Är dagens hundägare eller hundar problemet?

Nota

Trådstartare
Hundägare nuförtiden ringer veterinären för hunden ätit några tomater, riskakor eller chips och åker raka vägen och kräker hunden om den ätit en chokladbit och gud nåde att byta foder rakt av.

Mina hundar har genom tiderna käkat det mesta och jag har aldrig haft problem med att byta foder från en dag till en annan inte med någon hund någonsin.

Vad har hänt? När blev allt klassat livsfarligt för hundar i vår del av världen? Var kommer det ens ifrån?
 
Folk är förhoppningsvis mer upplysta idag. Choklad ÄR ju liksom farligt.
Sen tänker jag att råd om tex foderbyte är för att merparten av hundarna ska må bra. Även om många hundar klarar snabba foderbyten gör långt ifrån alla det. Better safe and sorry liksom 🤷‍♀️
 
Jag håller inte med om problemformuleringen. Eller i alla fall tycker jag det är en otroligt stor skillnad på att ringa veterinären för att hunden ätit tomat (gör människor det?! och svarar veterinärerna ens i telefon?!) och att byta hundfoder tvärt. Jag gav hunden tomat senast igår men skulle aldrig få för mig att göra ett tvärt foderbyte om jag inte måste. Då kraschar magen på han och det blir inte alls roligt för någon av oss.

Men förmodligen för att man bryr sig mer, känner mer ansvar och kanske för att man är mer rädd att göra fel?
I grund och botten är det väl bra att man är mer rädd om hundarna?
 
Jag håller inte med om problemformuleringen. Eller i alla fall tycker jag det är en otroligt stor skillnad på att ringa veterinären för att hunden ätit tomat (gör människor det?! och svarar veterinärerna ens i telefon?!) och att byta hundfoder tvärt. Jag gav hunden tomat senast igår men skulle aldrig få för mig att göra ett tvärt foderbyte om jag inte måste. Då kraschar magen på han och det blir inte alls roligt för någon av oss.

Men förmodligen för att man bryr sig mer, känner mer ansvar och kanske för att man är mer rädd att göra fel?
I grund och botten är det väl bra att man är mer rädd om hundarna?
Jag håller helt med. Dagens generation hundägare tycker jag är mer empatiska och vill lära sig mer. Vi har ju hållit på med jakthundar i ca 30 år och idag är det mer regel än undantag att man använder täcke mellan såtarna. Man är också noga med uppvärmning och nedvarvning. Känner man en knöl på den gamla pensionerade jakthunden tar man den till veterinären etc.
 
Vad har hänt? När blev allt klassat livsfarligt för hundar i vår del av världen? Var kommer det ens ifrån?

Nu är det här förmodligen inte den typ av svar du är ute efter, då du tycks ha ganska klart för dig att det här är ett problem och kanske "fjantigt daltande". Jag väljer ändå att svara på den faktiska frågan, vad har hänt?

Svaret, tror jag, är: Internets utveckling. För inte allt för länge sedan fick man köpa eller låna en bok om man ville få ny kunskap, eller gå på kurs/föreläsning etc. Det var så man fick reda på vad som var farligt för hundar, lärde sig om sjukdomar och hundars matsmältningssystem och träningsmetoder och allt möjligt. Man gjorde förmodligen i större utsträckning "som man alltid gjort".

Nu finns all kunskap och all information i vår ficka. Det tar några minuter att hitta någon form av information om nästan vad som helst. Vi får oändligt med information varje dag, utan att ens behöva leta efter den. Det räcker att scrolla några minuter på sociala medier för att få väcka nya frågeställningar kring hundhälsa. Dessutom tycker jag att hundhållning, egentligen djurhållning överlag, tycks röra sig mot ett mer empatiskt sätt att se på djur. Vi är generellt mer intresserade av att veta mer om hur deras matsmältning fungerar, hur de påverkas på lång sikt av att äta olika typer av mat eller "snacks", hur vi kan förebygga sjukdomar och skador hos våra hundar. Inte så att man inte brydde sig om det förut, men det är lättare för gemene man att både få tag på, och själv sprida, kunskap nu tack vare internet.

"Allt" har mig veterligen inte blivit klassat som livsfarligt för hundar, varken i vår del av världen eller i någon annan del av världen. Däremot kanske det är fler "vanliga hundägare" som har koll på vad som är farligt, och varför, än vad det var för ett antal år sedan?
 
Nu är det här förmodligen inte den typ av svar du är ute efter, då du tycks ha ganska klart för dig att det här är ett problem och kanske "fjantigt daltande". Jag väljer ändå att svara på den faktiska frågan, vad har hänt?

Svaret, tror jag, är: Internets utveckling. För inte allt för länge sedan fick man köpa eller låna en bok om man ville få ny kunskap, eller gå på kurs/föreläsning etc. Det var så man fick reda på vad som var farligt för hundar, lärde sig om sjukdomar och hundars matsmältningssystem och träningsmetoder och allt möjligt. Man gjorde förmodligen i större utsträckning "som man alltid gjort".

Nu finns all kunskap och all information i vår ficka. Det tar några minuter att hitta någon form av information om nästan vad som helst. Vi får oändligt med information varje dag, utan att ens behöva leta efter den. Det räcker att scrolla några minuter på sociala medier för att få väcka nya frågeställningar kring hundhälsa. Dessutom tycker jag att hundhållning, egentligen djurhållning överlag, tycks röra sig mot ett mer empatiskt sätt att se på djur. Vi är generellt mer intresserade av att veta mer om hur deras matsmältning fungerar, hur de påverkas på lång sikt av att äta olika typer av mat eller "snacks", hur vi kan förebygga sjukdomar och skador hos våra hundar. Inte så att man inte brydde sig om det förut, men det är lättare för gemene man att både få tag på, och själv sprida, kunskap nu tack vare internet.

"Allt" har mig veterligen inte blivit klassat som livsfarligt för hundar, varken i vår del av världen eller i någon annan del av världen. Däremot kanske det är fler "vanliga hundägare" som har koll på vad som är farligt, och varför, än vad det var för ett antal år sedan?
Vilket jättebra inlägg! :bow:

Jag lägger till :Nej allt var inte bättre förr.
 
Det är möjligt att djurägare idag kontaktar veterinär oftare än förr, men det ser jag inte som odelat negativt. De får då vägledning hur de ska göra i det aktuella fallet. Det är ju inte så att vi som jobbar i djursjukvården vill att folk ska komma in för "ingenting". Under min uppväxt skulle jag säga att vi (eller mina föräldrar) ibland har varit lite väl nonchalanta och det handlar om ren tur att vi ibland inte haft hundar som skurit upp mag-/tarmkanalen på metall eller glas.
 
Sen tänker jag att råd om tex foderbyte är för att merparten av hundarna ska må bra. Även om många hundar klarar snabba foderbyten gör långt ifrån alla det. Better safe and sorry liksom 🤷‍♀️
Samtidigt så ska ju en frisk hund tåla snabba foderbyten och det är ju absolut ett problem om majoriteten inte gör det. Då normaliserar vi känsliga magar liksom, i en djurart som är skapt för att äta sopor.
 
Samtidigt så ska ju en frisk hund tåla snabba foderbyten och det är ju absolut ett problem om majoriteten inte gör det. Då normaliserar vi känsliga magar liksom, i en djurart som är skapt för att äta sopor.
Absolut att en frisk hund tål det. Men alla hundar är inte friska så därför tycker jag att det är bra att förespråka en överfasning. Just mag och tarmproblem/allergi är en av de absolut vanligaste åkommorna.
 
Absolut att en frisk hund tål det. Men alla hundar är inte friska så därför tycker jag att det är bra att förespråka en överfasning. Just mag och tarmproblem/allergi är en av de absolut vanligaste åkommorna.
Som sagt, jag ser en stor risk med att man normaliserar det då. Det är ju ofta man hör att folk skyller på att man bytt foder för snabbt när magen rasar istället för att faktiskt tänka på att det något fel med hunden.
 
Samtidigt så ska ju en frisk hund tåla snabba foderbyten och det är ju absolut ett problem om majoriteten inte gör det. Då normaliserar vi känsliga magar liksom, i en djurart som är skapt för att äta sopor.
Sedan är det också frågan om vad det innebär att "inte tåla" ett foderbyte. Det finns absolut hundägare som blir jätteoroliga och direkt börjar med skonkost eller akutbesök till veterinären för att hunden haft lös avföring vid ett tillfälle.

Och så beror det ju på kvalitén på fodren också. Med bra foder så bajsar hundarna mindre, det säger väl ingen emot idag, men om hundarna äter ett dåligt foder och gör tvärt byte till ett annat dåligt foder, ja då kommer den troligen inte vara kanonbra i magen heller. Äter de däremot ett bra foder och har "glad mage" och vid något tillfälle äter något olämpligt, kanske tillfälligt får ett sämre foder eller så, tja då lär det inte heller påverka speciellt mycket.

Till sist tänker jag att det också går att skapa känsliga magar genom att under hela valpens uppväxt enbart låta den äta en enda sorts foder, och enbart använda fodret som godis (alternativt använda godisbelöningar så lite det bara går). Det är idag flera torrfodertillverkare och en stor mängd uppfödare som bestämt säger att man ska göra precis så. Och att man sedan när valpen är 1 år gammal försiiiiiikigt ska fasa över till samma märkes vuxenfoder och försiktigt testa olika godisar. Tro på f*n att hundar får känsliga magar om de under hela uppväxten bara får äta en enda fodersort och plötsligt introduceras för något nytt.
 
Som sagt, jag ser en stor risk med att man normaliserar det då. Det är ju ofta man hör att folk skyller på att man bytt foder för snabbt när magen rasar istället för att faktiskt tänka på att det något fel med hunden.
Jag tänker inte alls att man normaliserar något bara för att man vidtar en försiktighetsåtgärd. Är hunden allergisk eller har foderproblem så kommer det visa sig ändå. Men man kastar det inte på hunden i totalt maghaveri.
 
Min valpis snart 5 manader far mat i skal morgon och kvall. Det ar en blandning av tva "Big Puppy" foder och det foder de vuxna hundarna far. Hon far en vitamintablett for valpar varje morgon (burken kom med fran uppfodaren) och godis som levereras under dagen far hon mest ett vuxen foder som kommer i en kilos "korvar" sa man skar upp bitarna sa stora man vill ha dem. Men ibland blir det ocksa levergodis, ost, eller varmkorv.

Ibland ar hon lite los i magen, men inte varje dag. Jag misstanker att det mest beror pa hur valdsamma henne's zoomings ar eller om hon har lekt med hundkompisen Daisy.

Min forsta rottis fick Orijen, med tva blev det Akana eller Orijen ... sedan kom mallen. Hans mage klarade inte den typen av mat, det blev for "rich" for honom. Sa de senaste 8 aren har mina oftast atit hundmat jag koper pa Costco, som saljs som Kirkland ... och som ar tillverkad av Blue Buffalo. Alla tre fungerade bra pa det ... och det blev billigare an nar tva hundar at Orijen/Akana. :p
 
Sedan är det också frågan om vad det innebär att "inte tåla" ett foderbyte. Det finns absolut hundägare som blir jätteoroliga och direkt börjar med skonkost eller akutbesök till veterinären för att hunden haft lös avföring vid ett tillfälle.

Och så beror det ju på kvalitén på fodren också. Med bra foder så bajsar hundarna mindre, det säger väl ingen emot idag, men om hundarna äter ett dåligt foder och gör tvärt byte till ett annat dåligt foder, ja då kommer den troligen inte vara kanonbra i magen heller. Äter de däremot ett bra foder och har "glad mage" och vid något tillfälle äter något olämpligt, kanske tillfälligt får ett sämre foder eller så, tja då lär det inte heller påverka speciellt mycket.

Till sist tänker jag att det också går att skapa känsliga magar genom att under hela valpens uppväxt enbart låta den äta en enda sorts foder, och enbart använda fodret som godis (alternativt använda godisbelöningar så lite det bara går). Det är idag flera torrfodertillverkare och en stor mängd uppfödare som bestämt säger att man ska göra precis så. Och att man sedan när valpen är 1 år gammal försiiiiiikigt ska fasa över till samma märkes vuxenfoder och försiktigt testa olika godisar. Tro på f*n att hundar får känsliga magar om de under hela uppväxten bara får äta en enda fodersort och plötsligt introduceras för något nytt.

Fast hur många hundar får inte smaka på någon matrest eller liknande ibland? Håller absolut med om att äta samma mat konstant knappast är bra, men visst märker man om hundar klarar av att byta mellan olika foder rätt snabbt också.

Min som för det mesta äter fodax kan även äta doggy någon gång ibland. Eller någon burkmat, eller annat torrfoder, eller färskfoder. Och visst hjälper det kanske att hon alltid har fått äta lite olika men samtidigt var det inte heller ett problem när hon var valp. Medans vissa är väldigt petiga med att man ska vara så himla försiktiga med valpar etc.

Jag tror det till största del handlar om avel för få ger sina hundar enbart ett och samma foder år ut och år in utan att hunden får smaka något annat.
 
Hundägare nuförtiden ringer veterinären för hunden ätit några tomater, riskakor eller chips och åker raka vägen och kräker hunden om den ätit en chokladbit och gud nåde att byta foder rakt av.

Mina hundar har genom tiderna käkat det mesta och jag har aldrig haft problem med att byta foder från en dag till en annan inte med någon hund någonsin.

Vad har hänt? När blev allt klassat livsfarligt för hundar i vår del av världen? Var kommer det ens ifrån?

Det första stycket kan ju dock inte höra rill vanligheterna 😅
 
Det första stycket kan ju dock inte höra rill vanligheterna 😅
Nej jag trodde inte det jag heller men har läst det gång på gång i olika hundgrupper på Facebook nu och ja det är verkligen en tomat ett chips en jordnötsring en riskaka ja du fattar.. och kommentarerna är i stort sett alltid ring firstvet 🙈
 
Nu är det här förmodligen inte den typ av svar du är ute efter, då du tycks ha ganska klart för dig att det här är ett problem och kanske "fjantigt daltande". Jag väljer ändå att svara på den faktiska frågan, vad har hänt?

Svaret, tror jag, är: Internets utveckling. För inte allt för länge sedan fick man köpa eller låna en bok om man ville få ny kunskap, eller gå på kurs/föreläsning etc. Det var så man fick reda på vad som var farligt för hundar, lärde sig om sjukdomar och hundars matsmältningssystem och träningsmetoder och allt möjligt. Man gjorde förmodligen i större utsträckning "som man alltid gjort".

Nu finns all kunskap och all information i vår ficka. Det tar några minuter att hitta någon form av information om nästan vad som helst. Vi får oändligt med information varje dag, utan att ens behöva leta efter den. Det räcker att scrolla några minuter på sociala medier för att få väcka nya frågeställningar kring hundhälsa. Dessutom tycker jag att hundhållning, egentligen djurhållning överlag, tycks röra sig mot ett mer empatiskt sätt att se på djur. Vi är generellt mer intresserade av att veta mer om hur deras matsmältning fungerar, hur de påverkas på lång sikt av att äta olika typer av mat eller "snacks", hur vi kan förebygga sjukdomar och skador hos våra hundar. Inte så att man inte brydde sig om det förut, men det är lättare för gemene man att både få tag på, och själv sprida, kunskap nu tack vare internet.

"Allt" har mig veterligen inte blivit klassat som livsfarligt för hundar, varken i vår del av världen eller i någon annan del av världen. Däremot kanske det är fler "vanliga hundägare" som har koll på vad som är farligt, och varför, än vad det var för ett antal år sedan?
Problem och problem jag förstår inte hysterin som uppkommit bara.
Såklart det är bra att folk är måna om sina hundar men att åka in till veterinär med en frisk hund som ätit en ruta marabou eller en vindruva känns ju bara som ett ypperligt sätt för veterinär att tjäna lätta pengar på naiva hundägare.
 
Som sagt, jag ser en stor risk med att man normaliserar det då. Det är ju ofta man hör att folk skyller på att man bytt foder för snabbt när magen rasar istället för att faktiskt tänka på att det något fel med hunden.
Ja lite det jag tänker. En hund som inte tål att äta lite matrester eller byta foder utan att bli sjuk är i mina ögon inte en frisk hund.
 
Sedan är det också frågan om vad det innebär att "inte tåla" ett foderbyte. Det finns absolut hundägare som blir jätteoroliga och direkt börjar med skonkost eller akutbesök till veterinären för att hunden haft lös avföring vid ett tillfälle.

Och så beror det ju på kvalitén på fodren också. Med bra foder så bajsar hundarna mindre, det säger väl ingen emot idag, men om hundarna äter ett dåligt foder och gör tvärt byte till ett annat dåligt foder, ja då kommer den troligen inte vara kanonbra i magen heller. Äter de däremot ett bra foder och har "glad mage" och vid något tillfälle äter något olämpligt, kanske tillfälligt får ett sämre foder eller så, tja då lär det inte heller påverka speciellt mycket.

Till sist tänker jag att det också går att skapa känsliga magar genom att under hela valpens uppväxt enbart låta den äta en enda sorts foder, och enbart använda fodret som godis (alternativt använda godisbelöningar så lite det bara går). Det är idag flera torrfodertillverkare och en stor mängd uppfödare som bestämt säger att man ska göra precis så. Och att man sedan när valpen är 1 år gammal försiiiiiikigt ska fasa över till samma märkes vuxenfoder och försiktigt testa olika godisar. Tro på f*n att hundar får känsliga magar om de under hela uppväxten bara får äta en enda fodersort och plötsligt introduceras för något nytt.
Ja i min värld är det här totalt galet och inget man hörde om förr på samma sätt.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 341
Senast: Anonymisten
·
Hundhälsa Detta är nog det absolut svåraste jag någonsin har behövt skriva. Jag har en pomeraniantik på snart 4 år, hon är min första hund och...
Svar
17
· Visningar
6 476
Senast: Sel
·
Kropp & Själ Min story: Jag kraschade på mitt sommarjobb efter mitt sista år på gymnasiet. Betygspressen hade haft mig på högvarv i tre år och pga av...
2
Svar
20
· Visningar
4 631
Senast: Ramona
·
Äldre Med en hund och en katt sätter jag mig på tåget och åker till Oxelösund till vårt nya hem. Barnen kommer om några veckor så under tiden...
7 8 9
Svar
167
· Visningar
13 749
Senast: Enya
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp