Övr. hästmänniska Ångra sig

#1
Hej!

Jag har precis fått hem en häst och jag ångrar mig så in i bängen! Jag har värsta ångesten och mår riktigt illa emellanåt. Jag hade kontakt med säljaren i några veckor innan jag tittade på hästen och ville verkligen ha den! Tyckte den var alldeles fantastisk när jag hälsade på. Sedan när jag hade tackat ja fick jag en ond känsla i magen som bara blir värre och värre. Hästen har kommit hem och är jättesnäll. Jag undrar om det bara är nervositet som slagit sig på? Har aldrig känt sån ånger som denna gången. Jag hoppas att jag snart kan släppa den känslan för det är så obehagligt. Är det någon annan som känt så någon gång? Är det lite som den andra tråden som handlar om när man klickade med sin Häst? Att ibland blir det kanon direkt, ibland måste saker få ta sin tid?
 
#3
Vet du VAD som gör att du ångrar dig och får ont i magen?
Är det din första häst?
Är det svårt att allt känns nytt, att du inte känner hästen, kanske nytt stall osv? Eller tycker du inte om hästen? Något annat?
Det är lättare att försöka komma på olika lösningar om du vet varför det känns som det gör.

Jag har ångrat en häst, det var en hemsk historia från början till start för alla inblandade. Tänker helst inte på det alls faktiskt, men det var mer än "bara" att jag ångrade mig.
 
#4
Vet du vad? Så känner jag med varenda djur jag köper :D och det har alltid blivit bra till sist. Det är skitläskigt att bli djurägare, mycket ansvar och mycket som kan gå snett. Jag tror det är en reaktion på allvaret. Som sagt, det har alltid blivit bra i slutändan för mig, trots att jag ångrat mig den första tiden :D Gjort det med typ alla mina djur, från kaniner till hästar :D
 
#5
Lugn och fin. Stort ansvar och mycket pengar. Jag förstår aldrig det där med klickar, jag älskar hästar oavsett hur de ser ut. En del är framåt, andra mindre framåt, en del är feta andra smala. Det är hästar, de är underbara och problem löser en. Det finns alltid problem och ibland är lösningen hård och svår. Det är ofta problem med hästar oavsett om det inte är något problem.

Någon sa någon gång, välj en snäll häst för det är alltid den snälla hästen som är kvar längst i stallen.

Stort grattis och lycka till, ta det lugnt. Titta på hästen ögon. De är underbara. Ni löser det.
 
#8
Vet du vad? Så känner jag med varenda djur jag köper :D och det har alltid blivit bra till sist. Det är skitläskigt att bli djurägare, mycket ansvar och mycket som kan gå snett. Jag tror det är en reaktion på allvaret. Som sagt, det har alltid blivit bra i slutändan för mig, trots att jag ångrat mig den första tiden :D Gjort det med typ alla mina djur, från kaniner till hästar :D
Exakt samma här.
Jag har haft hästar och andra djur hela livet. Tänker igenom varje köp noga, vet att jag har såväl lust som tid som ekonomi. Men nog faaan sitter jag där med grav ångest varenda gång jag skrivit på ett kontrakt eller tackat ja till att köpa. :D

Ta det lugnt. Sådär kan många av oss känna efter många stora beslut och förändringar i livet.
Nytt jobb. Stor investering. Ny bil. Barn. Häst. Jag tror inte det är annat än normalt att känna både det ena och det andra. Men oftast blir det ju så bra i slutändan ändå.

Hästen är som du säger jättesnäll och du tyckte om den redan när du tittade på den. Det kommer nästan säkert släppa med tiden. Bara njut av den, gör roliga saker, så ska du se att allt tvivel snart är borta.
 
#9
Jag har aldrig ägt en häst men hade jag köpt en hade jag definitivt fått ångest vid nåt tilläflle. Stort ansvar! Mycket pengar! Kommer jag klara det? Passar hästen med egentligen? Har jag valt rätt? Osv osv osv...

Ta det lugnt och umgås med din nya häst i lugn och ro och lär känna varandra utan krav så känns det nog bättre om ett tag!
 
#10
Jag känner igen mig så väl. Jag jobbade med hästar under många år och då flöt mina egna liksom med bara. När jag sen började plugga (började som lite äldre) så hade jag två kvar som hängde med, efter ett tag var det en kvar och han stod hos tränare och tävlade (trav) under flera år. Jag tog hem honom som ridhäst efter avslutad karriär och kände lite som du beskriver nu. När han gick bort köpte jag unghäst några månader senare och kände liknande.
För mig tror jag det handlar om att häst är inget man har som en grej på sidan om. Det är en livsstil och när hästen väl står hemma på gården så kan det vara överväldigande och jag kunde under en period bara se det jag "offrade" för att ha hästen. Men efterhand så insåg jag att det jag vann faktiskt övervägde stort.
Det jag menar med offra är ju konkret tid och pengar. Man har varken tid eller råd att göra lika mycket "annat". För mig är den mentala påfrestningen inte alltid att leka med. Alltså oro, känslan av otillräcklighet, rädslan att förstöra hästen, att inte vara bra nog etc,

Det här låter hittills kanske extremt negativt men för mig, i slutändan så är hästägandet positivt och ger mig så mycket mer än de negativa aspekterna tar. Jag blir en bättre människa av min häst.

Jag håller med vad flera skrivit att det är nog ganska vanligt att en känner som du gör. Det är bara att börja livet med din häst så ser du vart det tar vägen. :)
 
#11
Vet du vad? Så känner jag med varenda djur jag köper :D och det har alltid blivit bra till sist. Det är skitläskigt att bli djurägare, mycket ansvar och mycket som kan gå snett. Jag tror det är en reaktion på allvaret. Som sagt, det har alltid blivit bra i slutändan för mig, trots att jag ångrat mig den första tiden :D Gjort det med typ alla mina djur, från kaniner till hästar :D
Samma här!:D
 
#12
Vet du vad? Så känner jag med varenda djur jag köper :D och det har alltid blivit bra till sist. Det är skitläskigt att bli djurägare, mycket ansvar och mycket som kan gå snett. Jag tror det är en reaktion på allvaret. Som sagt, det har alltid blivit bra i slutändan för mig, trots att jag ångrat mig den första tiden :D Gjort det med typ alla mina djur, från kaniner till hästar :D
Inte bara djur, jag känner så med allt som är lite dyrare. Tänk om jag köpt något som går sönder eller inte blir bra? :nailbiting: Det kanske kommer upp något bättre nästa vecka bara jag väntat liiiiite till. Har löst det så att jag aldrig köper någonting nuförtiden som jag inte är 100% säker på att jag vill ha och när jag väl köpt något så får jag inte titta på fler annonser på liknande föremål. :o
 
#13
Jag ångrade en häst jag köpte. Det gick nog lite för fort. Och hästen var inte riktigt vad jag ville ha. Framför allt kändes den för liten. Som tur väl var fick jag lämna tillbaka den även om ägaren inte blev så glad (å andra sidan var hon ganska pushig). Försök känn efter vad det är som inte känns rätt. Som en del skriver, är det ansvaret kanske? Pengarna? Saker som egentligen inte är kopplat till hästen.
 
#15
Tycker det är jättemycket ang ny häst som är tanke och tidskrävande . Det är mycket pyssel med ny häst inte sällan även om hästen är lika fin som när man ville köpa den och gjorde det.

Lika mycket jobb första tiden av olika anledningar med katter och hundar . Det kräver helt enkelt mycket energi och många olika oförutsedda scenarion dyker upp som kräver mer energi.

Tycker du fått många bra reflektioner här :)
 
#16
Tusen tack för alla era svar! :up: Jag som trodde att jag var ensammast i världen om att känna den obehagliga känslan. Det var så det verkligen sköljde över mig som ett illamående emellanåt så jag inte kunde äta eller tänka klart. Jag mådde dåligt fysiskt och psykiskt! "Man ska väl ändå vara lyckligast i världen?" undrade jag medan paniken välte över mig och magen knöt sig..

Men det lättade efterhand. Och oro, ånger och panik har sakta bytts ut mot glädje! :)
Vilken häst jag har! Han har verkligen visat vilket guldkorn han är och övertygar mig dagligen om vilken fantastisk häst han är! Snällare häst får man leta efter. Dessutom är han förtrollande vacker!

Och tänk, han är min :heart
 
#17
Tusen tack för alla era svar! :up: Jag som trodde att jag var ensammast i världen om att känna den obehagliga känslan. Det var så det verkligen sköljde över mig som ett illamående emellanåt så jag inte kunde äta eller tänka klart. Jag mådde dåligt fysiskt och psykiskt! "Man ska väl ändå vara lyckligast i världen?" undrade jag medan paniken välte över mig och magen knöt sig..

Men det lättade efterhand. Och oro, ånger och panik har sakta bytts ut mot glädje! :)
Vilken häst jag har! Han har verkligen visat vilket guldkorn han är och övertygar mig dagligen om vilken fantastisk häst han är! Snällare häst får man leta efter. Dessutom är han förtrollande vacker!

Och tänk, han är min :heart
Åh, vad härligt att höra. Önskar er all lycka till! :heart
 
#18
Här en till. Har köpt den dyraste hästen någonsin, pengarna bara flödar ur plånboken och hon är inte ens här. Vi kom överens om att hästen skulle stanna en månad på utbildning. Hovslagarräkningar, kolla masken och gud vet vad på ett djur jag träffat totalt kanske en timme. På söndag åker jag sex timmars bilresa och hämtar henne. Tjära nån , vad gör jag om vi inte bondar? :p
 
#19
Här en till. Har köpt den dyraste hästen någonsin, pengarna bara flödar ur plånboken och hon är inte ens här. Vi kom överens om att hästen skulle stanna en månad på utbildning. Hovslagarräkningar, kolla masken och gud vet vad på ett djur jag träffat totalt kanske en timme. På söndag åker jag sex timmars bilresa och hämtar henne. Tjära nån , vad gör jag om vi inte bondar? :p
Rullar dig i tjära och fjäder?
(sorry, kunde inte låta bli men det var lite taskigt)
 
#20
Jag köpte min häst efter att ha älskat henne i sju år redan. Jag var övertygad om att jag ville ha henne och jobbade hela barndomen med att panta burkar osv för att få råd. Samma sekund kontraktet var skrivet fick jag världens ångest som höll i sig i tre månader. Jag ångrade allt och skrev annonser på henne som jag aldrig la ut. Sen skadade hon sig, jag redde ut det och all oro försvann :heart
Jag har henne kvar och är evigt glad för att jag behöll henne!
 

Hästar nu

Övrigt nu

Dagbok

  • Du vänder i dörren

Radannonser

Hästnyheter

Bukefalos

Rekommenderas av Google:
Upp