Hundavel&Ras Att köpa ny hund efter förra gått bort

Kelpien är ju dock också en brukshund och ska INTE vara reserverad. De ska älska folk, dock finns det även sociala rädslor i rasen som gör att vissa kanske felaktigt upplevs som reserverade.
De jag träffat har inte varit reserverade. Snarare tvärtom. Man har mötts av en överlycklig hoppande hund som är jätteglad över att träffa just dig!
 

Hedinn

Moderator
De jag träffat har inte varit reserverade. Snarare tvärtom. Man har mötts av en överlycklig hoppande hund som är jätteglad över att träffa just dig!
Ja, och det är ju korrekta hundar, så de ska vara. :) Men det finns som sagt även sociala rädslor i rasen (har själv haft en sån) och de beter sig helt annorlunda. Men inte för att de är reserverade, utan för att de är rädda - vilket ju är ett stort problem.
 
Kelpie? En Kelpie kräver rätt mycket aktivering för att bli nöjd. Det ör en brukshund precis som schäfern. Och TS kan nog tycka att de är små då de är max 50 cm höga och väger 20 kg. Och många av de Kelpies jag känner älskar människor och blir överlyckliga om de får hälsa på nån ny person. Av de fem Kelpies jag lärt känna har en kunnat beskrivas som möjligtvis reserverad. Men han tyckte om folk och gick gärna fram och hälsade. Han var bara inte så översvallande lycklig att träffa folksom de andra varit/är.
Kelpien är ju dock också en brukshund och ska INTE vara reserverad. De ska älska folk, dock finns det även sociala rädslor i rasen som gör att vissa kanske felaktigt upplevs som reserverade.
Ok, bortse från Kelpien då. Jag hade uppfattningen om att den var betydligt mindre krävande än schäfer. Jag har nog tyvärr råkat träffa just rädda Kelpies då eftersom de exempel som jag träffat på varit just ganska ointresserade av främlingar.
 

Solvarma jordgubbar

Trådstartare
Så en stor hund, som vill gå lång promenader, spåra och träna lydnad?

Jag tycker att man ska fundera över vad rasen man är intresserad av är framavlad för att göra. T.ex. om rasens ursprungliga användningsområde innebär ett nära samarbete med sin förare eller om den förväntas fatta egna beslut och jobba sjävständigt. Detta påverkar hur rasen generellt sett är att arbeta med. En del ersoner vill ha en hund som jobbar i nära kontakt med människan och andra vill ha en hund som är mer självständig. I lydnadsträningen vill du ju att hunden ska vilja jobba med dig i nära kontakt. I lydnaden vill du ju ha will to please.
Min hund hade mycket jakt i sig,tex. Han var också en omplacering som kom till mig när han var ca ett år gammal. Samtidigt var han superduktig i lydnad,och folk uppmuntrade mig att jag skulle tävla med honom i lydnad,,men jag hade aldrig nerver för det,tyvärr. Men han var helt klart,ett tävlingsämne för den grenen.

I gengäld var han förjävlig på att jaga rådjur och harar,så jag kunde inte ha honom lös i skog och mark,då rymde han och var borta 5-6 timmar i taget. Eftersom han var så pass "gammal" när han kom till mig,lyckades jag aldrig träna bort hans jagande.

Det tex,är en grej jag är noga med nu. Jag vill inte ha en hund som har så mycket jakt i sig,som han hade,men fortfarande vill jag ha det där att hunden gillar att jobba nära mig.

Finns det sådana raser,och vilka i såfall?
 
Min hund hade mycket jakt i sig,tex. Han var också en omplacering som kom till mig när han var ca ett år gammal. Samtidigt var han superduktig i lydnad,och folk uppmuntrade mig att jag skulle tävla med honom i lydnad,,men jag hade aldrig nerver för det,tyvärr. Men han var helt klart,ett tävlingsämne för den grenen.

I gengäld var han förjävlig på att jaga rådjur och harar,så jag kunde inte ha honom lös i skog och mark,då rymde han och var borta 5-6 timmar i taget. Eftersom han var så pass "gammal" när han kom till mig,lyckades jag aldrig träna bort hans jagande.

Det tex,är en grej jag är noga med nu. Jag vill inte ha en hund som har så mycket jakt i sig,som han hade,men fortfarande vill jag ha det där att hunden gillar att jobba nära mig.

Finns det sådana raser,och vilka i såfall?
Ja sådana raser finns men det blir lite svårare om du inte kan tänka dig att kompromissa med ex pälstyp/pälsvård. Generellt är också raser som är reserverade det just pga av sin självständighet. En självständig och reserverad hund har inte samma medfödda vilja att vara nära föraren och har därför generellt mindre will to please, vilket kan göra ex lydnadsträning svårare. Vid lydnad vill du ju ha en hund med högt will to please och de raserna är sällan reserverade.
 

Solvarma jordgubbar

Trådstartare
Då föreslår jag följande raser


Med viss kompromiss gällande pälsvård så föreslår jag att du tittar mer på följande:

Kelpie
Groenendal
Chodsky pes
Schnauzer - självständig och kan bli utmanande i lydnadsträning. Bra spårhund.
Airedaleterrier - självständig och kan bli utmanande i lydnadsträning. Bra spårhund.
Soft coated wheaten terrier - självständig och kan bli utmanande i lydnadsträning. Bra spårhund.
Grosspitz
Finsk lapphund

Andra intressanta raser kan vara:
Storpudel
Pumi

Inga av dessa raser är särskilt lika en spaniel/retriever i temperamentet utan är istället mer avvaktande och reserverade. Pudeln och pumin är förvisso inte reserverade raser men långt ifrån en labrador.
Groenendal,har de jakt i sig? De är väl rätt långhåriga har jag för mig? Men de hundarna gillar väl nära arbete med föraren?
 

Solvarma jordgubbar

Trådstartare
Nu känner jag att jag springer iväg lite igen.
Som ni flesta av er vet, så är det väldigt rörigt i mitt liv just nu.
Kanske inte så klokt att börja fundera över vilken hundras jag vill ha, just i detta läge....
Val av eventuell ras, kan faktiskt vänta till senare, när allt har lugnat ner sig med dödsbo och hela karusellen..

Men det är precis såhär en utmattning fungerar...man bara jagar vidare,utan att slow down,och reflektera över sitt liv istället.

Å vilken utmaning det är för mig att "slow down" och stanna upp och reflektera.
Men jag får kämpa på....:heart
 
Nu känner jag att jag springer iväg lite igen.
Som ni flesta av er vet, så är det väldigt rörigt i mitt liv just nu.
Kanske inte så klokt att börja fundera över vilken hundras jag vill ha, just i detta läge....
Val av eventuell ras, kan faktiskt vänta till senare, när allt har lugnat ner sig med dödsbo och hela karusellen..

Men det är precis såhär en utmattning fungerar...man bara jagar vidare,utan att slow down,och reflektera över sitt liv istället.

Å vilken utmaning det är för mig att "slow down" och stanna upp och reflektera.
Men jag får kämpa på....:heart
Att drömma och planera för framtida positiva händelser kan ju vara ett sätt att koppla bort det jobbiga som händer. Bara du tänker på att du har gott om tid att komma fram till nåt.
 
Groenendal,har de jakt i sig? De är väl rätt långhåriga har jag för mig? Men de hundarna gillar väl nära arbete med föraren?
Ja, de har en hel del jakt i sig även om de inte generellt drar från föraren och tyvärr ofta mycket päls. Jag har haft rasen i över 20 år och det är enligt min erfarenhet hundar som gillar att aktiveras både mentalt och fysiskt. Fördelen med belgare är att de fäller två gånger om året och det brukar räcka med att borsta igenom dem ordentligt då de fäller all underull.

Av de fyra varianterna tror jag Tervuren är mest utställningsavlad. Jag har kontakter till mer bruksavlad grönisar och där flera även går bra på utställning men med linjer som även jobbar inom skydd och polis, men just de linjerna är norska och finska. Generellt är en bruksgrönis sämre pälsad än de som är ren utställning, även om vår "iller" blev JVM ett år och en av våra andra bjöds in till Crufts som valp men hade för lite päls som vuxen.

Mitt pälsmonster är en omplacering från Norge med rent bruks i linjerna, jag fick honom gratis av uppfödaren när han var 1.5 år.
 
Jag tänker att tar man en omplacering på 1-2 år så spelar rasen kanske inte så stor roll. Skulle kolla i vallhundsgruppen efter en omplacering som kanske saknar det där drivet som de normalt sett har och där ägaren funderar på att omplacera pga högre ambitioner..
 
Ja, de har en hel del jakt i sig även om de inte generellt drar från föraren och tyvärr ofta mycket päls. Jag har haft rasen i över 20 år och det är enligt min erfarenhet hundar som gillar att aktiveras både mentalt och fysiskt. Fördelen med belgare är att de fäller två gånger om året och det brukar räcka med att borsta igenom dem ordentligt då de fäller all underull.

Av de fyra varianterna tror jag Tervuren är mest utställningsavlad. Jag har kontakter till mer bruksavlad grönisar och där flera även går bra på utställning men med linjer som även jobbar inom skydd och polis, men just de linjerna är norska och finska. Generellt är en bruksgrönis sämre pälsad än de som är ren utställning, även om vår "iller" blev JVM ett år och en av våra andra bjöds in till Crufts som valp men hade för lite päls som vuxen.

Mitt pälsmonster är en omplacering från Norge med rent bruks i linjerna, jag fick honom gratis av uppfödaren när han var 1.5 år.
Samtidigt är det ju bara i Terv man korsar med Malle vid jämna mellanrum, så jag vet inte om de verkligen är mest utställningsavlade av hårlagen?
 
Ev skulle pinschern vara ett alternativ för dig. Den har slät päls och är reserverad iom att den är en gårdshund, i storlek dock något mindre än labbe eller schäfer (ca 45-50 cm). Ev kan man behöva motivera den något mer vid lydnadsträning men den ska vara en bra spårhund.

Plus att de ser ut som små dobberman :D :D :D
 
Ev skulle pinschern vara ett alternativ för dig. Den har slät päls och är reserverad iom att den är en gårdshund, i storlek dock något mindre än labbe eller schäfer (ca 45-50 cm). Ev kan man behöva motivera den något mer vid lydnadsträning men den ska vara en bra spårhund.

Plus att de ser ut som små dobberman :D :D :D
Dobermann* ;)
 
Det föds svarta valpar i bruna kullar och bruna valpar i svarta, valpen reggas efter utseende.
Ja, det vet jag.
Men det är ju oftast som man blandar malle och terv än övriga eftersom det du har minst överraskningar när det gäller pälslaget. Lägger du malle på groenendael så har du ju stor risk "fel" päls sas?
Jag tycker iaf att man ser betydligt fler terv ur mallekull än andra iaf, och det är den uppfattningen jag har fått när jag tränat med belgarfolk.
 
Jag vill ha en hund med samma mentalitet som en schäfer, dvs inte så jätteförtjust att hälsa på folk hela tiden(har haft många labbar,och tröttnat på deras "people-pleasing).

Min hund var perfekt i mentaliteten(enligt mig),trevlig mot mig, men något vaktig/reserverad mot folk han inte kände.
Schäfern har jag länge sneglat på, men är livrädd för deras magproblem, som de har i rasen.
Min farbror ägde en schäfer som bara blev 6 år, pga han fick problem med magen, och det är tydligen vanligt med den rasen.
Ja det är väl schäfer jag egentligen är intresserad av. De gillar att jobba med nosen,plus mycket motion.

Nej,alla hundraser gillar inte promenader....hade en fralla hos mig för ett tag sedan,hon tvärvägrade gå promenader i skogen. Jag fick bära henne med mig, och det kändes som att den rasen inte passade mig. Så labbe/schäfer storlek vill jag ha på hunden. En hund som är villig att följa med när man går ut:)
Jag har fött upp schäfer och ser jag till samtliga individer som köpts al fötts upp så är det ca 35 st. Ingen med magproblem, klåda, allergier.

Ledproblem kan man göra mycket för att minimera risken för genom att välja rätt linjer och ge unghunden bra förutsättningar.
Väljer du från brukslinjer är 75% fria på lederna. Av de som har ledfel är det oftast av lindrig grad.
 
1. Pälsvård=Nej tack,gärna kort,lättskött päls. Ingen långhårig.

2.Lynne :Inte för glad i främmande människor. Får gärna vara lite reserverad och eftertänksam till vem hen hälsar på. Ska kunna tränas att ha lös i skog och mark,komma när jag ropar. Inte ha för mycket jakt i sig,utan hen ska ha fokus på mig när vi är ute. Ha koll på var jag är.

3.Storlek: Labbe/schäfer storlek.

4. Aktivitetsnivå: Mår väldigt bra av att använda huvudet, älskar att ta långa skogspromenader, och då menar jag låånga promenader på 1-2 timmar per gång. I de promenaderna varvar jag sök,spår,lydnad. Men ska också bara kunna gå ut och gå vanligt utan träning vissa dagar.

Blev det bättre så? ;)
Jag tycker ju personligen att 1-2 h promenader är en ganska normal långpromenad och inte låååång på något vis :D Men beror ju på hur ofta du tänker att hunden ska gå det?

Hur ofta tänker du att hunden ska få jobba med spår eller annat nosarbete och på vilket vis?

Jag säger inte att schäfer är fel. Men det finns många raser som klarar det där utan problem. Även mina småpluttar av sällskapsras hade gjort det. Men beror ju lite på vilken nivå man vill träna/tävla (?) på. Och vad man trivs med i vardagen. Många schäfrar har stark jaktlust men den brukar gå att styra upp med mycket inkallningsträning tex.

Om du dessutom söker en omplacering så är det ju ännu lättare att hitta rätt sas.
 

Hästfolk, Häst, Avel, Grenar

Allmänt, Fritid, Barn

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hes hund?

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Upp