Att skydda barn från olämpligt innehåll online (utbruten från Squid game)

[Cambrie]

Sen är det väl så att åldersgräns eller ej på internet och öppna medier. Man är bra blåögd och naiv om man inte tror att det går att komma förbi det. Det är liksom bara några knapptryckningar för en 10-12 åring som är van att handskas med internet, svårare är det liksom inte.

Sen kan jag väl personligen känna att diskussionen är ot. Poängen är att väldigt många barn har sett serien. Uppenbarligen har de fått tag på den på ett eller annat sätt. Språket tror jag inte heller är några problem för ett barn som vill se serien, många kan ju inte engelska heller i den åldern så det är troligen detsamma om de förstår den helt eller inte.

 

[Grazing]

Sen är det väl så att åldersgräns eller ej på internet och öppna medier. Man är bra blåögd och naiv om man inte tror att det går att komma förbi det. Det är liksom bara några knapptryckningar för en 10-12 åring som är van att handskas med internet, svårare är det liksom inte.

Sen kan jag väl personligen känna att diskussionen är ot. Poängen är att väldigt många barn har sett serien. Uppenbarligen har de fått tag på den på ett eller annat sätt. Språket tror jag inte heller är några problem för ett barn som vill se serien, många kan ju inte engelska heller i den åldern så det är troligen detsamma om de förstår den helt eller inte.

Många barn har förmodligen sett det för att föräldrarna tillåter det helt enkelt, svårare än så är det inte. Att komma förbi YouTube 18 årsgräns nu tex krävs att man fotar av sitt id kort, det är inte lätt att komma runt.

Att barn skulle kämpa så för att just få se denna serien har jag svårt att tro, det är antagligen en miss från föräldrarna helt enkelt.

Till och med min dator är låst från porrsidor osv, den blockerar direkt "olämpliga" sidor och jag har blockerat dom mest för att jag vill undvika virus.

Det viktigaste är ju att prata med barnen mer om vad dom ser och vad som är okej att göra med andra och inte. Lära dom att alltid se till att dom som dom leker med är med på lekarna. Det finns så otroligt mycket konstiga läskiga barnprogram som är så mycket värre och som sätter spår rent mentalt än denna visserligen ganska ibland grafiska serien.

Min 4 åriga brorson tex förklarade för mig vem Krampus var förra julen, den fanns på YouTube och jag har fortfarande halva mardrömmar om denna barnfilm.

 

[Cambrie]

Många barn har förmodligen sett det för att föräldrarna tillåter det helt enkelt, svårare än så är det inte. Att komma förbi YouTube 18 årsgräns nu tex krävs att man fotar av sitt id kort, det är inte lätt att komma runt.

Att barn skulle kämpa så för att just få se denna serien har jag svårt att tro, det är antagligen en miss från föräldrarna helt enkelt.

Till och med min dator är låst från porrsidor osv, den blockerar direkt "olämpliga" sidor och jag har blockerat dom mest för att jag vill undvika virus.

Det viktigaste är ju att prata med barnen mer om vad dom ser och vad som är okej att göra med andra och inte. Lära dom att alltid se till att dom som dom leker med är med på lekarna. Det finns så otroligt mycket konstiga läskiga barnprogram som är så mycket värre och som sätter spår rent mentalt än denna visserligen ganska ibland grafiska serien.

Nej, det behövs inte. Mina barn har till och med kunnat göra egna konton på netflix, kopplat till huvudkontot då, porr etc är inga problem alls att få tag på. Det är lätt. Självklart tittar barn på serier som alla andra barn pratar om, självklart blir det som föräldrar förbjuder extra intressant. Sedan är jag rätt säker på att det finns en poäng i att många har äldre syskon så de får tag i det därifrån. Så var det när jag var ung. Så är det nu. Förutom att allt är så mycket mer lättillgängligt nu. Jag kan ha blandat ihop dig med någon annan, men annars tycker jag att du uttalar dig lite väl dömande och tvärsäkert över föräldraskap utan att vara förälder själv. Det är inte så svartvitt som du vill ha det till.

Sedan håller jag med dig i sista stycket, jag är själv inte så orolig över om nu ungarna kommit över den här serien, jag har som sagt sett betydligt värre när jag var ung. Mina barn fattar att det är film liksom och är inte heller intresserade av samhällsdiskussionen i stort (som mabuse ifrågasatte hur man diskuterade spelmissbruk etc - det har mina barn redan fått uppleva i verkliga livet tyvärr. De är också uppfödda med kanin och lammslakt och har bott i konfliktzon pga mitt jobb, finns en hel del diskussioner som jag fått ta med dem om verkligheten redan). Finns betydligt värre saker på internet som kräver mer diskussion med barnen anser jag, till exempel utmaningar att strypa sig själv eller till och med ta livet av sig på olika medier, eller pedofiler. Dottern spelar mycket starstable, inte ens det går ju liksom att skydda från pedofiler. Nej. Jag är inte så bajsnödig över filmer och serier helt enkelt men det innebär inte att jag tillåter allt, Squid game hade jag nog inte tillåtet, fast det var försent när jag hörde talas om serien.. Förbjuda och ha kontroll 24/7 på mina barn, det är dock inte min typ av föräldraskap. Det tror jag stjälper mer än hjälper dem faktiskt (sedan vad andra gör och hur andra tycker, det rör mig faktiskt inte i ryggen).

 

[Mabuse]

Håller med. Att skydda barn från allt kräver total isolering.
Det viktigaste är att prata med barnen å inte skamma.
Ser större problem med att barn får tag i sprit och blir utnyttjade av vuxna...

Det finns alltid saker som är värre. Det är värre om barn får stryk än att de är utan frukost, men det blir ju en konstig logik? Ska barn utsättas för allt utom det värsta?

Att skydda sig själv från saker man mår dåligt av gör man ju hela tiden som vuxen. Jag sitter inte uppe hela nätterna, jag ser inte filmer som ger mig mardrömmar, jag äter inte sånt som får mig att må illa. Osv. Det är ju en del av livet. Det betyder inte att jag isolerar mig eller skyddar mig från allt, bara sånt jag mår dåligt av. Jag tänker att det är likadant för barn? Men att de kan behöva lite vuxenhjälp med att förutspå vad som är vad, eftersom de inte har lika mycket erfarenhet och samma förmåga till konsekvenstänk.

 

[Mabuse]

Många barn har förmodligen sett det för att föräldrarna tillåter det helt enkelt, svårare än så är det inte. Att komma förbi YouTube 18 årsgräns nu tex krävs att man fotar av sitt id kort, det är inte lätt att komma runt.

Att barn skulle kämpa så för att just få se denna serien har jag svårt att tro, det är antagligen en miss från föräldrarna helt enkelt.

Till och med min dator är låst från porrsidor osv, den blockerar direkt "olämpliga" sidor och jag har blockerat dom mest för att jag vill undvika virus.

Det viktigaste är ju att prata med barnen mer om vad dom ser och vad som är okej att göra med andra och inte. Lära dom att alltid se till att dom som dom leker med är med på lekarna. Det finns så otroligt mycket konstiga läskiga barnprogram som är så mycket värre och som sätter spår rent mentalt än denna visserligen ganska ibland grafiska serien.

Min 4 åriga brorson tex förklarade för mig vem Krampus var förra julen, den fanns på YouTube och jag har fortfarande halva mardrömmar om denna barnfilm.

Jag tänker att man måste ju faktiskt inte se allt, heller. Det är ju också en bra förmåga, att kunna stänga av när man mår dåligt och/eller inte fattar något.

Så hellre än att de ska se hela Squid game, må dåligt av det, och sen ska jag försöka hjälpa dem bearbeta det genom samtal så att de mår bra igen, så tänker jag att man helt enkelt kan stänga av. Man måste inte se allt.

 

[Brynja]

Jag tänker att man måste ju faktiskt inte se allt, heller. Det är ju också en bra förmåga, att kunna stänga av när man mår dåligt och/eller inte fattar något.

Så hellre än att de ska se hela Squid game, må dåligt av det, och sen ska jag försöka hjälpa dem bearbeta det genom samtal så att de mår bra igen, så tänker jag att man helt enkelt kan stänga av. Man måste inte se allt.

Pratar du om den vuxna eller barnet nu? Och frågan är då om det inte börjar inkräkta på integriteten om en vuxen tillåts fatta alla beslut kring vad barnet gör och inte gör. Vissa barn mår dåligt av ditten, andra av datten. Ofta vet de inte vad förrns efteråt. Människor i allmänhet mår dåligt och stressas av sådant vi inte förstår, men mår bra när vi förstår och/eller har bearbetat det lite. Hela barndomen går ut på att upptäcka sin omvärld och genom den sig själv, hur ska de kunna växa upp om de inte tillåts göra det tänker du?

Ska vi vira in barnen i bubbelplast och hoppas att barnen virar in sig själva när vi inte längre kan göra det, eller ska vi ge barnen verktyg och stöttning i det de finner svårt och hoppas att de har alla verktyg de behöver för att må bra när vi inte längre kan finnas där för dem? Jag tycker inte att man ska slå på Squid Game det första man gör för sin bebis MEN som vuxen har man också ett ansvar att släppa på kontrollen och låta barnen visa på initiativ. Och då blir det ibland initiativ som man som vuxen ogillar, men det är en del av livet och en viktig lärdom för att kunna hantera känslor och livet när de blir äldre.

 

[Mabuse]

Pratar du om den vuxna eller barnet nu? Och frågan är då om det inte börjar inkräkta på integriteten om en vuxen tillåts fatta alla beslut kring vad barnet gör och inte gör. Vissa barn mår dåligt av ditten, andra av datten. Ofta vet de inte vad förrns efteråt. Människor i allmänhet mår dåligt och stressas av sådant vi inte förstår, men mår bra när vi förstår och/eller har bearbetat det lite. Hela barndomen går ut på att upptäcka sin omvärld och genom den sig själv, hur ska de kunna växa upp om de inte tillåts göra det tänker du?

Ska vi vira in barnen i bubbelplast och hoppas att barnen virar in sig själva när vi inte längre kan göra det, eller ska vi ge barnen verktyg och stöttning i det de finner svårt och hoppas att de har alla verktyg de behöver för att må bra när vi inte längre kan finnas där för dem? Jag tycker inte att man ska slå på Squid Game det första man gör för sin bebis MEN som vuxen har man också ett ansvar att släppa på kontrollen och låta barnen visa på initiativ. Och då blir det ibland initiativ som man som vuxen ogillar, men det är en del av livet och en viktig lärdom för att kunna hantera känslor och livet när de blir äldre.

Vet inte om du svarade mig specifikt, eller mer generellt?

Jag har inte pratat om att vira in barnen i bubbelplast, det finns väl mellanting mellan att ge dem fri och oövervakad tillgång till hela Netflix och internet, och att förbjuda allt?

Barnen var nyfikna på Squid game. Alltså började vi titta på den tillsammans, eftersom jag visste att det inte var ett barnprogram. Efter en kvart, då jag redan hade behövt stoppa filmen tre gånger för att förklara vad det var som hände, och det började dra ihop sig till den första misshandeln, så hade två saker blivit tydliga: 1) Barnen förstod inte 2) Jag, som förstod, tyckte den var deppig. Alltså stängde vi av och gjorde något annat, eftersom ingen var sugen på att fortsätta titta. Ingen av oss har fortsatt titta efter det. När jag frågat barnen om deras kompisar, som såg den utan vuxen, kunde förstå allting, så säger det att kompisarna tyckte början var tråkig för de fattade ingenting, så de hoppade över den delen. Vilket ju skulle tyda på att det inte är helt enkelt för en elvaåring att förstå serien själv.

Men du verkar ju prata om något annat, med bubbelplast och förbud?

För egen del tyckte jag serien var så becksvart, att det är jättekonstigt att så många vill utsätta sig för den. Vad är roligt med en spelmissbrukande förälder som stjäl pengar från en gammal fattig förälder och födelsedagspengar från sitt barn för att finansiera sitt missbruk?

 

[Brynja]

Vet inte om du svarade mig specifikt, eller mer generellt?

Jag har inte pratat om att vira in barnen i bubbelplast, det finns väl mellanting mellan att ge dem fri och oövervakad tillgång till hela Netflix och internet, och att förbjuda allt?

Barnen var nyfikna på Squid game. Alltså började vi titta på den tillsammans, eftersom jag visste att det inte var ett barnprogram. Efter en kvart, då jag redan hade behövt stoppa filmen tre gånger för att förklara vad det var som hände, och det började dra ihop sig till den första misshandeln, så hade två saker blivit tydliga: 1) Barnen förstod inte 2) Jag, som förstod, tyckte den var deppig. Alltså stängde vi av och gjorde något annat, eftersom ingen var sugen på att fortsätta titta. Ingen av oss har fortsatt titta efter det. När jag frågat barnen om deras kompisar, som såg den utan vuxen, kunde förstå allting, så säger det att kompisarna tyckte början var tråkig för de fattade ingenting, så de hoppade över den delen. Vilket ju skulle tyda på att det inte är helt enkelt för en elvaåring att förstå serien själv.

Men du verkar ju prata om något annat, med bubbelplast och förbud?

För egen del tyckte jag serien var så becksvart, att det är jättekonstigt att så många vill utsätta sig för den. Vad är roligt med en spelmissbrukande förälder som stjäl pengar från en gammal fattig förälder och födelsedagspengar från sitt barn för att finansiera sitt missbruk?

Både dig specifikt och generellt. Det gick inte ihop för mig hur du menade, det lät som att du tänkte att man som förälder förväntas veta i förväg vad ens barn kommer må dåligt av och bör undanhålla barnen det. Jag förstod inte hur man skulle kunna veta det? Ger man det ett försök och det visar sig att ingen får ut något av det, som i ditt fall, tycker jag det är en annan sak. Det var kanske det du syftade på och jag som missförstod
Men i andra fall tittar ju barnen på Squid Game med kompisar eller själv medan föräldern är någon annanstans, då kan man ju inte stänga av åt dem och alla barn kan ju inte heller ännu veta vad de mår dåligt av, de har ju mindre livserfarenhet.

Jag håller med om att det verkligen inte känns som en serie som barn får ut mycket av, är förvånad själv att så många bara i den här tråden har erfarenheter av att barnen leker serien :/

För mig är den inte rolig utan jag gillar att den är så brutalt hård, föräldrar i missbruk och med... eh, dålig? moral finns ju i verkligheten och så. Men den här serien porträtterar dem inte bara som skurkar eller något som försvinner en bit in i serien utan problemen finns kvar och man får se väldigt olika sidor av samma grupp människor.

 

[Grazing]

För egen del tyckte jag serien var så becksvart, att det är jättekonstigt att så många vill utsätta sig för den. Vad är roligt med en spelmissbrukande förälder som stjäl pengar från en gammal fattig förälder och födelsedagspengar från sitt barn för att finansiera sitt missbruk?

Fast den är ju som då många andra serier och filmer som skildrar verkligheten, den får en att tänka till lite, man lära känna karaktärerna osv. Alla gillar ju inte sådant men det är inte konstigt att många gör det.

Men som sagt så har jag svårt att se vad barn skulle få ut av den just för att den är verkligen inte rolig eller underhållande på det sättet att yngre barn skulle fastna för den.

 

[Mabuse]

Fast den är ju som då många andra serier och filmer som skildrar verkligheten, den får en att tänka till lite, man lära känna karaktärerna osv. Alla gillar ju inte sådant men det är inte konstigt att många gör det.

Men som sagt så har jag svårt att se vad barn skulle få ut av den just för att den är verkligen inte rolig eller underhållande på det sättet att yngre barn skulle fastna för den.

Så kan det vara. Jag har de senaste åren suttit mycket på soc och satt mig in i deras ärenden, och känner kanske att det finns alldeles tillräckligt med misär där utan att jag dessutom vill sitta på fritiden och titta på problem av det slaget. Och eftersom jag redan sett Parasit så kändes storyn välbekant. Ytterligare en djupdykning i det bottenlösa hålet av grymhet och misär, med desperata människor som gör varandra illa.

Det betyder ju inte att allt behöver vara sockersött fluff, men jag tänker att det finns mellanting. Det finns så mycket misär i världen att man skulle kunna sitta dagarna i ända och bara titta på elände, om man ville. Man måste inte se allt.