Att kalla en lärare "fröken" (utbruten från Ledighet från skolan)

[Badger]

Ja det skulle absolut vara lika fel.
Jag trodde väl bara att vi kommit från den beteckningen, det var länge sedan jag jobbade inom barnomsorg och skolan. Varför inte bara säga lärare eller pedagog eller helt enkelt namnet på personen det gäller?
Förstår inte varför det skulle vara svårare för ett barn att säga ”lärare” som ”fröken” eller ”Karin” eller ”Johan”.
Som sagt är det inte barnen själva som kommit på benämningen, utan det är vi vuxna som lärt barnen säga det.

Mitt barn verkar säga namn, men jag förstår inte vad det skulle vara för fel på fröken? Ord ändrar betydelse och har olika betydelse i olika sammanhang. När ett barn säger fröken till någon på en förskola förstår ju alla att han inte menar en adlig ung dam från 1700-talet som är finare än en mamsell (en borgerlig ung dam från 1700-talet).

När det gäller könsbiten förstår jag inte heller riktigt problemet, läraren kan ju be om att bli kallad magister (vilket också ofta kan ha varit en felbenämning om de inte har magisterexamen) och på min vårdcentral brukar telefonen besvaras av en glad röst.

-Syster Svante! du har kommit till vårdcentral X

 

[turbofling]

Här i Österrike kallas alla vuxna (tyvärr bara kvinnliga) i Kindergarten för "Tante" eller "Tante *förnamn*" men det är ok om dom använder förnamnet ocksa.

I skolan tilltalar barnen sina lärare med " Frau Lehrerinn"/"Herr Lehrer" eller Herr/Frau *efternamn*.
Dua läraren är förbjudet, men jag har rakat göra det ngr ganger och än har ingen tittat argt pa mig för det .

Det om ngr känns väldigt gammalmodigt.

 

[Badger]

Här i Österrike kallas alla vuxna (tyvärr bara kvinnliga) i Kindergarten för "Tante" eller "Tante *förnamn*" men det är ok om dom använder förnamnet ocksa.

I skolan tilltalar barnen sina lärare med " Frau Lehrerinn"/"Herr Lehrer" eller Herr/Frau *efternamn*.
Dua läraren är förbjudet, men jag har rakat göra det ngr ganger och än har ingen tittat argt pa mig för det .

Det om ngr känns väldigt gammalmodigt.

Tant känns ju väldigt välbekant. När mamma var liten fick man ju inte tilltala någon vuxen person som man kände till namnet på vid namn utan att slänga på ett tant eller farbror före oavsett ålder på offret. (och rätt och slätt tant/farbror om man inte hade namnet. Kan farbror hjälpa mig.)

Smittad av det hette alla mina äldre släktingar Mostersara, Farmoragda, Gammelmormoreva (utan att man reflekterade över att de nog egentligen hette typ Agda), eftersom det var vad mina föräldrar kallade sina mostrar och fastrar (så Mostersara var ju inte min moster om man säger så, men det smittade till mina farbröder som hette Farbroranton o dyl de med.) också div Tantmarie osv som var farmors kompisar. Tycker det är lite mysigt så jag kallar gärna mina släktingar Fasterpetra osv inför barnet.

 

[Imogen]

Tant känns ju väldigt välbekant. När mamma var liten fick man ju inte tilltala någon vuxen person som man kände till namnet på vid namn utan att slänga på ett tant eller farbror före oavsett ålder på offret. (och rätt och slätt tant/farbror om man inte hade namnet. Kan farbror hjälpa mig.)

Smittad av det hette alla mina äldre släktingar Mostersara, Farmoragda, Gammelmormoreva (utan att man reflekterade över att de nog egentligen hette typ Agda), eftersom det var vad mina föräldrar kallade sina mostrar och fastrar (så Mostersara var ju inte min moster om man säger så, men det smittade till mina farbröder som hette Farbroranton o dyl de med.) också div Tantmarie osv som var farmors kompisar. Tycker det är lite mysigt så jag kallar gärna mina släktingar Fasterpetra osv inför barnet.

I min familj är det lite samma. Har en person i släkten som hela släkten kallar "Fastereva" (annat namn egentligen). Hon är inte faster till någon

 

[Bri]

Jag är lärare på gymnasiet, och jag blir bara kallad fröken på skoj av eleverna. Annars använder de oftast mitt namn.

 

[Lobelia]

Fröken? Används det ordet verkligen fortfarande?

Ja det används eller förnamnet, vad menar du moderna elever skulle använda istället?

 

[Malibu_Stacy]

Ja det används eller förnamnet, vad menar du moderna elever skulle använda istället?

Lärarens namn kanske? Jag kallade nog ingen lärare för fröken så fort jag kom ut ur mellanstadiet och ingen annan av mina klasskompisar heller.
Trodde bara att man inte sa det längre precis som ”dagis”, och blev förvånad över att så inte var fallet.

 

[Otherside]

Använder man ens ordet "fröken" om en ogift kvinna idag? Kanske ordet ändrat betydelse, helt enkelt. När jag var liten sa vi fröken, fru eller magistern, plus deras efternamn. Fröken Holmgren. Fru Åström. Magister Olofsson. Söndagsskollärarinnan var Tant Rut. Min dotter har aldrig sagt fröken om sina lärare utan alltid deras förnamn.

Vad vissa av killarna i dotterns högstadieklass kallade sina lärarinnor när de tilltalade dem, kan jag inte skriva ut här....

 

[Lobelia]

Använder man ens ordet "fröken" om en ogift kvinna idag? Kanske ordet ändrat betydelse, helt enkelt. När jag var liten sa vi fröken, fru eller magistern, plus deras efternamn. Fröken Holmgren. Fru Åström. Magister Olofsson. Söndagsskollärarinnan var Tant Rut. Min dotter har aldrig sagt fröken om sina lärare utan alltid deras förnamn.

Vad vissa av killarna i dotterns högstadieklass kallade sina lärarinnor när de tilltalade dem, kan jag inte skriva ut här....

Jag tror inte många om någon använder fröken som betäckning på en ogift kvinna idag, jag har bara hört det om lärare i lägre årskurser och i förskolan, inte ens dom barn på 70/80-talet. Fröken eller vanligare förnamn är väl det mest gångbara. Jag har inte hört någon modernare ersättning för fröken.

 

[em-pirre]

Jag hör bara att barn säger pedagogernas förnamn. Liksom, det allra mest naturliga. Pratar barn om pedagogerna säger de "dom vuxna".

 

[Imogen]

Fick höra av min treåring igår "mamma du är som min låtsasfröken!"

(hon gillar förskolan )

 

[Brassneck]

Jag har blivit kallad ”ridfröken” många gånger, eller fröken, tyckte mest det var gulligt
I Storbritannien blev jag ofta kallad Miss när skolklasser kom och red (sällan i vanliga rigrupper), tog ett tag innan jag fattade att de menade mig, jag heter ju inte miss?

 

[Roheryn]

Här i Österrike kallas alla vuxna (tyvärr bara kvinnliga) i Kindergarten för "Tante" eller "Tante *förnamn*" men det är ok om dom använder förnamnet ocksa.

I skolan tilltalar barnen sina lärare med " Frau Lehrerinn"/"Herr Lehrer" eller Herr/Frau *efternamn*.
Dua läraren är förbjudet, men jag har rakat göra det ngr ganger och än har ingen tittat argt pa mig för det .

Det om ngr känns väldigt gammalmodigt.

De tyskspråkiga länderna har ju inte haft någon du-reform, så där blir det ju lite annorlunda och inte riktigt jämförbart med svenska förhållanden. Jag skulle ju aldrig drömma om att säga Ni på svenska i de lägen jag säger Sie på tyska, liksom Däremot är det ju lite lätt att som svensk "glömma sig" på tyska och säga du där det borde vara Sie

 

[turbofling]

De tyskspråkiga länderna har ju inte haft någon du-reform, så där blir det ju lite annorlunda och inte riktigt jämförbart med svenska förhållanden. Jag skulle ju aldrig drömma om att säga Ni på svenska i de lägen jag säger Sie på tyska, liksom Däremot är det ju lite lätt att som svensk "glömma sig" på tyska och säga du där det borde vara Sie

Precis, även om det langsamt blir mer "du", det är tex stor skillnad beroende pa var man bor. Bodde ngr ar i Graz och där var det "sie" som gällde till alla man inte kände. Nu bor jag i närheten av Innsbruck och här är man "du" med dom flesta och det blir mer och mer accepterat.

 

[MiaMia]

De tyskspråkiga länderna har ju inte haft någon du-reform, så där blir det ju lite annorlunda och inte riktigt jämförbart med svenska förhållanden. Jag skulle ju aldrig drömma om att säga Ni på svenska i de lägen jag säger Sie på tyska, liksom Däremot är det ju lite lätt att som svensk "glömma sig" på tyska och säga du där det borde vara Sie

Det svenska tilltalet före du-reformen fungerade dessutom annorlunda är det tyska. Man sade inte Ni istället för du på det sättet som man säger Sie.
Man sade namn eller titel eller kombination av dessa. (Vanligtvis efternamn till män och förnamn till kvinnor) "Vill Anna/doktorinnan ha kaffe?" och till obekanta "Önskas det kaffe?"

Ni ansågs fult och snorkigt eftersom det bara användes uppifrån och neråt, som om vederbörande inte var värd någon titulering alls. Att lägga bort titlar var något som gjordes ömsesidigt och indikerade förtrolighet, så du kunde inte heller brukas till underordnade eller obekanta.
Du-reformen innebar primärt att det öht gick använda ett pronomen för att tilltalal alla människor, inte att man övergick från att använda ett pronomen till ett annat.
Artikel om varför det blev så i Sverige.

 

[Roheryn]

Det svenska tilltalet före du-reformen fungerade dessutom annorlunda är det tyska. Man sade inte Ni istället för du på det sättet som man säger Sie.
Man sade namn eller titel eller kombination av dessa. (Vanligtvis efternamn till män och förnamn till kvinnor) "Vill Anna/doktorinnan ha kaffe?" och till obekanta "Önskas det kaffe?"

Ni ansågs fult och snorkigt eftersom det bara användes uppifrån och neråt, som om vederbörande inte var värd någon titulering alls. Att lägga bort titlar var något som gjordes ömsesidigt och indikerade förtrolighet, så du kunde inte heller brukas till underordnade eller obekanta.
Du-reformen innebar primärt att det öht gick använda ett pronomen för att tilltalal alla människor, inte att man övergick från att använda ett pronomen till ett annat.
Artikel om varför det blev så i Sverige.

Nä, det har du rätt i, det går inte riktigt att jämföra svenskt tilltal före du-reformen med tyskt tilltal heller. Det tyska framstår ju trots allt som ett under av enkelhet jämfört med det svenska före du-reformen

 

[Milosari]

Sonen 4,5 år kallar all personal för fröknar oavsett vad de har för yrkesroll eller kön. Jag vet inte var han har lärt sig det men inte av mig i alla fall. Eftersom alla vuxna på förskolan hjälps åt med barnen så verkar det kännas naturligt för dem att inte göra skillnad, även om det är några som är med dem fler timmar.

En lärare jag hade ville att vi skulle kalla honom för Magistern eller Magister Pär. Det var så märkligt. Jag bytte skola ganska fort.

 

[Voeux]

Trodde bara att man inte sa det längre precis som ”dagis”, och blev förvånad över att så inte var fallet.

"Fröken" har jag aldrig reflekterat kring, däremot blir jag förvånad över att så många fortfarande säger "dagis".

 

[Brassneck]

"Fröken" har jag aldrig reflekterat kring, däremot blir jag förvånad över att så många fortfarande säger "dagis".

För min del hette det dagis när jag var liten. Sen var jag inte i kontakt med någon förskola förrän jag var typ trettio. Så för mig var det helt enkelt att jag inte visste att det hade ändrats och att dagis var något ”dåligt”.
Idag säger jag pedagog och förskola. Samt ”era vuxna” om barnens vuxna eftersom jag inte vill förutsätta att alla har mamma och pappa.

 

[Imogen]

"Fröken" har jag aldrig reflekterat kring, däremot blir jag förvånad över att så många fortfarande säger "dagis".

Jag tänker att de som säger dagis är de som inte haft någon kontakt med en förskola sedan deras egen vistelse på just dagis och det därför hänger med av gammal vana?

Jag sa nog dagis innan jag fick barn, och har inga starka åsikter om att "man måste säga förskola!". Men när man har barn på förskola och hör ordet förskola typ 3000 gånger per dag, hur är det ens möjligt att själv hänga kvar vid "dagis" ens om man anstränger sig?