Att gå med främlingar

[Sryoqwe]

Hur är era hundar med att promenera ensamma med nya personer? Trampar de glatt och uppmärksamt med, vill inte gå med men verkar inte rädda eller är de snarare rädda för personen? Är de rastypiska?

Undrar då jag nyligen var ute med en lånehund av större bruksras som var tydligt rädd för att lämna sina människor, något som jag inte förväntat mig med den rasen. Hunden är inte rädd för människor eller mig i allmänhet.
Av hundarna vi har hemma är det några stycken (små sällskapshundar, modell golvmopp) som är högst ovilliga till att följa med andra än familjemedlemmar, men de visar inga tecken på att vara rädda för det i övrigt.

Vad kan göra att en hund blir sådan här? Hur vill ni att era hundar ska vara i sådana här situationer?

 

[WildWilma]

Mina hundar knatar iväg med vem som helst utan att tveka.

De ska vara vänligt inställsamma till människor så de är rastypiska.

Jag skulle säga att de som inte gör det inte är helt trygga i situationen utan sin "familj". Social osäkerhet kan ju visa sig på flera olika sätt. Kan kanske vara separationsångest annars.

För mig är det viktigt att ha hundar som är trygga även utan mig då de behöver vara det om de ska kunna få veterinärvård på djursjukhus utan att må psykiskt dåligt eller om jag behöver hjälp att ta hand om dem på något sätt.

 

[Sel]

Shiban följer gärna med folk hon känner väl om de lämnar huset tillsammans och går ut på promenad, hon är dock inte alls glad om de följt med mig till jobbet och sedan ska gå tillbaka utan mig till exempel. En främling går hon inte med utan protester (jag har i och för sig aldrig bett en främling gå in i huset och hämta henne utan mig heller, det hade nog inte varit trevligt för någon inblandad), helt i enlighet med både hennes personlighet och ras.
Inte alltid önskvärt, men inte heller något problem.

Terriertanten skulle ha följt vem som helst genom eld och vatten. Särskilt om jag inte var med.

 

[Red_Chili]

Mina tycker inte om det, men min äldsta accepterar det. Min yngsta tycker INTE om det och visar det, om det innebär att någon tar henne och går iväg med henne från mig (tex som vid BPH). Däremot är det inga som helst problem för folk hon är bekant med att gå med henne även iväg från mig, och vem som helst skulle kunna ta ut henne på en rastningsrunda även om jag inte följde med. Det är fullständigt rastypiskt.

Jag har salukis, och de gör stor skillnad på familj, vänner och främlingar. De älskar sin familj, är glada i vänner och struntar i främlingar. Jag vill inte se att de är rädda för främlingar, men så länge de accepterar hantering av främlingar och tex kan gå med hundvakt på promenad utan att det blir problem så är det lugnt. Jag kan inte se när jag skulle ha behov av att någon främling tar en hund ifrån mig.

Kan tilläggas att det inte är några som helst problem för mig att tex vid träning lämna någon av mina hundar med främlingar och sedan gå iväg från dem. Då är de ok med det, eftersom jag sagt åt dem att de ska vara där.

 

[mysboll]

Mina är alldeles för lättstulna. Men det är väldigt skönt att ha hundar som inte är rädda för folk.

 

[inverterad]

Jag har två hanar av modell stor bruksras. Båda skulle gå med okänd person utan problen, men den äldre hanen skulle kräva lite hundkänsla hos personen - hundrädda eller osäkra människor gillar han INTE och då skulle han säkert kunna låta lite otrevligt. Den yngre kan stjälas av vem som helst som vill gulla med honom och går med på att få 30 kg hund i knät vid otippade tillfällen.

 

[Tonto]

Hur är era hundar med att promenera ensamma med nya personer? Trampar de glatt och uppmärksamt med, vill inte gå med men verkar inte rädda eller är de snarare rädda för personen? Är de rastypiska?

Undrar då jag nyligen var ute med en lånehund av större bruksras som var tydligt rädd för att lämna sina människor, något som jag inte förväntat mig med den rasen. Hunden är inte rädd för människor eller mig i allmänhet.
Av hundarna vi har hemma är det några stycken (små sällskapshundar, modell golvmopp) som är högst ovilliga till att följa med andra än familjemedlemmar, men de visar inga tecken på att vara rädda för det i övrigt.

Vad kan göra att en hund blir sådan här? Hur vill ni att era hundar ska vara i sådana här situationer?

Ena försöker leka med alla främlingar (han började köra dragkamp med kopplet med figgen på MH) den andra är reserverad och kan gömma sig om folk kommer hem till oss men går snällt med alla hitintills.

 

[Holdyourhorses]

Lite för glad i främmande människor. Skulle troligtvis bjuda en inbrottstjuv på kaffe. Det är rastypiskt för springer spaniel att vara glad och öppen men mitt exemplar är mer förtjust i andra människor än en genomsnittlig springer. Så fort någon pratar snällt vill han kasta sig i famnen på dem, så vi jobbar mycket med att ha fyra tassar i marken.

 

[Fetaost]

Båda mina knallar glatt med. De jobbar ständigt på att värva nya medlemmar till sin fanclub
De är rastypiska förutom med det att Dvärgschnauzer ska vara reserverade. Den biten har de inte läst ut rasbeskivningen.

 

[tanten]

Båda mina knallar glatt med. De jobbar ständigt på att värva nya medlemmar till sin fanclub
De är rastypiska förutom med det att Dvärgschnauzer ska vara reserverade. Den biten har de inte läst ut rasbeskivningen.

 

[Linda_A]

Mina två (boxerhanar, 4 år och 1 år) är både mammiga och väldigt glada i andra personer. Så om jag står i närheten skulle de vända då och då och kolla var jag är, men de skulle också engagera sig aningen för entusiastiskt i den nya personen. Rastypiskt för boxer, även om det står i rasbeskrivningen att de ska vara reserverade mot främlingar. Den biten är det inte många moderna boxrar som läst.

 

[Vovve]

Min skriker så man kan tro att han flås levande o hoppar o sliter för o komma tillbaka till mej om någon annan tar honom o går oavsett om jag e kvar inne eller går med ut… Nu har han typ aldrig gått ut med någon annan än mej heller så i hans fall handlar de om separationsångest

 

[Åsa A]

Hm, jag vet inte riktigt - två av mina älskar alla människor, den tredje är lite försiktig men gillar också människor om han bara får hälsa i lugn och ro. Tror nog att vem som helst skulle kunna ta och gå en sväng med dem, i Griseos fall kanske han hade behövt socialisera några minuter med dem men han hade nog hängt med utan problem sen.

Däremot om jag stod kvar och nån gick iväg med hundarna så att de såg att jag stod kvar, då tror jag det skulle bli rätt mycket "vänta lite nu, varför hänger inte matte med??!", i alla fall från beauceronerna. Whippeten vet jag faktiskt inte men han är också rätt mattebunden, så jag tror han skulle gjort samma sak. De hundar jag gjort MH med har haft rätt bråttom tillbaka till mig även när de glatt hängt med testledaren. Matte är bäst, liksom.

 

[Nordthor]

Vår följer glatt med, men drar (och gör som han själv vill) bra mycket mer än vanligt.

 

[Petronilla]

Min går med om inte jag är i närheten för då ska det kollas efter mig bra länge!

Sen går hon ju på dagis så det hjälper nog till.

 

[Grazing]

Hur är era hundar med att promenera ensamma med nya personer? Trampar de glatt och uppmärksamt med, vill inte gå med men verkar inte rädda eller är de snarare rädda för personen? Är de rastypiska?

Undrar då jag nyligen var ute med en lånehund av större bruksras som var tydligt rädd för att lämna sina människor, något som jag inte förväntat mig med den rasen. Hunden är inte rädd för människor eller mig i allmänhet.
Av hundarna vi har hemma är det några stycken (små sällskapshundar, modell golvmopp) som är högst ovilliga till att följa med andra än familjemedlemmar, men de visar inga tecken på att vara rädda för det i övrigt.

Vad kan göra att en hund blir sådan här? Hur vill ni att era hundar ska vara i sådana här situationer?

Min hund går inte med främlingar alls, speciellt inte om jag är i närheten.

 

[Roheryn]

Har just genomfört BPH och just att gå iväg med en testperson är ju ett av momenten där. Slyngeln följde glatt med testpersonen, jag stod ju bara där och var tråkig!

 

[startpompe]

Dom skulle glatt följt med!

 

[Dentaku]

Hur är era hundar med att promenera ensamma med nya personer? Trampar de glatt och uppmärksamt med, vill inte gå med men verkar inte rädda eller är de snarare rädda för personen? Är de rastypiska?

Undrar då jag nyligen var ute med en lånehund av större bruksras som var tydligt rädd för att lämna sina människor, något som jag inte förväntat mig med den rasen. Hunden är inte rädd för människor eller mig i allmänhet.
Av hundarna vi har hemma är det några stycken (små sällskapshundar, modell golvmopp) som är högst ovilliga till att följa med andra än familjemedlemmar, men de visar inga tecken på att vara rädda för det i övrigt.

Vad kan göra att en hund blir sådan här? Hur vill ni att era hundar ska vara i sådana här situationer?

Min knallar med utan problem, även när en djurvårdare tog med sig henne in på en klinik. Om jag lämnar över henne och står kvar kan hon vända på huvudet för att kolla om inte jag ska följa med, men hon försöker inte vända eller streta emot.

 

[Wingates]

Ammo går glatt med andra, så länge de inte är hundrädda - då blir han dryg.