Auschwitz- Birkenau

[Hippocampus]

Jag håller på att läsa en bok, Jag var Mengeles patolog, och jag har blivit så berörd. Så illa berörd men det har också fått mig att tänka lite på hela denna grymma historia. Även hur lite jag verkar kunna. Jag visste inte att det fanns 4 sätt som de dödade fångar på, jag har mest läst om gasen. Jag visste inte heller om vilken mängder som dog varje dag eller att ett visst läger hade ett "bäst före datum" och att alla där en dag mördades. Sen har jag också nu börjat förstå hur stora dessa områden var...

Boken är hemsk, klarar man inte detaljer om obduktioner så ska man inte läsa. Men det är också intressant hur människans psyke fungerar, hur denna patolog, som var fånge, gick "all in" och helt professionellt obducerade lik i denna miljö.

Har någon läst boken? Vad tyckte ni?

Har någon varit i Auschwitz och vad blev du mest "förvånad" över som du inte trodde/visste innan du kom dit?

 

[Elegant machinery]

Vi åkte till Auschwitz-Birkenau på studieresa när jag gick i högstadiet, varje år arrangerades en sådan resa för åk 9.

Det var så stort och surrealistiskt att det var svårt att ta in som 14-15-åring. Systematiken och omfattningen av det hela blev nästan ofattbar. Jag minns ett rum som de fyllt med proteser. Det är/var ju ändå väldigt få personer som hade proteser, men ändå hade de lyckats fylla ett helt rum

Människans fantasi och målmedvetenhet när det gäller grymhet är fruktansvärd.

 

[toughcookie]

Jag har varit där, åkte med sonen när han var 15 eftersom jag tycker det är en viktig bit av historien att få med sig. Jag anser att det borde vara inskrivet i läroplanen att alla högstadieelever ska åka dit.
För mig var det en av de bästa resor jag någonsin gjort och något jag alltid kommer bära med mig. Otroligt starkt, både Auschwitz 1 och 2. När vi skulle in var det grupper av tonåringar som var ganska stökiga som stod i kön men det tog inte många minuter inne på området innan de dämpat sig och man kände hur tagna de var, det går liksom inte att låta bli att känna i atmosfären vilken ondska som finns där.

Jag skulle åkt dit i somras med dottern men vågade inte på grund av att man inte visste hur kriget skulle utveckla sig.

 

[Hippocampus]

Har läst ut boken. Fy bövelen! Läs den! Den var hemsk. Jag måste åka och titta på detta vidriga ställe. Boken var verkligen detaljerad om hemskheter. Hur kan denna man (i detta fall) leva med allt detta i kropp och själ?

För länge sen var jag väktare och skyddsvakt o fick både Stockholms moské och synagogan som objekt. En natt vid synagogan stötte vi på en äldre dam. Klockan var nog runt 02, hon skulle till ett möte i synagogan. Vi fick övertala henne att det var mitt i natten och hon ska nog åka hem igen och återkomma på dagen. Vi beslutade att köra hem henne istället och i bilen drog hon upp ärmen och visade sina nummer. Sen berättade hon. Helst ville jag gråta men det gick inte.

 

[Mirre]

Jag håller på att läsa en bok, Jag var Mengeles patolog, och jag har blivit så berörd. Så illa berörd men det har också fått mig att tänka lite på hela denna grymma historia. Även hur lite jag verkar kunna. Jag visste inte att det fanns 4 sätt som de dödade fångar på, jag har mest läst om gasen. Jag visste inte heller om vilken mängder som dog varje dag eller att ett visst läger hade ett "bäst före datum" och att alla där en dag mördades. Sen har jag också nu börjat förstå hur stora dessa områden var...

Boken är hemsk, klarar man inte detaljer om obduktioner så ska man inte läsa. Men det är också intressant hur människans psyke fungerar, hur denna patolog, som var fånge, gick "all in" och helt professionellt obducerade lik i denna miljö.

Har någon läst boken? Vad tyckte ni?

Har någon varit i Auschwitz och vad blev du mest "förvånad" över som du inte trodde/visste innan du kom dit?

Inte just den boken men har läst Jag överlevde av Mietek Grocher och Tatueraren i Auschwitz av Heather Morris. Väldigt starka böcker som ger åtminstone en liten bild av hur fruktansvärt det var. Framförallt Jag överlevde är väldigt detaljerad, grät floder när jag läste den. Har sett en föreläsning med Tobias Ravet också, väldigt intressant och väldigt hemsk.

Vill åka till Auschwitz (vad fel det känns att formulera en sådan mening egentligen) men aldrig haft möjlighet.

 

[Zpunk]

Jag har haft möjlighet att åka dit men avstod. Trodde helt enkelt inte jag skulle klara det psykiskt efter att ha sett Theresienstadt och blivit så oerhört påverkad.

 

[Andromedae]

Jag har varit vid Auschwitz och Birkenau. Åkte som 16-åring med gymnasieklassen.

För min del var nog det svåraste just hur "industrialiserat" hela stället var. Faktumet att det fanns murade ståceller, t ex.

En annan minnesbild jag bär med mig är flätorna. Det finns ju stora montrar med avklippt hår där, och det i sig är stort att ta in. Men grejen med flätorna ... det gör att det blir personligt för mig. Varje fläta hörde till en person. Och att det verkligen bara klipptes rakt av, så snabbt som det gick.

 

[Nebraska]

Jag håller på att läsa en bok, Jag var Mengeles patolog, och jag har blivit så berörd. Så illa berörd men det har också fått mig att tänka lite på hela denna grymma historia. Även hur lite jag verkar kunna. Jag visste inte att det fanns 4 sätt som de dödade fångar på, jag har mest läst om gasen. Jag visste inte heller om vilken mängder som dog varje dag eller att ett visst läger hade ett "bäst före datum" och att alla där en dag mördades. Sen har jag också nu börjat förstå hur stora dessa områden var...

Boken är hemsk, klarar man inte detaljer om obduktioner så ska man inte läsa. Men det är också intressant hur människans psyke fungerar, hur denna patolog, som var fånge, gick "all in" och helt professionellt obducerade lik i denna miljö.

Har någon läst boken? Vad tyckte ni?

Har någon varit i Auschwitz och vad blev du mest "förvånad" över som du inte trodde/visste innan du kom dit?

Jag har varit där. Två saker sitter mest fast i minnet. Om hur barn från Israel var där på studiebesök och hade en full styrka Mossadagenter med sig som livvakter. Och ögonblicket då det började spridas ett surr bland besökarna- det visade sig att en av de få överlevande var på besök . Det var en mycket stark upplevelse.

 

[Araminta]

Jag har sett båden Aushwitz, Birkenau och Sachsenhausen. Det första minnet som dyker upp är den lilla detaljen att Sachsenhausen idag ligger helt kloss på ett idylliskt villaområde. Man ser taknockarna över staketet när man rör sig på området. Det är två världar som kolliderar i mitt huvud. Jag vill också minnas att jag tyckte att utställningen på Sachsenhausen var bättre än den i Auschwitz/Birkenau, men det är drygt 10 år sedan nu så minnena är inte glasklara.

Av böcker kan jag rekommendera "Man's search for meaning" av Viktor Frankl. Frankl var neurolog, psykiatrer och överlevde tre år i fem olika koncentrationsläger. Boken redogör dels för hans upplevelser av tiden i koncentrationsläger och dels den filosfiska teori som han utvecklade utifrån sina erfarenheter av människors förmåga att bibehålla mening och hopp i en, till synes, fullständigt hopplös situation. Kort, lättläst och mycket insiktsfull bok.

(Lägger också till "Det dyrbaraste lilla fyndet" av Jean-Claude Grumberg som parantes. Beskriver inte koncentrationslägren per se men vetskapen om dem finns i bakgrund och tågen dit har en mycket central roll. Återigen en kort men mycket läsvärd liten bok.)

 

[Nebraska]

Jag har varit vid Auschwitz och Birkenau. Åkte som 16-åring med gymnasieklassen.

För min del var nog det svåraste just hur "industrialiserat" hela stället var. Faktumet att det fanns murade ståceller, t ex.

En annan minnesbild jag bär med mig är flätorna. Det finns ju stora montrar med avklippt hår där, och det i sig är stort att ta in. Men grejen med flätorna ... det gör att det blir personligt för mig. Varje fläta hörde till en person. Och att det verkligen bara klipptes rakt av, så snabbt som det gick.

Jag slogs också av det. Var som vilken fabrik som helst- men här producerades inget utan dödades människor lika effektivt.

 

[Jeps]

Har inte varit i Auschwich men i Dachau. Där användes aldrig gaskammrarna men mängder dödades på andra sätt.
Minns särskilt stämningen. Det var en vacker sommardag och man gick i allt det hemska.

 

[Rie]

Vi var till Auschwitz och Birkeau för kanske 6-7 år sedan, en varm och vacker vacker höstdag.
Auchwitz, det kändes overkligt trots allt vi kunde se där.
Där är det väl den lilla betongbunkern som var (om jag kommer ihåg rätt) 1,5 m hög, bred och lång och där man klämde in två personer och lät dem vara där som har fastnat mest i minnet.

Jag blev mest berörd i Birkenau när jag såg så stort området var och den där lilla järnvägsvagnen som fanns där. Så liten den var - och hur bar de sig på att få in det antal människor som kom i vagnarna? (Kommer tyvärr inte ihåg myr många sa sa aom åkte ivagnarna),
De borde inte har rymts, kändes det som.

Normalt ganska kaxige sambon blev tagen av gaskamrarna i Birkenau, han ville fort ut från byggnaden.

 

[BornAgain]

Har läst ut boken. Fy bövelen! Läs den! Den var hemsk. Jag måste åka och titta på detta vidriga ställe. Boken var verkligen detaljerad om hemskheter. Hur kan denna man (i detta fall) leva med allt detta i kropp och själ?

För länge sen var jag väktare och skyddsvakt o fick både Stockholms moské och synagogan som objekt. En natt vid synagogan stötte vi på en äldre dam. Klockan var nog runt 02, hon skulle till ett möte i synagogan. Vi fick övertala henne att det var mitt i natten och hon ska nog åka hem igen och återkomma på dagen. Vi beslutade att köra hem henne istället och i bilen drog hon upp ärmen och visade sina nummer. Sen berättade hon. Helst ville jag gråta men det gick inte.

Men tack att du lyssnade

 

[Andromedae]

En annan sak som jag reagerade på var hur liten skylten var. Ni vet, "Arbeit Macht Frei". Jag hade sett den på kort innan och då är den alltid fotograferad underifrån, liksom ikonisk. I verkligheten ... så är den futtig, rent ut sagt. Bara en liten detalj i detta gigantiska komplex. Och på något sätt är det fortfarande något som gör mig irriterad. En förolämpning, relativt diskret i storlek. Bara en del av en hel hemskhet.

Just det lilla mitt i det stora gjorde den om möjligt mer påtaglig för mig. Jag vet inte riktigt om jag kan förklara hur, men det fastnade.

 

[Cambrie]

Har varit där, det är helt omöjligt att inte bli illa berörd. Jag var där som vuxen, efter att ha varit i Israel flera gånger och haft möjlighet att prata med överlevare, men det går ändå inte att ta in. Tack för boktipset, ska läsa den boken.

Kan också rekommendera att åka till förintelsemuseet Yad Vashem om man har vägarna förbi Jerusalem och är intresserad av ämnet. Museet får väl ses som Israel riksförintelsemuseeum även om det finns flera museer och det finns en hel del material och dokument som israel har fått från förintelselägren som de har ensamrätt på.

 

[Diabetikern]

Jag har varit där och mådde hemskt dåligt efteråt. Kändes ofattbart och overkligt och Birkenau trodde jag inte skulle vara så stort.

 

[Tranan]

Har inte varit där, har läst om det, men det värsta var det lilla farfar berättade.

 

[McFlurry]

Vi åkte till Auschwitz-Birkenau på studieresa när jag gick i högstadiet, varje år arrangerades en sådan resa för åk 9.

Det var så stort och surrealistiskt att det var svårt att ta in som 14-15-åring. Systematiken och omfattningen av det hela blev nästan ofattbar. Jag minns ett rum som de fyllt med proteser. Det är/var ju ändå väldigt få personer som hade proteser, men ändå hade de lyckats fylla ett helt rum

Människans fantasi och målmedvetenhet när det gäller grymhet är fruktansvärd.

Jag har en liknande upplevelse som dig. Åkte dit med några från högstadiets fritids, tror jag gick i 8an. Men jag kunde liksom inte ta in allt, att exakt där vi gick hade allt det där hemska hänt. Vi pratade knappt med varandra där. Alla bara gick runt rätt tysta och försökte ta in, men tror ingen lyckades.

 

[tornblomma]

Jag håller på att läsa en bok, Jag var Mengeles patolog, och jag har blivit så berörd. Så illa berörd men det har också fått mig att tänka lite på hela denna grymma historia. Även hur lite jag verkar kunna. Jag visste inte att det fanns 4 sätt som de dödade fångar på, jag har mest läst om gasen. Jag visste inte heller om vilken mängder som dog varje dag eller att ett visst läger hade ett "bäst före datum" och att alla där en dag mördades. Sen har jag också nu börjat förstå hur stora dessa områden var...

Boken är hemsk, klarar man inte detaljer om obduktioner så ska man inte läsa. Men det är också intressant hur människans psyke fungerar, hur denna patolog, som var fånge, gick "all in" och helt professionellt obducerade lik i denna miljö.

Har någon läst boken? Vad tyckte ni?

Har någon varit i Auschwitz och vad blev du mest "förvånad" över som du inte trodde/visste innan du kom dit?

Jag har inte läst boken, kanske borde göra det. Har varit i Auschwitz för ngt år sedan. En god vän till mig som nu tyvärr har gått bort berättade mkt för mig hur det var. Hon överlevde och i slutet av sitt liv ville hon berätta. Det blev många många timmar av samtal. Men det är ganska svårt att liksom ta in även när någon berättar för en.
Min vän hade mycket skuldkänslor för att just hon överlevde. En del av att hon överlevde berodde på att hennes sängkamrat dog och de lät henne ligga kvar och tog hennes matranson. Hon berättade också hur hon bar sin lillasyster stående innanför rocken eftersom hon inte orkade gå på slutet. Hennes lillasyster lever fortfarande och bor i Israel.

Hon vittnade också om Mengele. Hon såg honom första gången när hon kom. Han gjorde urvalet. Hennes kusin var tvilling och de blev ”utvalda” då Mengele ofta gjorde experiment på just tvillingar.
Tyvärr tog han också spädbarn och lät de helt enkelt svälta ihjäl. Experimentet var att se hur länge ett barn kan överleva utan mat.

 

[Halcyon]

Har besökt Auschwitz och Birkenau, samt även Sachsenhausen med folkhögskolan jag gick på. Kan nog inte säga mer som @Elegant machinery Hur kreativ,fantasi, målmedvetenhet för va grym mot människor och döda dom. Det som slog mig mest att finns folk som förnekar detta, och är så bisarrt mycket för man ska upprätta en stor lögn, finns inte ens på kartan!

Är glad eller vad ska säga(?) fått möjligheten besöka ställena, man fick verkligen upp ögonen om det än mer.