Arvsfråga

[Surrealistiskt]

Min mamma dog innan sina egna föräldrar, dvs innan min mormor och morfar. Min mormor och morfar hade även två andra barn. När min mormor och morfar gick bort ärvde jag dem, trots att jag inte är barn utan barnbarn. Det kallades istadarätten minns jag. Dvs att jag ärvde i min mammas ställe. Jag fick en tredjedel av arvet efter min mormor och morfar, dvs lika mycket som mina morbröder. Det kändes bra på något sätt då jag först trodde att jag skulle bli arvslös, trots att min mamma (och jag) var de som haft en mycket nära relation med min mormor och morfar; tagit hand om dem, hjälpt dem och umgåtts med dem. Bott med dem hela somrarna. Min mormor och morfar har också varit som extraföräldrar till mig under hela mitt liv. Mina morbröder har knappt haft någon kontakt eller relation med dem.

Nu har nästa fråga uppenbarat sig. En annan släkting (som stått nära mig och mamma) har blivit allvarligt sjuk och ligger inför dödsbädden . Jag är den som personen stått närmast senaste åren (nu när de andra gått bort). Det är min mammas faster. Jag har inte funderat på arv förrän nu, men insåg när jag googlade att det är min mammas fasters syskonbarn som kommer ärva henne, dvs mina morbröder (och min mamma, om hon varit i livet). Det finns nämligen inga barn, inga levande syskon utan endast syskonbarn då. De har knappt haft någon relation till henne heller och det känns så fel att arvet ska gå till endast dem Jag funderar nu på om istadarätten går in här också, så jag får ärva i min mammas frånvaro, eller om allt arv går till mina morbröder? Det är ju inget jag kan göra åt det oavsett, men jag vill bara förbereda mig på vad som komma skall. Sen vet jag inte förstås om det finns något testamente eller dylikt, det får man väl se sen.

Tack!

 

[Piaff]

Min mamma dog innan sina egna föräldrar, dvs innan min mormor och morfar. Min mormor och morfar hade även två andra barn. När min mormor och morfar gick bort ärvde jag dem, trots att jag inte är barn utan barnbarn. Det kallades istadarätten minns jag. Dvs att jag ärvde i min mammas ställe. Jag fick en tredjedel av arvet efter min mormor och morfar, dvs lika mycket som mina morbröder. Det kändes bra på något sätt då jag först trodde att jag skulle bli arvslös, trots att min mamma (och jag) var de som haft en mycket nära relation med min mormor och morfar; tagit hand om dem, hjälpt dem och umgåtts med dem. Bott med dem hela somrarna. Min mormor och morfar har också varit som extraföräldrar till mig under hela mitt liv. Mina morbröder har knappt haft någon kontakt eller relation med dem.

Nu har nästa fråga uppenbarat sig. En annan släkting (som stått nära mig och mamma) har blivit allvarligt sjuk och ligger inför dödsbädden . Jag är den som personen stått närmast senaste åren (nu när de andra gått bort). Det är min mammas faster. Jag har inte funderat på arv förrän nu, men insåg när jag googlade att det är min mammas fasters syskonbarn som kommer ärva henne, dvs mina morbröder (och min mamma, om hon varit i livet). Det finns nämligen inga barn, inga levande syskon utan endast syskonbarn då. De har knappt haft någon relation till henne heller och det känns så fel att arvet ska gå till endast dem Jag funderar nu på om istadarätten går in här också, så jag får ärva i min mammas frånvaro, eller om allt arv går till mina morbröder? Det är ju inget jag kan göra åt det oavsett, men jag vill bara förbereda mig på vad som komma skall. Sen vet jag inte förstås om det finns något testamente eller dylikt, det får man väl se sen.

Tack!

Ja du går in i din mammas ställe om hon skulle ärvt, såvida det inte finns ett testamente som säger annat.