Är det viktigt att dela intressen med dejt/partner? Utbruten

[Singoalla]

Ni som har intressen som tar upp mycket tid, hur ställer sig era dejter till det? Uppmuntrande, neutrala eller negativa? Hur viktigt tycker ni att det är att er dejt/partner har förståelse för era intressen?

 

[the_connemara]

Ni som har intressen som tar upp mycket tid, hur ställer sig era dejter till det? Uppmuntrande, neutrala eller negativa? Hur viktigt tycker ni att det är att er dejt/partner har förståelse för era intressen?

Min dejt är guld. Både som så och att jag träffade just honom i detta läget. Jag har ägnat mitt liv åt att kompromissa med min häst (som jag numera lägger orimligt mycket tid och pengar på, så att jag har för ont om pengar och missar att äta o sova alltså ) och alltid haft skuldkänslor för mitt intresse.

Jag har insett att jag verkligen inte vill ha något annat förhållande än denna totala förståelsen och välviljan. Om jag sedan själv känner att jag vill prioritera annorlunda och har en partner som är med på det så fine. Men jag vill bara att en partner ska berika mitt liv, faktiskt.

 

[Magiana]

Ni som har intressen som tar upp mycket tid, hur ställer sig era dejter till det? Uppmuntrande, neutrala eller negativa? Hur viktigt tycker ni att det är att er dejt/partner har förståelse för era intressen?

Nu dejtar jag inte men aldrig att jag skulle palla att umgås med en snubbe som var negativ angående mina intressen. Jag har inte det minsta lust att möblera om i mitt liv för att någon annan tycker det.

 

[Singoalla]

Nu dejtar jag inte men aldrig att jag skulle palla att umgås med en snubbe som var negativ angående mina intressen. Jag har inte det minsta lust att möblera om i mitt liv för att någon annan tycker det.

Nej det tror jag inte att någon vill. Jag tänker mer att det finns nyanser och där undrar jag lite hur viktigt folk tycker att det är. Uppmuntran och engagemang i ens intressen, eller räcker det med neutralitet och att dejten sysslar med annat på annat håll? Måste dejten ha förståelse eller räcker det med "jag förstår inte varför du lägger så mycket tid på X men jag accepterar fullt ut att du gör det?"

 

[BernT]

Nej det tror jag inte att någon vill. Jag tänker mer att det finns nyanser och där undrar jag lite hur viktigt folk tycker att det är. Uppmuntran och engagemang i ens intressen, eller räcker det med neutralitet och att dejten sysslar med annat på annat håll? Måste dejten ha förståelse eller räcker det med "jag förstår inte varför du lägger så mycket tid på X men jag accepterar fullt ut att du gör det?"

Hade aldrig pallat någon som säger att den inte förstår men ändå accepterar. Jaha? Ska jag vara tacksam för det? Låter så himla fel.

Hade häst när jag träffade min sambo och han tyckte det var jättekul, han följde med nästan varje dag till stallet. Sålde hästen några månader innan dottern föddes så idag är väl intressena lite mindre tidskrävande.

 

[prallan]

Nej det tror jag inte att någon vill. Jag tänker mer att det finns nyanser och där undrar jag lite hur viktigt folk tycker att det är. Uppmuntran och engagemang i ens intressen, eller räcker det med neutralitet och att dejten sysslar med annat på annat håll? Måste dejten ha förståelse eller räcker det med "jag förstår inte varför du lägger så mycket tid på X men jag accepterar fullt ut att du gör det?"

Så länge det inte är något gnäll eller skuldbeläggande, så är det fine with me.

 

[athena_arabians]

Nej det tror jag inte att någon vill. Jag tänker mer att det finns nyanser och där undrar jag lite hur viktigt folk tycker att det är. Uppmuntran och engagemang i ens intressen, eller räcker det med neutralitet och att dejten sysslar med annat på annat håll? Måste dejten ha förståelse eller räcker det med "jag förstår inte varför du lägger så mycket tid på X men jag accepterar fullt ut att du gör det?"

I mina ögon vore det lite förmätet att kräva att ens partner ska förstå hur fantastiskt ens specialintresse är om hen inte delar det för två öre. Däremot kräver jag förståelse för att jag har intresset. Exempel: Särbon fattar absolut inte mitt intresse för rosor men förstår att det är viktigt för mig. Hade jag jag varit mer aktiv inom arabhästeriet hade det varit samma sak (han har noll hästintresse). Jag tycker det är roligt att skjuta och vill gärna börja jaga men bli så passionerad som särbon är? Nej. Däremot förstår jag fullt ut hans passion eftersom jag vet hur det är att vara så intresserad av något.

Jag skulle nog ha svårare för en partner som inte har ett passionerat intresse. Vad intresset är är inte så viktigt.

 

[Singoalla]

Jag skulle nog ha svårare för en partner som inte har ett passionerat intresse. Vad intresset är är inte så viktigt.

Håller helt med!

KL

Var nyfiken då jag och MM delar vårt träningsintresse och jag har aldrig dejtat någon som gjort det innan. För mig känns det som dag och natt att kunna dela intresset, och har gett mig ny inspiration när vi kan prata om det och båda avsätter tid för det. Däremot kommer jag nog inte förstå mig på hans golfande och han kommer nog aldrig förstå varför jag köper bordsfiltar, pillar på alla snittblommor jag kommer över och inte har kunnat välja ut rätt servettringar på ett halvår nu

 

[Hero]

Var nyfiken då jag och MM delar vårt träningsintresse och jag har aldrig dejtat någon som gjort det innan.

What ?
Du har ju dejtat rätt många vad jag förstår och ingen av dom tränar ??
Jag trodde Stockholmare genrellt tränade mer än i övriga landet och är hälsosammare. Iaf, så är ju folk smalare där än i norrland tex.

 

[the_connemara]

Nej det tror jag inte att någon vill. Jag tänker mer att det finns nyanser och där undrar jag lite hur viktigt folk tycker att det är. Uppmuntran och engagemang i ens intressen, eller räcker det med neutralitet och att dejten sysslar med annat på annat håll? Måste dejten ha förståelse eller räcker det med "jag förstår inte varför du lägger så mycket tid på X men jag accepterar fullt ut att du gör det?"

Jag behöver inte uppmuntran eller engagemang men de gånger jag vill dela ledig något så vill jag inte mötas av ointresse. För mig är det viktigt att förståelsen för en passion finns och att den andre genom min passion tycker det är rimligt intressant att prata om ibland. Precis så som jag känner för andra med intressen som inte rör mig i ryggen annars eller som jag tom tycker är typ meningslösa (fotboll tex ). Det är personens engagemang som berör mig och jag vill känna åtm liknande åt andra hållet också. Det trodde jag inte tidigare men jag mår så himla mycket bättre såhär. Handlar säkert om att jag är dålig på att själv hävda mitt livs värde gentemot andra.

 

[the_connemara]

Jag skulle nog ha svårare för en partner som inte har ett passionerat intresse. Vad intresset är är inte så viktigt.

Precis så!

 

[the_connemara]

Håller helt med!

KL

Var nyfiken då jag och MM delar vårt träningsintresse och jag har aldrig dejtat någon som gjort det innan. För mig känns det som dag och natt att kunna dela intresset, och har gett mig ny inspiration när vi kan prata om det och båda avsätter tid för det. Däremot kommer jag nog inte förstå mig på hans golfande och han kommer nog aldrig förstå varför jag köper bordsfiltar, pillar på alla snittblommor jag kommer över och inte har kunnat välja ut rätt servettringar på ett halvår nu

Vad intressant! Det hade varit häftigt (mest skräckblandad förtjusning av tanken dock ) att uppleva. Jag är väldigt nördig med mitt hästintresse och har bara hittat ett fåtal vänner jag tror jag stått ut med som partner i det avseendet. Men man är kanske mer tolerant än man tror!

 

[Singoalla]

What ?
Du har ju dejtat rätt många vad jag förstår och ingen av dom tränar ??
Jag trodde Stockholmare genrellt tränade mer än i övriga landet och är hälsosammare. Iaf, så är ju folk smalare där än i norrland tex.

Ja, alla vi Stockholmare tränar mycket och är smala

Gällande mitt dejtande så har det sett olika ut. En del har tränat, andra inte. Men jag ser det som stor skillnad att träna ibland och ha träning som intresse. Vara det sistnämnda har jag inte delat med någon tidigare.

 

[Hero]

Ja, alla vi Stockholmare tränar mycket och är smala

Gällande mitt dejtande så har det sett olika ut. En del har tränat, andra inte. Men jag ser det som stor skillnad att träna ibland och ha träning som intresse. Vara det sistnämnda har jag inte delat med någon tidigare.

Det är skillnad på generellt och alla .

När räknas träning som ett intresse ?

Men jag håller med att det är rätt få som tränar 6-7 ggr i veckan som jag gör. Oftast tränar man 2-3 ggr eller när man känner för det. Vet inte om det räknas som ett intresse då...

 

[Singoalla]

Vad intressant! Det hade varit häftigt (mest skräckblandad förtjusning av tanken dock ) att uppleva. Jag är väldigt nördig med mitt hästintresse och har bara hittat ett fåtal vänner jag tror jag stått ut med som partner i det avseendet. Men man är kanske mer tolerant än man tror!

Det kan ju vara både positivt och negativt att dela intresse, tänker jag. En del vill få ha sitt eget liv vid sidan av som partnern inte är involverad i alls. Att få ha sin egen lilla bubbla i livet och distans ifrån ett annars gemensamt liv. Medan andra fullkomligt skulle älska att dela intresse. Själv är jag väl lite i honeymoon-fas när det kommer till att få dela mitt intresse med någon jag träffar, men en regnig dag i november när han undrar om jag inte ska ut och springa en sväng eller kommenterar att jag belastar fel i någon övning så kanske jag får spader

 

[athena_arabians]

Jag behöver inte uppmuntran eller engagemang men de gånger jag vill dela ledig något så vill jag inte mötas av ointresse. För mig är det viktigt att förståelsen för en passion finns och att den andre genom min passion tycker det är rimligt intressant att prata om ibland. Precis så som jag känner för andra med intressen som inte rör mig i ryggen annars eller som jag tom tycker är typ meningslösa (fotboll tex ). Det är personens engagemang som berör mig och jag vill känna åtm liknande åt andra hållet också. Det trodde jag inte tidigare men jag mår så himla mycket bättre såhär. Handlar säkert om att jag är dålig på att själv hävda mitt livs värde gentemot andra.

Alltså... om jag var ihop med en fotbollsnörd hade jag utan att tveka följt med på någon match om hen verkligen ville det (så länge det inte var VARJE gång ). Just för att kunna se en del av det min partner är passionerad över och för att visa att jag tycker hens intresse är viktigt.

Särbon skulle absolut ha följt med på någon arabhästutställning om det hade funkat tidsmässigt och han har inga problem att följa med mig på handelsträdgårdar.

 

[EmmaBovary]

Det är skillnad på generellt och alla .

När räknas träning som ett intresse ?

Men jag håller med att det är rätt få som tränar 6-7 ggr i veckan som jag gör. Oftast tränar man 2-3 ggr eller när man känner för det. Vet inte om det räknas som ett intresse då...

Varför skulle det räknas som mindre av ett intresse för att man gör det 2-3 gånger i veckan? Jag har bara möjlighet att rida just 2-3 gånger i veckan, det är ändå mitt största intresse. Däremot så motionerar/tränar jag lite nästan varje dag, men det är inget intresse för min del, mer ett måste.

 

[Singoalla]

Det är skillnad på generellt och alla .

När räknas träning som ett intresse ?

Men jag håller med att det är rätt få som tränar 6-7 ggr i veckan som jag gör. Oftast tränar man 2-3 ggr eller när man känner för det. Vet inte om det räknas som ett intresse då...

Jag tänker att intresse inte nödvändigtvis behöver vara lika med hur många gånger man utövar någonting. En del tränar bara för att man ska, kanske till och med varje dag men är helt ointresserad av att prata om träning. Ointresserad av att lära sig nya övningar, sätta upp mål, bolla tankar, hitta inspiration mm. De springer en sväng och sen var det inget mer med det. Andra kanske har mindre tid att träna men har ett genuint intresse för det. Jag och MM pratar om träning, peppar varandra och ger tips. Det är kul! Att mitt ex lyfte lite skrot hemma när jag var på jobbet innebar tyvärr inte att vi hade ett delat intresse på samma vis.

 

[athena_arabians]

Det kan ju vara både positivt och negativt att dela intresse, tänker jag. En del vill få ha sitt eget liv vid sidan av som partnern inte är involverad i alls. Att få ha sin egen lilla bubbla i livet och distans ifrån ett annars gemensamt liv. Medan andra fullkomligt skulle älska att dela intresse. Själv är jag väl lite i honeymoon-fas när det kommer till att få dela mitt intresse med någon jag träffar, men en regnig dag i november när han undrar om jag inte ska ut och springa en sväng eller kommenterar att jag belastar fel i någon övning så kanske jag får spader

Jag är glad att jag inte är ihop med en geolog. Det hade blivit för mycket Det räcker med att särbon och jag är i samma bransch, det blir mycket jobbsnack som det är...

 

[Singoalla]

Jag är glad att jag inte är ihop med en geolog. Det hade blivit för mycket Det räcker med att särbon och jag är i samma bransch, det blir mycket jobbsnack som det är...

Jag hade inte stått ut med någon som har samma inredningsintresse som jag, då blir det ju inte som jag vill hemma