Anti hösten

Jag ogillar hösten något jävulskt.
Jag dippar redan i augusti och försöker verkligen få hjärnan att fatta att hösten har inte börjat än.

Jag hoppas att det kommer någon med lösningen på hösthelvetet... ;)
 
Så här mycket var det många år sedan jag kände inför hösten. Ser verkligen inte fram emot ruskigare väder och att allt blir 100 gånger mer svårjobbat.

Hur löser ni sådant?

Jag är likadan, men inför sommaren. Hatar sommaren om den är varm och äcklig. Försöker lösa det med att fixa så att allt är bra inomhus, kör så mycket aktiviteter inne som möjligt. Undviker helt enkelt vädret.
 
Jag ogillar hösten något jävulskt.
Jag dippar redan i augusti och försöker verkligen få hjärnan att fatta att hösten har inte börjat än.

Jag hoppas att det kommer någon med lösningen på hösthelvetet... ;)
Planerar du in lite extra roliga saker oftare under hösten då än under sommarhalvåret?
När vänder det sedan? När tippar du åt rätt håll?

——

Om jag tänker tillbaka har jag ändå alltid sett fram emot höstarna. Massa inplanerat och olika mål.
Så jag vet inte riktigt vad som skiljer sig detta år men ser verkligen inte fram emot vare sig höst eller vinter.
Det känns långt till våren nu.
 
Jag tycker det är enormt skönt med hösten, när värmen släpper och flugor och andra luftburna anfallsdjur minskar snabbt. Äntligen går det att vara ute och trivas. Andas frisk luft och se färgerna vandra mot rött och gult.

Om det regnar mycket i långa perioder blir det som du säger mycket mer svårjobbat och trist med konstant skitiga hästar och egentligen allt känns lerigt. Gummistövlar och regnkläder.

Jag brukar känna att denna tids rustande för vintern är betydligt mer angenäm än sommar och vintern i sig. Särskilt vintern om den blir antingen kall eller blöt, då kan man snacka om svårjobbat hos oss. Hösten gånger 10.
 
Jag tycker det är enormt skönt med hösten, när värmen släpper och flugor och andra luftburna anfallsdjur minskar snabbt. Äntligen går det att vara ute och trivas. Andas frisk luft och se färgerna vandra mot rött och gult.
Det där fokuserar jag på, för då blir det mycket lättare att tänka positivt. Sedan ser jag till att vara ute så mycket som möjligt när det är ljust ute, försöker äta bra och ha riktigt bra kläder. Har jag bekväma, funktionella och inte allt för fula kläder så blir det inte lika jobbigt som när jag blir blöt om fötterna, fryser eller får svårt att röra mig pga tusen lager kläder för att hålla värmen.
 
Så här mycket var det många år sedan jag kände inför hösten. Ser verkligen inte fram emot ruskigare väder och att allt blir 100 gånger mer svårjobbat.

Hur löser ni sådant?
Det jag ser minst fram emot är mörkret och frusna vattenslangar.... Men det jag faktiskt ser fram emot (och som jag redan har börjat med) är hur mysigt det blir inne med tända fönsterlampor och stearinljus. Att ligga under en filt på soffan och koppla av.... Att bada heta skumbad.... Att laga "höstmat", dvs grytor, soppor och liknande. Att baka......

Sedan har jag också bokat in mig på en del skoj saker i höst. Bland annat börjar jag snart en kurs i mindfulness, och har också anmält mig till en kväll med pralintillverkning plus en heldagskurs i DNA-släktforskning. En distanskurs i släktforskning på högskola ska jag också hinna med i höst/vinter.... :)

Tror att man måste försöka hitta guldkornen i alla årstider för att kunna trivas :) !
 
Som av en händelse fick jag upp ett facebook-minne från tre år sedan, och en väldigt varm och fin inledning på september när jag varit och njutit ett kvällsdopp denna dag.

"Minns, i fucking november, denna ljuva september. Minns i djävla november - när fingrarna är stela och förfrusna av att skrapa nerisade bilrutor - den vackra september; en bonus av sommarkväll med ljummet havsbad.

Minns i hatade november - när stövlarna sjunker tre decimeter i kall gyttja vid grinden till hästarnas hage - den underbara september med ridturer där solen strålade varmt på bara armar.

Och minns i vidriga november - när mörkret omsluter en som en sotarröv mest hela dygnet och det är tortyr att gå upp på morgonen - hur skymningen långsamt övergick i månsken, en stilla lördagskväll, en alldeles särskilt ljuvlig september, på min egen favoritplats vid min egen favoritstrand.

*suck* (November är ändå så otäckt nära, och maj så sorgligt långt bort)
1f641.png
:-( "

Men trots denna klagosång så är jag vanligtvis rättså förlåtande mot hösten. Tröstar mig med tända ljus och mysiga växthuskvällar, tända en brasa i murspisen när det är ännu kallare, äppelpaj, soppa och nybakt bröd, tv-program och bio, teater och museer och böcker, göra någon lite längre vandring med matsäck någon helgdag - allt det där som jag inte hinner när trädgårds- och utesäsongen är helt maxad.

Och så träning, och mitt universalvapen mot mörkret: en värstingpannlampa så jag inte känner mig som en fånge inomhus utan kan rida och springa om det inte blåser storm och ösregnar samtidigt.

Januari är min mest deprimerande månad när det ännu är så mörkt och kallt och djävligt, men då kan man börja förodla de tidigaste fröerna så hjälper det upp lite att handgripligen börja hantera våren och sommaren.
 
Jag börjar få höstångest redan när det blir augusti. Jag försöker att vara ute så mycket som möjligt för att tanka ljus och luft inför att naturen ska dö och allt bara ska bli mörkare och kallare. Den värsta tiden är när det börjar bli mörkt innan jag kommer till stallet och när man ställt om klockan. Då går jag mentalt i ide.
Jag tycker inte att det är mysigt med tända ljus och sånt, jag älskar ljus och ljummen luft och stänger inte balkongdörren på flera månader. Sen fryser ridbanan också så även i stallet gör vintern en kraftig försämring.

Det enda bra med hösten hittills är att det det är många spelningar att se fram emot. Jag var på en i lördags och det är tre till i september, någon i oktober och hittills Winnerbäck och Lolita Pop i november. Jag brukar försöka hitta saker att se fram emot så att inte mörkret och kylan förlamar mig helt.
 
Håller nog med dom flesta här i tråden, har redan ångest inför vintern. Augusti känns vemodigt, sommaren går verkligen mot sitt slut! September är månaden då alla växter ute ska börja dö. Dagen när man ställer om klockan är den värsta på hela året.

Enda fördelen (?) Är att det blir min första hästfria höst/vinter, så jag slipper vara ute och frysa. Lär väl sitta inne och deppa istället iofs..
 
Så här mycket var det många år sedan jag kände inför hösten. Ser verkligen inte fram emot ruskigare väder och att allt blir 100 gånger mer svårjobbat.

Hur löser ni sådant?
Hmm jag älskar hösten, tänker att man löser det genom att se det gula ljuset en eftermiddag med sol och se hur gröna och fina växterna är och att det är lite krispigt i luften? och att alla goda äpplen kommit och kanske gå på någon höstmarknad?

Dvs njuta lite i nuet. Det blir ju ofta inte illa förrän i december och bladen faller i slutet av oktober. Fram tills dess är det närapå den finaste årstiden. Själv tycker jag våren är ganska hopplös, mars och början av april, lerigt, kallt, regnigt, luktar illa. Jämfört med det är hösten väldigt fin.

Mjukare ridvägar.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag har tidigare aldrig haft några större problem med att prata inför folk. Jag har absolut varit nervös inför tal eller större...
2
Svar
25
· Visningar
1 351
Trädgård & Växter Såhär ser det ut hos mig just nu. Spaljén som först var så fin, med klematis, två klätterrosor och en ljuvlig akebia quinata ... är nu...
Svar
4
· Visningar
296
Senast: Hellhound
·
Kropp & Själ Hej Bukedoktorn Kvinna. ålder 42 år Normal kroppsbyggnad, ingen tidigare sjukdomshistorik värt att nämna. Gymmar inte, men är mycket...
2
Svar
20
· Visningar
970
Senast: tott
·
Kropp & Själ Jag är inne i ännu en (egentligen flera) omgång i vården och jag känner mig i sånt jävla underläge rent ut sagt. Som att ingen lyssnar...
2
Svar
24
· Visningar
1 923
Senast: Hazel
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp