Bäckenfraktur - vill skriva av mig om kampen.

hjarterdam

Trådstartare
I mars månad hittade jag min häst ståendes på tre ben i boxen. Vi hade ett rent helvete med veterinären då jag, som vanligt, fick en veterinär som inte lyssnade på mig. Distriktaren jag hade ute höll med mig, skrev i remissen till sjukhusen troligtvis fissur i värsta fall fraktur. Han stod liksom och hängde på vänster sida för att höger ben inte skulle ta i marken. Tog veterinären på kliniken det på allvar? Nej, dom började gräva efter hovbölder på en häst som aldrig varit hovöm - som jag dessutom hade ridit på i alla gångarter ute i skogen 5h innan jag hittade honom. Som dessutom stod och höll upp hela benet från marken.
Dom hittade ingen hovböld och hältan slocknade inte när dom bedövade bort kotan. Samt att vi röntgade. Han gick något bättre då han fick bort skon med traktbrodd. Och jag bad dem vänta tills jag kom tillbaka dan där på men när jag kom hade dom ändå bedövat bort kotan igen (Trots att han inte reagerade visitertången!) och fortsatt gräva upp hoven lite till men hittade inget! Jag hävdade hela tiden att det satt högt upp för han var inte varm, inte svullen - ingenting! men vet sa att det inte var möjligt eftersom han inte ömmade muskulärt. Hursom fick vi tid till scint veckan därpå.
Han åkte in på Scint och där fick dom ett litet utslag på höftleden men hon förklarade för mig att det kunde vara att han fått en smäll.

Blev hemskickad, utan att ha fått några svar och han var precis lika halt. Jag insåg att nu måste jag börja fotografera allt som händer för att veterinärerna ska ta mig på allvar. För dom såg aldrig det jag såg hemma.
Dan där på när jag kom på morgonen stod alla hästar upp , förutom min. För det visade sig att han kom inte upp.
CAM00861_zps0ba2c3b2.jpg

CAM00854_zps9557038d.jpg

Så jag lät honom vila en stund innan i min famn innan jag uppmanade honom att ställa sig upp. Jag fick ta stöd mot väggen och hjälpa honom upp.

Dan där på hör jag bara en högljudd suck när jag kommer in i stallet. I boxen låg han, svettig och darrande över att han återigen inte kom upp. Gick in och lät honom vila huvudet i min famn en stund innan jag uppmanade honom att gå upp.. Det var svårt att hjälpa honom och han ramlade baklänges 4gånger innan han tog sig upp.
CAM00864_zpse5f54e06.jpg

CAM00865_zps1f689d7c.jpg

Väl uppe ville han inte stå på benet alls.
Då ringer jag gråtandes till kliniken igen och säger att jag är påväg in och att jag ska ha en annan veterinär.

Väl inne på kliniken får jag en veterinär som tar mig på allvar. Man försöker ultraljuda och röntga bäckenet - eftersom det var där scinten gav utslag. Dom hade sagt att det var en muskelförtvining (MEN en muskel försvinner ju inte på 5dar!). Man ser något oregelbundet på ultraljudet men röntgen gav ingenting då den inte slog igenom. Vi bestämde narkosröntgen. Veterinären varnade mig att om det ser för illa ut så får jag fortfarande säga farväl med han andas. Röntgen skulle ske nästa vecka och dom sa att dom kunde behålla honom - men jag vägrade. Jag tog hem honom och stod i boxruta och linade upp honom hemma. Han hade det minst lika bra hemma, om inte bättre.
CAM00866_zpsa1fb86e5.jpg


Han var väldigt trött efter några dagar, och efter två mornar med några dagar emellan hade han lyckats krypa ur grimman och lägga sig, men låg så vänster sida med benen under sig så han kunde ta sig upp.
Röntgen närmade sig och jag insåg att det var dags för fotografering. Jag visste inte om han skulle vakna igen.

IMG_2951_zps25e7b182.jpg

En puss på storebrors näsa.
IMG_3047_zps8a8cafd0.jpg

Pressa fram leenden i sorgen för att ha några fina bilder på min prins. Prinsen som jag haft i snart 4år som redan haft så mycket otur i sitt tidigare liv...

Dagen D.. In till kliniken, medveten om riskerna.. Medveten om att även om han ska få vakna så är det inte säkert att han klarar uppvaket.. Is i magen.

Sen kom beskedet. Det är en fraktur i bäckenet och den går genom leden i höftskålen. Det var bråttom att bestämma sig, bestämma sig om han ska få vakna eller inte igen.. Man kunde inte se några skelettbitar eller grus i leden så det fanns en chans. Mellan 60-77% att han blir helt återställd.
Vet bestämde att han inte skulle behöva stå i matta i 3månader eftersom han redan lagt sig och rest sig så många gånger och leden fortfarande ser "fin ut".

Självklart får han vakna. Men det är en kamp. Några vänliga bekanta startade en insamling åt honom på fb där vi fått ihop extra pengar som hjälpt mig med hans mediciner och veterinärräkningar.
Jag insåg att om han ska ha en chans att klara sig måste han stå på ett ställe där han är lugn.
Eftersom han var så stressad i stallet där han stod fick han åka ut till en kvinna som hade en större box där han kunde se hästarna som stod i hagen även när han stod på box.
Nu står han i en boxhage lite större än sin box.

Nu har det gått ca 6v sen det hände och vi har mixtrat med buttan till och från.
Tog bort den för ca 2veckor sen men då var han fortfarande för halt för att klara sig utan. Fick butta igen och nu har han varit bättre.

Han har gått bättre några dagar nu och jag hoppas det håller i sig..

Ursäkta för ett långt inlägg, jag ville bara skriva av mig lite om våran kamp. Det är en tuff tid för honom men också för mig. Jag köpte en unghäst på sidan om för att hjälpa mig själv med orken. Jag är hos honom varannan dag - ibland lite mer sällan när jag jobbar. Det är ganska långt att åka så jag hinner inte alltid.

Vi kämpar och kämpar men i mitten på juni måste ett beslut tas. Då har det gått 3månader...
Älskade häst, nu hoppas jag att det håller i sig..
 
tråkig historia :( Vad har du fått för prognos på hästens fortsatta liv och kvalitet från veterinärerna?
 
Dom har sagt att om det läker så kommer han bli fullt ridbar igen.
Men det finns en risk att det blidas artros i leden och då kommer han långsamt bli sämre och sluta belasta benet.. och då måste han somna in..
 
låter superkonstigt, förlåt! Hur i hela friden ska de kunna bedöma det utifrån en så grav skada undrar jag? som kräver hängande i box osv i månader? Har du fullt förtroende för veterinären?
 
Men kära nån!:( Älskade lilla häst!:(
Jag håller tummar och tår för att han ska bli återställd!
 
Usch, stackars er. Men du måste vara stolt över dig själv som gått på magkänslan, kämpat och tagit rätt beslut. Hade du inte kämpat så hade din häst säkert inte haft samma chans om den än hade funnits kvar i detta jordelivet. Hästar är fantastiska på att läka om de får tid. Jag hoppas verkligen att din häst tillfrisknande fortsätter. Kämpa på!
I mars månad hittade jag min häst ståendes på tre ben i boxen. Vi hade ett rent helvete med veterinären då jag, som vanligt, fick en veterinär som inte lyssnade på mig. Distriktaren jag hade ute höll med mig, skrev i remissen till sjukhusen troligtvis fissur i värsta fall fraktur. Han stod liksom och hängde på vänster sida för att höger ben inte skulle ta i marken. Tog veterinären på kliniken det på allvar? Nej, dom började gräva efter hovbölder på en häst som aldrig varit hovöm - som jag dessutom hade ridit på i alla gångarter ute i skogen 5h innan jag hittade honom. Som dessutom stod och höll upp hela benet från marken.
Dom hittade ingen hovböld och hältan slocknade inte när dom bedövade bort kotan. Samt att vi röntgade. Han gick något bättre då han fick bort skon med traktbrodd. Och jag bad dem vänta tills jag kom tillbaka dan där på men när jag kom hade dom ändå bedövat bort kotan igen (Trots att han inte reagerade visitertången!) och fortsatt gräva upp hoven lite till men hittade inget! Jag hävdade hela tiden att det satt högt upp för han var inte varm, inte svullen - ingenting! men vet sa att det inte var möjligt eftersom han inte ömmade muskulärt. Hursom fick vi tid till scint veckan därpå.
Han åkte in på Scint och där fick dom ett litet utslag på höftleden men hon förklarade för mig att det kunde vara att han fått en smäll.

Blev hemskickad, utan att ha fått några svar och han var precis lika halt. Jag insåg att nu måste jag börja fotografera allt som händer för att veterinärerna ska ta mig på allvar. För dom såg aldrig det jag såg hemma.
Dan där på när jag kom på morgonen stod alla hästar upp , förutom min. För det visade sig att han kom inte upp.
CAM00861_zps0ba2c3b2.jpg

CAM00854_zps9557038d.jpg

Så jag lät honom vila en stund innan i min famn innan jag uppmanade honom att ställa sig upp. Jag fick ta stöd mot väggen och hjälpa honom upp.

Dan där på hör jag bara en högljudd suck när jag kommer in i stallet. I boxen låg han, svettig och darrande över att han återigen inte kom upp. Gick in och lät honom vila huvudet i min famn en stund innan jag uppmanade honom att gå upp.. Det var svårt att hjälpa honom och han ramlade baklänges 4gånger innan han tog sig upp.
CAM00864_zpse5f54e06.jpg

CAM00865_zps1f689d7c.jpg

Väl uppe ville han inte stå på benet alls.
Då ringer jag gråtandes till kliniken igen och säger att jag är påväg in och att jag ska ha en annan veterinär.

Väl inne på kliniken får jag en veterinär som tar mig på allvar. Man försöker ultraljuda och röntga bäckenet - eftersom det var där scinten gav utslag. Dom hade sagt att det var en muskelförtvining (MEN en muskel försvinner ju inte på 5dar!). Man ser något oregelbundet på ultraljudet men röntgen gav ingenting då den inte slog igenom. Vi bestämde narkosröntgen. Veterinären varnade mig att om det ser för illa ut så får jag fortfarande säga farväl med han andas. Röntgen skulle ske nästa vecka och dom sa att dom kunde behålla honom - men jag vägrade. Jag tog hem honom och stod i boxruta och linade upp honom hemma. Han hade det minst lika bra hemma, om inte bättre.
CAM00866_zpsa1fb86e5.jpg


Han var väldigt trött efter några dagar, och efter två mornar med några dagar emellan hade han lyckats krypa ur grimman och lägga sig, men låg så vänster sida med benen under sig så han kunde ta sig upp.
Röntgen närmade sig och jag insåg att det var dags för fotografering. Jag visste inte om han skulle vakna igen.

IMG_2951_zps25e7b182.jpg

En puss på storebrors näsa.
IMG_3047_zps8a8cafd0.jpg

Pressa fram leenden i sorgen för att ha några fina bilder på min prins. Prinsen som jag haft i snart 4år som redan haft så mycket otur i sitt tidigare liv...

Dagen D.. In till kliniken, medveten om riskerna.. Medveten om att även om han ska få vakna så är det inte säkert att han klarar uppvaket.. Is i magen.

Sen kom beskedet. Det är en fraktur i bäckenet och den går genom leden i höftskålen. Det var bråttom att bestämma sig, bestämma sig om han ska få vakna eller inte igen.. Man kunde inte se några skelettbitar eller grus i leden så det fanns en chans. Mellan 60-77% att han blir helt återställd.
Vet bestämde att han inte skulle behöva stå i matta i 3månader eftersom han redan lagt sig och rest sig så många gånger och leden fortfarande ser "fin ut".

Självklart får han vakna. Men det är en kamp. Några vänliga bekanta startade en insamling åt honom på fb där vi fått ihop extra pengar som hjälpt mig med hans mediciner och veterinärräkningar.
Jag insåg att om han ska ha en chans att klara sig måste han stå på ett ställe där han är lugn.
Eftersom han var så stressad i stallet där han stod fick han åka ut till en kvinna som hade en större box där han kunde se hästarna som stod i hagen även när han stod på box.
Nu står han i en boxhage lite större än sin box.

Nu har det gått ca 6v sen det hände och vi har mixtrat med buttan till och från.
Tog bort den för ca 2veckor sen men då var han fortfarande för halt för att klara sig utan. Fick butta igen och nu har han varit bättre.

Han har gått bättre några dagar nu och jag hoppas det håller i sig..

Ursäkta för ett långt inlägg, jag ville bara skriva av mig lite om våran kamp. Det är en tuff tid för honom men också för mig. Jag köpte en unghäst på sidan om för att hjälpa mig själv med orken. Jag är hos honom varannan dag - ibland lite mer sällan när jag jobbar. Det är ganska långt att åka så jag hinner inte alltid.

Vi kämpar och kämpar men i mitten på juni måste ett beslut tas. Då har det gått 3månader...
Älskade häst, nu hoppas jag att det håller i sig..
 
Tack för era stöd. Det värmer verkligen!

@mackan siffrorna min veterinär la fram är två olika studier gjorda på 100 hästar där 77 blev helt återställd a och i andra blev 60% återställda och återgick till full prestation i tävling i trav och hoppning.
Hästen är bara 8 så det minsta jag kan göra är att prova.
 
En vet som inte kan särskilja på en hovskada eller en i höften:crazy:

Fy vilken jobbig tid.
hoppas att utgången blir väl för era båda tappra.

Kramar
 
Usch vad hemskt :( Har också hört att så länge det inte skadat leden så är chansen stor att frakturen läker bra.
 
Oj vilken resa :(
Vet ni vad som orsakade frakturen?
Vilket nöt till vet som inte tog er på allvar på en gång, lite skillnad på en fraktur i höften och hovböld :crazy:
Håller tummarna att han blir helt återställd
 
Fy så ledsamt och jobbigt :(
Jag förstår mig verkligen inte på veterinärer som inte lyssnar på ägaren. Eftersom djuren själva inte kan berätta så är ju ägarens berättelse det närmaste de kan komma att djuret hade berättat själv så varför inte lyssna på det? Jag är så tacksam för att min ordinarie veterinär lyssnar men tyvärr har även jag fått min beskärda del av veterinärer som inte lyssnar alls och det på en klinik. En av dem piskade fram min häst för att hon skulle galoppera på volt under ryttare och menade att det fanns inget fel på hästen alls utan att jag skulle träna på galopp på volt. Att hästen inte var ridbar och inte hade varit det på länge för att hon var så sjuk och att hennes tänder var så nedslitna att de var mjuka som en babyrumpa för att hon hade pressat samman dem och idisslat så för att dämpa smärtan det brydde sig veterinären inte om utan hon trodde att jag hade haft ute någon som hade förstört tänderna på henne. När jag förklarade hur hon stod och idisslade så sa veterinären att jag skulle linda huvudet hårt så att hon inte kunde göra det. När jag frågade hur hon skulle kunna andas, äta och dricka då säger veterinären, -jag tänkte inte på det...
Tre månader efter att den veterinären hade friskförklarat min dödssjuka häst fick jag ta bort henne för att hennes kropp helt enkelt inte orkade längre :cry:

Jag hoppas verkligen att din häst blir frisk igen och får många lyckliga år framöver. Du ska ha en stor eloge som inte gav dig utan stod upp för din häst :bow:
 
Svarar er alla på samma gång eftersom det är lättast så.

Troligtvis har han haft kolik och rullat fast i boxen. För fem timmar tidigare så var red jag honom barbacka ut i skogen och tränade byten. (Vem hade kunnat ana att det kanske skulle bli sista gången jag satt på min älskling) Sedan tog jag in de andra hästarna och åkte och jobbade 5timmar. Såg att en bekant hade kvällen och gick ner för att höra om hon ville följa med för att jag hade hittat en transport jag ville köpa.. Gick självklart in till min grabb och undrade varför han sparkat upp allt torv i en hög i mitten. Kunde inte flytta honom i sidled så tog ut honom i boxen. Då var han väldigt uppdragen så försökte gå med honom men vi fick bogsera in honom i boxen.. =(

Ja, våran första veterinär var inte mycket att hänga i julgranen.. Troligt att en häst med en hovböld står på tre ben så som min häst gjorde på bilden. Att inte låta honom somna in var ett tufft beslut att fatta, eftersom jag hade så kort tid att bestämma mig. Men eftersom dom sa att leden ser fin ut och att chanserna är hyfsat goda så kunde jag inte göra annat.
Jag älskar den hästen, han är iprincip inget försäkrad i liv och även om jag kunde ta ut hans livförsäkring och sparat ihop resten till häst på samma nivå. Han är utbildad MSV, påbörjad byten, piaff och passage samt inkörd. Vad skulle en sån häst kosta? Samt att jag haft honom sen han var 4år. Är det något han verkligen förtjänar, med tanke på det livet han hade innan mig och med tanke på den relationen vi har, så är Tid det minsta jag kan ge honom :love: Han är värd all tid i världen och ingen häst kommer kunna ersätta honom. Så vi måste bara kämpa, så länge han har gnistan kvar i ögonen så måste vi kämpa. Jag har fått höra av många att jag är en idiot eller djurplågare för att jag valde att försöka rehabilitera mig. Har även fått höra bakvägen att folk har anklagat mig för att tigga pengar via den insamlingen några bekanta skapade åt mig - trots att jag skrev klart och tydligt att jag inte behövde ekonomiskt stöd men många skrev privat och ville skänka pengar så då ville jag hellre göra det öppet för att kunna hylla dom som ville hjälpa mig. Så Våran resa är långt ifrån lätt...

Kan även uppdatera att han inte var sämre idag. Vilket var jätteskönt. Snart borde buttan ha gått ur kroppen och som det ser ut nu kommer jag inte behöva sätta in den igen! :banana:
 
Usch va hemskt!

Klantigt bemötande av vet, håller med. MEN, min tränares häst stod på tre ben med det fjärde uppdraget som din. In till klinik, ingen värme eller svullnad nånstans, ingen reaktion på visitertång alls! Men det var en hovböld över halva hoven!! Vi tyckte han va dum i huvet som ens tänkte på hoven. Efter den upplevelsen förstår jag att din vet ville utesluta det, men kanske höll på med den teorin för länge.
 
Riktigt höga hältor och riktigt låga hältor har tyvärr en förmåga att visa sig på ungefär samma sätt.

Hoppas verkligen att det åt rätt håll med kusen!
 
Hästar är ju mästare på att förvilla med, och i TS fall så har ju hästen lagt sig och rest sig såpass många gånger att det npg "egentligen" borde vara omöjligt med en bäckenfraktur. Om jag begriper det rätt har hästen inte hoppat på tre ben med det fjärde högt i luften hela tiden heller?

Men håller med om att de borde släppt hoven tidigare, samtidigt så scintades ju höften utan att ge några egentliga svar. Så inte ett så lätt fall veterinärt heller.

Men håller tummarna stenhårt att det gå vägen för TS och hästen! =)
 
Benet bar honom inte när han skulle ställa sig upp - därför ramlade han baklänges. Han satte ner hoven i marken utan problem men när han tog sats så vek sig benet av smärtan och han ramlade baklänges. Syntes rätt så tydligt att det satt högt upp och eftersom hältan inte försvann när dom bedövade bort kotan tyckte jag det kändes dumt att gräva upp den ytterligare! Och skicka hem oss med ett utlåtande att dom uteslutit fraktur och fissur.
Min veterinär som jag fick sen sa även att han sett hästar med frakturer som varit betydligt mindre halta på metacam. Han var 3,5 grad av 5. Han fick metacam hela tiden från när vi hittade honom. Plus att han var så stressad och pumpad med adrenalin på sjukhuset att han skakade, svettades och hoppa omkring på 3 ben i 1h innan han fick komma in i en box så folk frågade om han var hingst. Och den stress faktorn spelar ju också in i hur mycket smärta dom visar. Han ser dåligt och alla hästar som sprang på betong golvet gjorde honom superstressad.

Och ja, scinten skulle ha gjort större utslag Men det var den enda ledtråden och jag tycker det var fel att lämna det och skylla på en muskelförtvining bara för att området är svårt att undersöka - min andra vet höll med om det eftersom han som sagt inte hade nån värme, nån svullnad, nån ömhet någonstans.
 

Liknande trådar

Hästvård Hej! Jag börjar från början, I början av april blev min häst halt, åkte till kliniken en vecka senare ( hade ingen tidigare tid ledig)...
Svar
10
· Visningar
2 187
Senast: Sirap
·
Hästmänniskan Hej, Jag vet att det finns många trådar om detta men av de som jag hittat är det många inaktiva och jag önskar verkligen stöd just nu...
Svar
10
· Visningar
1 839
Hästhantering Köpte en ny häst i veckan (unghäst). Den är inte jättehanterad men snäll. Kan lyfta hovarna utan problem osv. Den går på bete med mina...
2
Svar
23
· Visningar
3 597
Senast: MiniLi
·
Hundhälsa Vi i vår familj har under hösten hamnat i en fasansfull situation, som gjort och gör mig så upprörd och ledsen. Den 20:de september i år...
14 15 16
Svar
311
· Visningar
21 637

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp