Aggresiv hund

[morris]

Grannarna skaffade en hund (tik) för ett tag sedan, det var lite trassel med hanteringen i början tror jag för hunden var väldigt känslig o dessutom rädd för karlar. Dock verkade det rätta till sig o hunden var med barnen ute o lekte o.s.v. Verkade vara en jättesnäll familjehund som dessutom blivit lydig.
Fick dock veta för några dagar sedan att de gett bort hunden till nån annan p.g.a. att den uppträdde aggresivt mot minsta barnet (som är runt 7 år nånting). De hade tänkt avliva först men så var det nån som ville ha hunden.

Är detta nåt vanligt förekommande? Ja menar, visst, barn kan vara impulsiva o stojiga men hunden verkade faktiskt uppskatta att få vara med i deras lekar... O att den bara uppträdde aggresivt mot ett av barnen? Varför inte det andra också? Har ni nån erfarenhet av sån här?

 

[Jadzia]

Det händer lite då och då och kan ha flera olika anledningar. Hunden kan ha försökt klättra i rang eller ansett sig vara högre i rang än det yngsta barnet. Barnet kan också ha varit dum mot hunden vid upprepade tillfällen och därmed gjort hunden osäker.
En osäker hund som är känslig kan ha svårt att tyda ett barns yviga kroppsspråk och ge avståndssökande signaler därför att det inte vet hur den ska tolka barnet.
Det kan också vara så enkelt att hunden och det yngsta barnet inte stämde i kemin. Vissa hundar är mycket petiga med sådant.

 

[Tuki]

vet att det händer, därför borde man egentligen inte skaffa hund när man har små barn.

En hund är en hund, och små barn (inte bara de föresten) kan inte läsa av deras språk. Vet inte hur många gånger jag fick säga till mina kusiner (och andra små barn) att "låt hunden vara, hunden vill vara ifred" (då hunden legat på sin bädd efter en lång promenad och inte kände för att ha ett barn hoppande runt omkring sig).

Dessutom kan många barn inte skilja en bra lek från en dålig.

 

[litania]

Hej
En sak som kunde hänt var att barnet skrämt hunden så att hon tappat tilliten. Detta hände med min kusin, han var en normalt dumdristig pojke och tyckte det skulle vara kul att gömma sig för hunden och hoppa fram, men skrämde vettet ur hunden som morrade åt pojken (nu är han över tjugo så detta var ett tiotal år sedan, hunden är död) så fort han gick förbi och kom för nära. Det är tydligt att hunden inte litade på pojken sedan det hände. Pojken gjorde det ju med flit och hunden visste mycket väl om det, för råkar man skrämma sin hund så ber man givetvis om förlåtelse och gullar med den, vilket pojken inte gjorde.
Det skulle kunna vara något sådant, men det händer väl inte så ofta kanske =)

 

[Geezer]

vet att det händer, därför borde man egentligen inte skaffa hund när man har små barn.

Om du hade skrivit att man bör inte skaffa barn när man har hund så hade jag kanske kunnat hålla med dig en gnutta. Att skaffa en hund när man har små barn är ofta lättare för hunden, eftersom den växer upp med barnen och får lära sig från det att den är valp. Det är värre tvärtom.

Generellt tycker jag att djur/hundar är en underbar kombination. Barn med bra föräldrar brukar kunna lära sig hundarnas språk. De flesta hundar accepterar trots allt barn ffa de inom familjen. Min valp/unghund älskar barn, han blir alldeles överlycklig bara han hör barnröster.

 

[Tuki]

Visst är det bra när barn och hundar kan växa upp tillsammans. Anledningen till mitt inlägg är att det tyvärr finns för många hundägare och småbarnsföräldrar som inte kan "hantera" eller rättare sagt ledsaga både barn och hund på en gång.

Man skall inte dra alla över en kam, men jag har mött så många personer som inte borde ha småbarn och hund samtidigt att mitt påstående inte var taget helt ur luften. Jag vet inte hur många gånger som jag försiktigt påpekat för personer i min omgivning att de kanske inte borde låta deras lilla dotter krama hundens huvud och pussa den på nosen.