Avliva.
Låter hårt, men jag skulle definitivt göra det.
jag har två gånger varit i samma sits som dig.
Första ggn fick 28-åriga ponnyn fång och svarade inget vidare på medicinering. Han fick åka till himlen utan tvekan, vad är det för liv för en pensionerad ponny att stå i grushage resten av livet?
Nästa var värre. Mitt sto (20 år gammal) fick fång. Lindrigt och hon påverkades inte av att gå i hagen. Däremot kunde hon INTE gå på gräs mer, oc hon kunde inte ridas. Sålänge hon kunde ridas men inte gå på gräs gick det väl bra, men när ridningen försvann började hon må pest. Hon trivdes inte alls med att gå i grushage och inte jobba. Och i april tog jag bort henne, med TUNGT hjärta. Jag ville hellre att hon skulel få sluta medan det fanns LITE livsglädje kvar, än att ännu en sommar stå i grushage och titta på gräset på andra sidan stängslet.
Jag drog på det beslutet från januari, försökte intala mig att hon nog skulle trivas ändå. men när hon klart och tydligt i april visade att inget jobb och inget gräs INTE var ett liv för henne fick hon galoppera och äta på de gröna ängarna istället.
Och jag tycker att är ponnyn 28 år, och dessutom inte svarar som önskat på behandling (dvs kräver ganska tung medicinering), och dessutomf år framleva sina framtida somrar i grushage, då är det nog dags.. Risken med upprepad/långdragen finadyne/butta behandling är ju också att magen tar stryk, och äldre hästars magar brukar få problem förr eller senare iaf.
Så, vore det min häst skulle jag med mycket tungt hjärta låta henne få somna in.
Oavsett hur du gör är jag säker på att du gör rätt, men du bad om andras syn på saken, och det här är min syn. Jag skulle utan tvekan (med med TUNGT hjärta) avliva. Att låta henne slippa mer, som tack för lång och trogen tjänst.
*KRAM*
/Alexandra