Avmaska? Bra artikel om hur, varför, etc...

Z

Zebung

Intressant och relevant artikel jag hittade på Fass hemsida. Artikeln i sin helhet finns på http://www.fass.se/LIF/produktfakta/fakta_vet_artikel.jsp?articleID=73703

Avmaskningsmedel

-av Johan Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet

Hur verkar avmaskningsmedel?
Avmaskningsmedel finns i huvudsak inom fyra substans*grupper. Det är: 1) bensimidazol*derivat (albendazol, febantel, fenbendazol, m.fl.), 2) makrocykliska laktoner (ivermektin, doramektin, eprinomektin och moxidektin), 3) tetrahydropyrimidiner (morantel och pyrantel) och 4) kinolinderivat (prazikvantel). Bensimidazoler inaktiverar proteiner som bygger upp mikrotubili i tarmcellerna, men hämmar även enzym som påverkar glukosupptaget. Tetrahydro*pyrimidiner stimulerar kolinerga nervbanor. Makrocykliska laktoner stör GABA-funktionen i motoriska nervbanor. De binder också till glutamat-receptorer och påverkar därmed permeabiliteten för kloridjoner. Prazikvantel hämmar glukosupptaget vilket nedsätter energi*omsättningen.

Oavsett val av substans gäller att den dos som krävs för att döda målorganismen kan variera för olika parasiter. Gemensamt för moderna avmaskningsmedel är att de uppvisat dokumenterad effekt och har en väl tilltagen säkerhetsmarginal. De är dessutom mer eller mindre bredspektrum*verkande, i synnerhet de makrocykliska laktonerna som förutom att uppvisa effekt mot de flesta nematoder även påverkar artropoder (leddjur) som löss och kvalster. Dessa anthelmintika har alltså effekt såväl mot inre (endo) som yttre (ekto) parasiter och benämns därför endektocider. Även prazikvantel intar en särställning. Denna substans saknar effekt mot nematoder (rundmaskar) och verkar avdödande endast mot cestoder (bandmaskar) och trematoder (sugmaskar). Vid förhöjd dos uppvisar pyrantel effekt också mot vissa cestoder. Albendazol har effekt mot maskar ur samtliga grupper och är följaktligen ett bensimidazol*derivat med helt unika egenskaper, då dessa i allmänhet endast har effekt mot nematoder.

Alternativ till avmaskning
Avmaskningar bör alltid ingå som en integrerad del i mer heltäckande åtgärdsprogram. När det gäller betesdjur kan olika betesstrategier tillämpas. Exempel på sådana åtgärder är betesvila, avlägsnande av träckhögar, betesrotation liksom sam- eller växelbetning. Betesrotation går ut på att flytta djuren med vissa intervall och därigenom undfly smittan. Sam/växelbetning sker antingen med äldre individer som utvecklat immunitet och/eller mellan olika djurslag. Genom att använda olika djurslag utnyttjar man det faktum att de allra flesta parasiter är värddjursspecifika och de etablerar sig inte hos fel värddjur. Det finns också exempel på alternativa kontrollåtgärder som exempelvis insådd av dietiska betesväxter och biologisk kontroll. Man bör dock vara medveten om att i dagsläget kan inget av dessa biologiska alternativ på egen hand ersätta effekten av avmaskning.

Anthelmintikaresistens – vad är det?
Maskindivider som tolererar anthelmintikadoser som är letala för majoriteten av övriga individer inom samma maskpopulation är definitions*mässigt resistenta. Efter avmaskning sprider resistenta maskar sina gener till nästa generation i högre utsträckning än mottagliga individer. De besitter därigenom en överlevnadsfördel och problemet eskalerar snabbt om inget görs. Anthelmintika*resistens är framför allt beskriven hos vissa rundmaskar. Fenomenet är särskilt utbrett på södra halvklotet och i synnerhet bland mag-tarmmaskar hos får. I Sverige har resistensläget endast kartlagts systematiskt inom fårnäringen och hästuppfödningen. Det är mer än tio år sedan som resistens mot bensimidazol-derivat påvisades hos de små blodmaskarna hos svenska hästar. Detta ledde till en kraftigt minskad användning av dessa preparat. Dessvärre har uppföljande studier visat att läget har förvärrats ytterligare med resistens även mot pyrantel i viss omfattning. Vad beträffar resistensläget bland övriga parasiter och hos andra djurslag saknas emellertid ett välgrundat faktaunderlag.

Hur undviks anthelmintikaresistens?
Anthelmintikaresistens är ett problem som ökat internationellt under senare år. Det bör dock samtidigt poängteras att det är fullt möjligt att motverka denna utveckling. Grundläggande är att betrakta avmasknings*medel som en värdefull resurs och eftersträva en så korrekt användning som möjligt.Viktigt är att inte underdosera vid behandling då detta gynnar resistensutveckling. Antalet avmaskningar bör dessutom vara så få som möjligt då varje tillfälle ökar risken för resistens. En tumregel är att inte avmaska med preparat ur samma substansgrupp mer än cirka fyra gånger per år även om detta är dåligt vetenskapligt underbyggt.

Ytterligare en förklaring till uppkomst av resistens kan vara att problemet importerats vid inköp av djur infekterade med resistenta maskar. Sannolikheten för resistens*utveckling hänger också ihop med hur stor andel av maskpopulationen som exponeras för avmaskningsmedel. Naturligtvis påverkas endast stadier av parasiten i värddjuret när man avmaskar. Är betingelser för parasitens frilevande stadier gynnsamma anses detta motverka resistensutveckling.

Djurslagsspecifika problem
Förekomsten av parasiter påverkas av driftsformen och varierar således i olika miljöer. En annan viktig faktor är djurens ålder. Framför allt tidigare exponering och immunitet spelar in och reglerar infektionerna. I allmänhet är det ungdjuren som ännu inte utvecklat motståndskraft som är känsligast och mest utsatta för parasitangrepp. Väderleks*betingelserna, i synnerhet temperatur och fuktighet, är också betydelsefulla eftersom de i hög grad påverkar utvecklingen och överlevnaden hos parasiternas frilevande spridningsstadier. När det gäller betessmitta på marker som betas av nötkreatur har det exempelvis visat sig att förekomsten påverkas av vädret under rådande betesperiod men även föregående år har betydelse. En torr sommar följd av en regnig kan resultera i ett massivt smittryck som snabbt kan byggas upp till farligt höga nivåer vid perfekta betingelser. Som regel behandlas djuren förebyggande (profylaktiskt) innan man ser tecken på sjukdom.

Häst
Hos häst är det blodmaskarna som ställer till störst problem. Generellt sett förekommer dessa inälvsmaskar i alla besättningar, men i synnerhet där djurtätheten är hög och där det finns gott om unghästar. I dessa miljöer fyller förebyggande avmaskningsrutiner sina syften. Den stora blodmasken Strongylus vulgaris betraktas som hästens farligaste parasit medan de små blodmaskarna (Cyathostominae) är de vanligaste. Vid en undersökning i mitten av 1990-talet påträffades S. vulgaris i cirka 20% av landets besättningar, medan cyathostominer finns hos alla hästar på bete. Förebyggande avmaskningsprogram hos häst riktar sig i första hand mot dessa rundmaskar (nematoder). Vid behandling av cyathostominer är det viktigt att vara medveten om att få preparat har fullgod effekt mot vilande encysterade larver i tarmslemhinnan. Larverna mognar dock fram (reaktiveras) på vårkanten varvid de åter blir mottagliga. Om man har mängder av larver i slemhinnan och samtidigt avlägsnar vuxna maskar från lumen har det visat sig att detta kan provocera ett massutträde. Även om fenomenet är ovanligt och svårt att diagnostisera är det viktigt att vara medveten om att detta kan framkalla klinisk sjukdom hos en frisk häst.

Den viktigaste avmaskningen är den som sker strax före betessläpp av hästar som tidigare varit på bete. Syftet är att motverka nedsmittning av betet med nematodägg som på några veckor utvecklas till infektiva larver. I allmänhet är det även motiverat att avmaska främst unghästar under betesperioden för att minimera uppbyggnad av betessmitta. Behandlingsintervallen är beroende av parasitförekomst, betesrutiner och preparatval. Genom att studera ERP (egg reappearance period), går det att bilda sig en uppfattning om hur lång tid det tar mellan behandlingstillfället och tills ägg påvisas på nytt. Träckprovs*undersökning bör alltså utföras regelbundet såväl för att övervaka smittspridningen till miljön, men även för att kunna påvisa S. vulgaris. I händelse S. vulgaris finns i besättningen är det extra angeläget att avmaska under sensommaren, hösten. Det är larverna i krösroten som skadar hästarna. Det är därför viktigt att välja preparat som har effekt mot detta utvecklingsstadium.

Spolmasken (Parasacaris equorum) är en annan betydelsefull parasit, framför allt hos föl. I besättningar med spolmaskproblem avmaskas fölen vid 8 och 16 veckors ålder och vid behov även i februari påföljande år. Därefter kan de ingå i programmet riktat mot blodmaskarna. Då vissa besättningar uppvisat utebliven behandlingseffekt är det angeläget att behandling följs upp med träckprovs*undersökning. Noteras bör att spolmaskägg ej kan förväntas hittas hos föl vid 8 veckors ålder eftersom parasitens utvecklingstid är cirka 3 månader.

Bandmasken (Anoplocephala perfoliata) betraktades tidigare som mer eller mindre harmlös men har under senare år satts i samband med kolik. Rutinmässig förebyggande avmaskning av bandmask saknar emellertid vetenskaplig grund. Den bör dock komma ifråga i besättningar vid konstaterad förekomst och uppvisande av kliniska problem. Även larven av styngflugan Gasterophilus intestinalis förtjänar att omnämnas. Detta är en insekt vars larvstadier utvecklas i magen hos hästar. Den orsakar dock sällan skada och tycks ha minskat i förekomst, sannolikt till följd av den kraftigt ökade användningen av ivermektin under senare år. Notera att parasitproblem hos häst varierar med inhysningsformen och man måste vara öppen för regionala och lokala avvikelser. Det finns även flera andra parasiter än de som omnämnts här som kan ställa till problem.
 
Sv: Avmaska? Bra artikel om hur, varför, etc...

Vad tycker ni? Ska jag fortsätta hitta nya artiklar eller var den här för lång?
 
Sv: Avmaska? Bra artikel om hur, varför, etc...

Jag har skrivit ut en liknande (pressmeddelandet från SLU) och satt upp istallet, men det är nog ingen som läser. :(

Ändå ifrågasätter de provtagningar och menar att så gjorde man inte förr, då avmaskade man, och alla hästar på en gång. Basta!:rofl:

Men fortsätt du, jag tycker att det är intressant. Och med lite tjat kan man kanske omvända folk?;)
 
Sv: Avmaska? Bra artikel om hur, varför, etc...

Intressant artikel.
Jag reagerade på dessa rader.
Hur undviks anthelmintikaresistens?
(...)En tumregel är att inte avmaska med preparat ur samma substansgrupp mer än cirka fyra gånger per år även om detta är dåligt vetenskapligt underbyggt.
Hur är det egentligen med detta att använda samma medel? Jag har inte räknat på det hela men om man maskar med Bahmint tidigt (säg början på maj) kommer man inte upp i fler än fyra maskningar med det medlet då?
Någon som kan reda ut begreppen?
 
Sv: Avmaska? Bra artikel om hur, varför, etc...

Finns det fler liknande artiklar? Hittar dom inte på fass. :(

Edit: Hittade!
/Maria
 
Senast ändrad:
Sv: Avmaska? Bra artikel om hur, varför, etc...

Shaggy skrev:
Intressant artikel.
Jag reagerade på dessa rader.

Hur är det egentligen med detta att använda samma medel? Jag har inte räknat på det hela men om man maskar med Bahmint tidigt (säg början på maj) kommer man inte upp i fler än fyra maskningar med det medlet då?
Någon som kan reda ut begreppen?

Maj, juni, juli, augusti, sen behöver du inte avmaska mer, om du inte har styngfluga, och då måste du ju ta ett ivermectin-medel i alla fall.
 
Sv: Avmaska? Bra artikel om hur, varför, etc...

Madick skrev:
Maj, juni, juli, augusti, sen behöver du inte avmaska mer, om du inte har styngfluga, och då måste du ju ta ett ivermectin-medel i alla fall.
Jo men om hästarna går kvar på betet borde man då inte maska även i början på september? Maskarna går väl inte i vila så tidigt på säsongen?
 
Sv: Avmaska? Bra artikel om hur, varför, etc...

De räknar kanske med att man har styngflugan och då avmaskar i september med ivermectin? Det var ju dåligt underbyggt...
 
Sv: Avmaska? Bra artikel om hur, varför, etc...

Shaggy skrev:
Jo men om hästarna går kvar på betet borde man då inte maska även i början på september? Maskarna går väl inte i vila så tidigt på säsongen?
De räknar på genomsnittlig betessäsong, dvs maj(juni - sept/okt. Avmaska mot styngflugelarvan sker efter första hårda frosten - larvarna dör när det blir så kallt.
 

Liknande trådar

Hästvård Avmaskning är i första hand för att skydda markerna. Alla avmaskningsmedel är receptbelagda. För att få ut recept måste veterinären...
79 80 81
Svar
1 601
· Visningar
153 837
Senast: Nevermind
·
  • Låst
Hästvård Avmaskning är i första hand för att skydda markerna. Alla avmaskningsmedel är receptbelagda. För att få ut recept behöver du visa att du...
99 100 101
Svar
2 016
· Visningar
252 657
Senast: sassiball
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Att ångra en valp
  • Senast tagna bilden XV

Hästrelaterat

  • Artroskopi äldre häst
  • Födda 2022
  • Mängd olja och lucern

Omröstningar

Tillbaka
Upp