du senast var här på besök och att det inte sker särskilt ofta?

Kan du inte se parallellen här?

Du skriver ett långt inlägg om hur svenskar är mycket mer fördömande än på alla andra ställen, och hur otrevligt det är när svenskar felaktigt talar om hur det är för dig på platser där du bor och har bott. Det gör svenskar och ingen annan. Samtidigt som du här ovan och i många trådar innan den här har beskrivit hur svenskar är och hur där är i Sverige, och nästan alltid i negativa ord. Ett land det var länge sedan du hade en vardag i. Finns det inte risk att du med tiden inte har en helt korrekt bild av Sverige och svenskar och att förmedla den blir lika fel som det du ogillar att de fördömande svenskarna gör?
(Jag vet att du också är svensk såklart men jag har inte uppfattat att du inkluderar dig själv i din beskrivning här ovan).
 
Om jag har förstått det rätt så har du inte bott i Sverige och haft en vardag här på väldigt många år? Och det är dessutom så att det var ett tag sen du senast var här på besök och att det inte sker särskilt ofta?

Kan du inte se parallellen här?

Du skriver ett långt inlägg om hur svenskar är mycket mer fördömande än på alla andra ställen, och hur otrevligt det är när svenskar felaktigt talar om hur det är för dig på platser där du bor och har bott. Det gör svenskar och ingen annan. Samtidigt som du här ovan och i många trådar innan den här har beskrivit hur svenskar är och hur där är i Sverige, och nästan alltid i negativa ord. Ett land det var länge sedan du hade en vardag i. Finns det inte risk att du med tiden inte har en helt korrekt bild av Sverige och svenskar och att förmedla den blir lika fel som det du ogillar att de fördömande svenskarna gör?
(Jag vet att du också är svensk såklart men jag har inte uppfattat att du inkluderar dig själv i din beskrivning här ovan).
Stöpning, stöpning. Alla måste tycka lika. Ingen får kritisera. Stöpning, stöpning.

Ser du inte själv hur du bidrar till det?

Det är också typiskt svenskt att tro att allting är så bra i Sverige. Helt utan att ha erfarenheter av att bo i andra länder. Svenskarna är i topp tio på översittartyper i världen. Inte utåt, men inåt. De vet bäst. De kan. Ingen annan kan. I alla andra länder far djuren illa, men Sverige är bäst! Ingen sjukvård är så bra som i Sverige. Vi tillverkar de säkraste bilarna etc. Lögner, lögner, stöpning, stöpning. Flyktingar som kommer hit har så kass utbildning att den inte är godkänt i Sverige, trots att de uppenbarligen lyckas finnas ingenjörer som bygger broar i andra länder också, men näää, de broarna är farligare än de broar som finns i Sverige. Stöpning, fördomar, en tro på att man är bäst!
 
Stöpning, stöpning. Alla måste tycka lika. Ingen får kritisera. Stöpning, stöpning.

Ser du inte själv hur du bidrar till det?

Det är också typiskt svenskt att tro att allting är så bra i Sverige. Helt utan att ha erfarenheter av att bo i andra länder. Svenskarna är i topp tio på översittartyper i världen. Inte utåt, men inåt. De vet bäst. De kan. Ingen annan kan. I alla andra länder far djuren illa, men Sverige är bäst! Ingen sjukvård är så bra som i Sverige. Vi tillverkar de säkraste bilarna etc. Lögner, lögner, stöpning, stöpning. Flyktingar som kommer hit har så kass utbildning att den inte är godkänt i Sverige, trots att de uppenbarligen lyckas finnas ingenjörer som bygger broar i andra länder också, men näää, de broarna är farligare än de broar som finns i Sverige. Stöpning, fördomar, en tro på att man är bäst!

Alltså jag kan inte ens nästan förstå hur du fick ut det där av vad jag skrev. Eller hur det är ett svar på mitt inlägg. Till att börja med har jag inte haft några som helst synpunkter på vad som har ansetts vara typiskt svenskt.
 
Stöpning, stöpning. Alla måste tycka lika. Ingen får kritisera. Stöpning, stöpning.

Ser du inte själv hur du bidrar till det?

Det är också typiskt svenskt att tro att allting är så bra i Sverige. Helt utan att ha erfarenheter av att bo i andra länder. Svenskarna är i topp tio på översittartyper i världen. Inte utåt, men inåt. De vet bäst. De kan. Ingen annan kan. I alla andra länder far djuren illa, men Sverige är bäst! Ingen sjukvård är så bra som i Sverige. Vi tillverkar de säkraste bilarna etc. Lögner, lögner, stöpning, stöpning. Flyktingar som kommer hit har så kass utbildning att den inte är godkänt i Sverige, trots att de uppenbarligen lyckas finnas ingenjörer som bygger broar i andra länder också, men näää, de broarna är farligare än de broar som finns i Sverige. Stöpning, fördomar, en tro på att man är bäst!
Goddag yxskaft? 🤔
 
Alltså jag kan inte ens nästan förstå hur du fick ut det där av vad jag skrev. Eller hur det är ett svar på mitt inlägg. Till att börja med har jag inte haft några som helst synpunkter på vad som har ansetts vara typiskt svenskt.
Poängen är att du kritiserar någon för att den har åsikter du inte håller med om. Istället för att bara acceptera att okej, hon tyckte så, så minimerar du hennes erfarenheter. Istället för att tänka "Undrar om hon kan ha rätt?" så hoppar du på att det finns brister i hennes erfarenhet eftersom hon inte bott i Sverige på många år. Men vad vet du om hennes liv och hur ofta hon träffar svenskar?

Man kritiserar och minimaliserar. Stöper. Tyck och tänk som alla andra, för annars är du fel. En klockren stöpning.
 
Jag håller med dig @Ramona , men det är väldigt sällan man får en svensk att själv se hur svenskar överlag är som människor, framför allt då de negativa sidorna som du tar upp. Svenskar anser att de inte skiljer sig från andra. Vilket människor från andra länder inte håller med om. Fråga en dansk, be honom eller henne beskriva en svensk.

Typ tex:
"knyter näven i fickan"
"konflikträdd"
"pratar inte i MED någon i onödan, men gärna OM någon när den gått"
"ska vara bäst på allt"
osv.

Poängen är ju att man inte ska synas, höras, märkas, skilja sig från andra. Så när man inte gör det tror man att man inte inte gör det bland resten av världens folk heller.
 
Poängen är att du kritiserar någon för att den har åsikter du inte håller med om. Istället för att bara acceptera att okej, hon tyckte så, så minimerar du hennes erfarenheter. Istället för att tänka "Undrar om hon kan ha rätt?" så hoppar du på att det finns brister i hennes erfarenhet eftersom hon inte bott i Sverige på många år. Men vad vet du om hennes liv och hur ofta hon träffar svenskar?

Man kritiserar och minimaliserar. Stöper. Tyck och tänk som alla andra, för annars är du fel. En klockren stöpning.

Eh nej. Det gjorde jag inte.
 
Poängen är att du kritiserar någon för att den har åsikter du inte håller med om. Istället för att bara acceptera att okej, hon tyckte så, så minimerar du hennes erfarenheter. Istället för att tänka "Undrar om hon kan ha rätt?" så hoppar du på att det finns brister i hennes erfarenhet eftersom hon inte bott i Sverige på många år. Men vad vet du om hennes liv och hur ofta hon träffar svenskar?

Man kritiserar och minimaliserar. Stöper. Tyck och tänk som alla andra, för annars är du fel. En klockren stöpning.

Vem är ”man”? Vem bestämmer vad som är ”fel”?

Om du menar att våra normer är lite mer subtila än i många andra länder kanske jag håller med. Lite mindre brutala på ytan, lite mindre våldsam stöpning.

Det är svårt att generalisera, men jag upplever att exempelvis religion är extremt i ”stöpning”, sekulära statsbildningar med riktig religionstolerans blir friare på många plan för individen.

Jag kan också uppleva att det ibland finns okunskap bland svenskar om hur resten av världen fungerar, men jämför vi oss exempelvis med amerikaner snittar vi extremt mycket högre i kunskap.

Jag köper inte din bild och tänker att våldsam stöpning är sämre än den mildare form som finns här. Men svart eller vitt är det inte och Sverige ÄR ganska extrema i våra värderingar, i vårt läge som icke-konservativa, som tyvärr håller på att förändras. Jag uppfattar det dock som extremt åt just tolerans, frihet och jämställdhet. Ur mitt begränsade perspektiv.
 
Jag köper inte din bild och tänker att våldsam stöpning är sämre än den mildare form som finns här. Men svart eller vitt är det inte och Sverige ÄR ganska extrema i våra värderingar, i vårt läge som icke-konservativa, som tyvärr håller på att förändras. Jag uppfattar det dock som extremt åt just tolerans, frihet och jämställdhet. Ur mitt begränsade perspektiv.
Ja, såklart finns det betydligt värre ställen att bo på! Men för att vara ett fritt folkslag i en demokrati så är svenskarna väldigt lika varandra och "avarter" eller "original" är ingenting önskvärt.

Men det är okej! Det är inget fel på att vara svensk. Det är inget fel på att vara stöpta i samma form. Men man måste ju samtidigt vara medveten om hur läget ligger till och inte förneka det rakt av.
 
72790D62-EEC3-44B4-9D9E-31C36B5F4A82.jpeg


Den här brukar tas upp ibland, som visar att Sverige ligger långt ut i ett av hörnen. Från mitt perspektiv är det ett sunt hörn. Ett sekulärt hörn som låter individer välja sina liv. Sedan låter inte vare sig ett land, en nation eller en befolkning beskrivas särskilt väl av ett kryss i ett tvådimensionellt diagram.
 

Liknande trådar

Äldre .....ju mer inser jag varför SD växer och växer. Men hur verklighetsförankrade är argumenten SD kör med egentligen? För många gånger...
54 55 56
Svar
1 114
· Visningar
78 143
Senast: No1
·
Utrustning Jag har idag provat en bomlös sadel. Jag har länge varit nyfiken på bomlöst och tyckt det skulle vara PERFEKT till valacken som är ett...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
7 288
Senast: Lord Owen
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp