Hundavel&Ras Att köpa ny hund efter förra gått bort

Solvarma jordgubbar

Trådstartare
Min älskade vän lämnade mig för två år sedan. Det har tagit såhär lång tid att bearbeta sorgen efter honom.
Han fick ett bra och långt liv,14 år,men han är mycket saknad.

I början tog jag emot hundar i mitt hem som jag satt hundvakt åt,när ägarna var på jobb.

Nu börjar jag mer och mer sakna hundträning och hundpromenader med egen hund.

Har tittat på lite olika raser.

Vet ni någon ras som gillar det jag söker, personspår,lydnad och långa promenader? Ska helst inte ha så många rasbundna sjukdomar,som det tyvärr finns gott om.

Min var en blandis,han var inte så farligt sjuk,bara lite damm,kvalsterallergisk,men det var "bara" att bada honom ofta, och ge allergispruta en gång/månaden. Han höll sig förhållandevis frisk med detta. Han hade inga höft/armbågsproblem. Var aldrig halt en dag i sitt liv. En sådan hund vill jag ha igen. En som håller sig någorlunda frisk i 14 års tid.

Är blandisar friskare än renraserna?
Kanske inte så enkelt att svara på,men jag behöver lite andra input,än mina egna tankar om detta,känner jag.
 
Med mitt sätt att se är en hund som kräver sprutor varje månad inte typexemplet på en frisk hund. Min hund dog i mars, 14 år och 9 månader gammal. Under sitt liv gick hon igenom två tumöroperationer, men utöver det var hon aldrig hos veterinären annat än för vaccinationer och hälsotester som man gör på rasen.

Nej, jag tror inte att blandraser är friskare men framför allt är det svårt att veta vad som ligger bakom hälsomässigt eftersom det inte finns någon dokumentation.

Sedan kan det skilja otroligt mycket även inom samma ras. Vilket inte alltid behöver bero på rasen i sig utan kan ha att göra med tillfälligheter. Det finns tyvärr inga garantier att man får ha sin hund hos sig ett helt hundliv. Jag hade en hund som inte var sjuk en dag i sitt liv till hon plötsligt blev dödssjuk och dog vid knappa tre år. Efter det hade jag två hundar av samma ras (en var dessutom ganska nära släkt med den som dog) som båda blev över 14. Det är klart över genomsnittet i rasen som jag tror ligger runt 12.
 

Solvarma jordgubbar

Trådstartare
Med mitt sätt att se är en hund som kräver sprutor varje månad inte typexemplet på en frisk hund. Min hund dog i mars, 14 år och 9 månader gammal. Under sitt liv gick hon igenom två tumöroperationer, men utöver det var hon aldrig hos veterinären annat än för vaccinationer och hälsotester som man gör på rasen.

Nej, jag tror inte att blandraser är friskare men framför allt är det svårt att veta vad som ligger bakom hälsomässigt eftersom det inte finns någon dokumentation.

Sedan kan det skilja otroligt mycket även inom samma ras. Vilket inte alltid behöver bero på rasen i sig utan kan ha att göra med tillfälligheter. Det finns tyvärr inga garantier att man får ha sin hund hos sig ett helt hundliv. Jag hade en hund som inte var sjuk en dag i sitt liv till hon plötsligt blev dödssjuk och dog vid knappa tre år. Efter det hade jag två hundar av samma ras (en var dessutom ganska nära släkt med den som dog) som båda blev över 14. Det är klart över genomsnittet i rasen som jag tror ligger runt 12.
Jag har också haft en hund som vi var tvungna att ta bort när hon var tre år. Annars har jag haft vänner och bekanta som haft jätteproblem med höft/armbågsproblem med sina hundar,och det slapp jag med min. Andra i min omgivning har tvingats ta bort valpar och unghundar,så om man jämför med det,så var min hund någorlunda frisk;)
 
När det gäller ledproblem (höfter/armbågar m.m.) så är det vanligast inom tunga raser och vissa kortbenta raser. Genom att undvika sådana raser så minskar du risken rejält för att råka ut för sådant. Om du sedan fastnar för en ras där det ändå finns risk för ledproblem, så har du fördelen att samtliga röntgenresultat finns på SKKs hemsida. Du kan med andra ord leta upp en uppfödare då som avlar på hundar med anlag för bra leder (det gäller dock att titta på mer än enbart föräldradjuren, man får kolla på så många hundar det bara går i deras släkt också eftersom nedärvningen är komplex).

Blandraser är inte friskare än renraser, hade det varit så, då hade blandraser legat i billigaste försäkringsgruppen hos försäkringsbolagen. Det gör de inte. De ligger oftast någonstans i mitten. Det är inte heller så att du kan "spä ut" problemen enbart genom att blanda raserna. Parar du tex två hundar med anlag för samma problem så är risken jättestor att avkomman drabbas, även om hundarna är av olika ras. Därför är renrasaveln bättre, för du kan kolla upp väldigt väldigt mycket.

All renrasavel är dock inte bra. Långt ifrån allt tyvärr. Jag har en ras som generellt sett är väldigt frisk, men även där finns det linjer jag undviker och uppfödare jag aldrig skulle köpa hund för, just pga bristande hälsa hos hundarna.

De allra flesta raser älskar att träna lite smått och gott (lydnad, spåra lite osv) och behöver långpromenader regelbundet för att hålla bra hull och god kondition.

Hur mycket vill du träna och på vilken nivå? Är det "någon gång ibland för skojs skull" eller många dagar i veckan med sikte på tävling inom någon gren? Hur vill du att hunden ska vara i vardagen? Ska den älska allt och alla, vara mer vaksam och vaktig? Tyst eller skällig? Föredrar du någon speciell pälstyp eller storlek på hund?

(Tillägger: att tvingas ta bort valpar och unghundar pga hälsoproblem tillhör inte vanligheterna, annat än om man köper från oseriösa uppfödare då. Och åter igen, genom att köpa renras så kan du kontroller allt bättre och på så sätt lättare undvika de oseriösa)
 

Solvarma jordgubbar

Trådstartare
När det gäller ledproblem (höfter/armbågar m.m.) så är det vanligast inom tunga raser och vissa kortbenta raser. Genom att undvika sådana raser så minskar du risken rejält för att råka ut för sådant. Om du sedan fastnar för en ras där det ändå finns risk för ledproblem, så har du fördelen att samtliga röntgenresultat finns på SKKs hemsida. Du kan med andra ord leta upp en uppfödare då som avlar på hundar med anlag för bra leder (det gäller dock att titta på mer än enbart föräldradjuren, man får kolla på så många hundar det bara går i deras släkt också eftersom nedärvningen är komplex).

Blandraser är inte friskare än renraser, hade det varit så, då hade blandraser legat i billigaste försäkringsgruppen hos försäkringsbolagen. Det gör de inte. De ligger oftast någonstans i mitten. Det är inte heller så att du kan "spä ut" problemen enbart genom att blanda raserna. Parar du tex två hundar med anlag för samma problem så är risken jättestor att avkomman drabbas, även om hundarna är av olika ras. Därför är renrasaveln bättre, för du kan kolla upp väldigt väldigt mycket.

All renrasavel är dock inte bra. Långt ifrån allt tyvärr. Jag har en ras som generellt sett är väldigt frisk, men även där finns det linjer jag undviker och uppfödare jag aldrig skulle köpa hund för, just pga bristande hälsa hos hundarna.

De allra flesta raser älskar att träna lite smått och gott (lydnad, spåra lite osv) och behöver långpromenader regelbundet för att hålla bra hull och god kondition.

Hur mycket vill du träna och på vilken nivå? Är det "någon gång ibland för skojs skull" eller många dagar i veckan med sikte på tävling inom någon gren? Hur vill du att hunden ska vara i vardagen? Ska den älska allt och alla, vara mer vaksam och vaktig? Tyst eller skällig? Föredrar du någon speciell pälstyp eller storlek på hund?

(Tillägger: att tvingas ta bort valpar och unghundar pga hälsoproblem tillhör inte vanligheterna, annat än om man köper från oseriösa uppfödare då. Och åter igen, genom att köpa renras så kan du kontroller allt bättre och på så sätt lättare undvika de oseriösa)
Jag vill ha en hund med samma mentalitet som en schäfer, dvs inte så jätteförtjust att hälsa på folk hela tiden(har haft många labbar,och tröttnat på deras "people-pleasing).

Min hund var perfekt i mentaliteten(enligt mig),trevlig mot mig, men något vaktig/reserverad mot folk han inte kände.
Schäfern har jag länge sneglat på, men är livrädd för deras magproblem, som de har i rasen.
Min farbror ägde en schäfer som bara blev 6 år, pga han fick problem med magen, och det är tydligen vanligt med den rasen.
Ja det är väl schäfer jag egentligen är intresserad av. De gillar att jobba med nosen,plus mycket motion.

Nej,alla hundraser gillar inte promenader....hade en fralla hos mig för ett tag sedan,hon tvärvägrade gå promenader i skogen. Jag fick bära henne med mig, och det kändes som att den rasen inte passade mig. Så labbe/schäfer storlek vill jag ha på hunden. En hund som är villig att följa med när man går ut:)
 
Skriv gärna mer om vad du önskar för typ av hund så blir det lättare att tipsa om raser :)
De flesta raser kan man spåra och träna lydnad med.

- pälsvård, ja gärna eller nej tack?
- lynne, ex hur reserverad, självständig mm?
- storlek
- aktivitetsnivå, tränar gärna eller måste träna för att må bra
 

Solvarma jordgubbar

Trådstartare
Skriv gärna mer om vad du önskar för typ av hund så blir det lättare att tipsa om raser :)
De flesta raser kan man spåra och träna lydnad med.

- pälsvård, ja gärna eller nej tack?
- lynne, ex hur reserverad, självständig mm?
- storlek
- aktivitetsnivå, tränar gärna eller måste träna för att må bra
1. Pälsvård=Nej tack,gärna kort,lättskött päls. Ingen långhårig.

2.Lynne :Inte för glad i främmande människor. Får gärna vara lite reserverad och eftertänksam till vem hen hälsar på. Ska kunna tränas att ha lös i skog och mark,komma när jag ropar. Inte ha för mycket jakt i sig,utan hen ska ha fokus på mig när vi är ute. Ha koll på var jag är.

3.Storlek: Labbe/schäfer storlek.

4. Aktivitetsnivå: Mår väldigt bra av att använda huvudet, älskar att ta långa skogspromenader, och då menar jag låånga promenader på 1-2 timmar per gång. I de promenaderna varvar jag sök,spår,lydnad. Men ska också bara kunna gå ut och gå vanligt utan träning vissa dagar.

Blev det bättre så? ;)
 
Jag vill ha en hund med samma mentalitet som en schäfer, dvs inte så jätteförtjust att hälsa på folk hela tiden(har haft många labbar,och tröttnat på deras "people-pleasing).

Min hund var perfekt i mentaliteten(enligt mig),trevlig mot mig, men något vaktig/reserverad mot folk han inte kände.
Schäfern har jag länge sneglat på, men är livrädd för deras magproblem, som de har i rasen.
Min farbror ägde en schäfer som bara blev 6 år, pga han fick problem med magen, och det är tydligen vanligt med den rasen.
Ja det är väl schäfer jag egentligen är intresserad av. De gillar att jobba med nosen,plus mycket motion.

Nej,alla hundraser gillar inte promenader....hade en fralla hos mig för ett tag sedan,hon tvärvägrade gå promenader i skogen. Jag fick bära henne med mig, och det kändes som att den rasen inte passade mig. Så labbe/schäfer storlek vill jag ha på hunden. En hund som är villig att följa med när man går ut:)
Klåda och allergi finns försvisso hos schäfer, men kan inte påstå att jag har hört att det skulle vara några jätteproblem med mage/tarm? Och då känner jag en hel del schäferägare.
Så köper du ur friska linjer så lär det inte vara så stor risk
 

Solvarma jordgubbar

Trådstartare
Klåda och allergi finns försvisso hos schäfer, men kan inte påstå att jag har hört att det skulle vara några jätteproblem med mage/tarm? Och då känner jag en hel del schäferägare.
Så köper du ur friska linjer så lär det inte vara så stor risk
Det glömde jag nämna. Det får gärna vara en omplacering,runt 1-2 år. Valpstadiet orkar jag inte med,nämligen.

Tänkte man kunde höra med någon bra uppfödare (vem är bra uppfödare/hur vet man sådant?) om de har någon i den åldern som de inte kan/vill ha kvar.
 
Heterosiseffekten/korsningseffekt används flitigt inom husdjursaveln för att få friskare avkommor.
Men det är inte någon magisk kur som ger felfria avkommor... och där den metoden används inom jordbruket använder man renrasigt material som är noga framavlat och utvärderat. Finns det skit i linjerna försvinner det inte bara för att man korsar två olika raser. Plus att främsta anledningen till det inom jordbruket är snabbväxande djur med kött/fläsk som tilltalar oss människor.

Dvs det går inte ens att jämföra med buskavlade husdjur.
 
Heterosiseffekten/korsningseffekt används flitigt inom husdjursaveln för att få friskare avkommor.
Men för att det ska fungera så behöver man ha bra koll på vad man gör. Det är inte så enkelt att en korsning alltid blir friskare. Däremot finns det vissa korsningar mellan vissa raser som ger friskare djur i första generationen. Men att avla vidare på korsningen blir inte bra. Det finns även flera faktorer att ta hänsyn till, vad menar man med friskare? Tittar man enbart på fler överlevande kultingar? Eller är det bättre kött vid släkt? Korsningseffekten är intressant men det går inte att säga att korsningar överlag är friskare. Om man korsar en hund med höftledsproblem med en som har allergier så riskerar man i lika stor utsträckning stå med en hund som har höftledsfel och allergi som att få en frisk hund.
 
Vad är

Vad är detta? Har jag aldrig hört talas om.
En utkorsningseffekt som syftar till att förstärka gener vi människor anser är önskvärda, bla slaktvikt och tidig slaktmognad hos grisar. Man använder mycket noga framavlat djurmaterial, det är inget som görs hipp som happ. Man måste fortfarande ha bra kunskap om linjerna i djuren.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Heteros

Edit: I mina ögon skriker buskavlare heterosiseffekt bara för att ursäkta sin buskavel och visar bara på att de inte har koll på vad det innebär. Så länge det inte är fråga om noggrant utvärderade avelsdjur är det buskavel i mina ögon, oavsett renrasigt eller ej.
 
Det glömde jag nämna. Det får gärna vara en omplacering,runt 1-2 år. Valpstadiet orkar jag inte med,nämligen.

Tänkte man kunde höra med någon bra uppfödare (vem är bra uppfödare/hur vet man sådant?) om de har någon i den åldern som de inte kan/vill ha kvar.
Jag googlade snabbt och hittade en Facebook grupp som heter SCHÄFER - OMPLACERING
 
Men för att det ska fungera så behöver man ha bra koll på vad man gör. Det är inte så enkelt att en korsning alltid blir friskare. Däremot finns det vissa korsningar mellan vissa raser som ger friskare djur i första generationen. Men att avla vidare på korsningen blir inte bra. Det finns även flera faktorer att ta hänsyn till, vad menar man med friskare? Tittar man enbart på fler överlevande kultingar? Eller är det bättre kött vid släkt? Korsningseffekten är intressant men det går inte att säga att korsningar överlag är friskare. Om man korsar en hund med höftledsproblem med en som har allergier så riskerar man i lika stor utsträckning stå med en hund som har höftledsfel och allergi som att få en frisk hund.
Alltså... skulle jag korsa två brachycefala raser skulle jag ju inte vänta mig en avkomma som helt plötsligt kan andas ordentligt :meh:
 
Heterosiseffekten/korsningseffekt används flitigt inom husdjursaveln för att få friskare avkommor.
Skulle snarare är ovanligt i husdjursaveln men vanligare bland produktionsdjur.
Avkomman blir nämligen en slutprodukt som används i produktion, inte i fortsatt avel då dom goda egenskaperna inte förs vidare ytligare.

Ett bra exempel är värphybrider där hybriderna är riktigt bra men deras avkommer kommer inte bli lika bra oavsett om kycklingarna kommer från 2 värphybrider eller ytligare en ras tas in. Samma med kaniner där korsning mellan 2 bra raser och från rätt linjer ger större kullar med högre överlevnad och bättre foderomvandlare.
Absolut viktigaste är att hålla koll på linjerna så det inte korsas med linjer med samma nackdelar och görs en tabbe så går avkomman ändå till slakt.
 

Solvarma jordgubbar

Trådstartare
Klåda och allergi finns försvisso hos schäfer, men kan inte påstå att jag har hört att det skulle vara några jätteproblem med mage/tarm? Och då känner jag en hel del schäferägare.
Så köper du ur friska linjer så lär det inte vara så stor risk
Har hört mig för hos ett försäkringsbolag,och de säger att schäfern är den ras som är allra dyrast att försäkra....jag tänker att det finns en anledning till det?
 
Alltså... skulle jag korsa två brachycefala raser skulle jag ju inte vänta mig en avkomma som helt plötsligt kan andas ordentligt :meh:
Exakt! Jag kan ha råkat hamna i en rätt hätsk diskussion när en människa med en hund med svåra allergier skulle ta valpar på den eftersom valparna skulle bli friska bara hen valde en annan ras än sin egen hund. 🙄 jag blev kallad faktaförnekare eftersom jag påstod att korsningseffekten inte skulle hjälpa i det fallet.
 
@nullo-modo husdjur inte sällskapsdjur :)

Men det är inte någon magisk kur som ger felfria avkommor... och där den metoden används inom jordbruket använder man renrasigt material som är noga framavlat och utvärderat. Finns det skit i linjerna försvinner det inte bara för att man korsar två olika raser. Plus att främsta anledningen till det inom jordbruket är snabbväxande djur med kött/fläsk som tilltalar oss människor.

Dvs det går inte ens att jämföra med buskavlade husdjur.
Men för att det ska fungera så behöver man ha bra koll på vad man gör. Det är inte så enkelt att en korsning alltid blir friskare. Däremot finns det vissa korsningar mellan vissa raser som ger friskare djur i första generationen. Men att avla vidare på korsningen blir inte bra. Det finns även flera faktorer att ta hänsyn till, vad menar man med friskare? Tittar man enbart på fler överlevande kultingar? Eller är det bättre kött vid släkt? Korsningseffekten är intressant men det går inte att säga att korsningar överlag är friskare. Om man korsar en hund med höftledsproblem med en som har allergier så riskerar man i lika stor utsträckning stå med en hund som har höftledsfel och allergi som att få en frisk hund.
Jag bara vände mig emot det som tidigare skrevs där det kändes grovt förenklat "korsningar blir inte friskare".

Rent genetiskt är dock heterosiseffekten inget hokuspokus utan fakta.

Självklart ska all avel vara noga kontrollerad och styras efter vettiga avelsmål. Jag avlar inte buskhundar ;)

Jag tror effekten är helt borta efter tredje generationen om jag inte minns fel.
 

Hästfolk, Häst, Avel, Grenar

Allmänt, Fritid, Barn

  • Vad gör vi? Del CXIV

Hund, Katt, Andra Djur

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Upp