Barnfri

[sofia77]

Har lite funderingar om detta med barn och skilda föräldrar. Min sambo har en pojke som nu är 10 och han bor hos oss och går i skolan här. Träffar mamma när det är lov. Och vi planerar efter det och blir det inte så att han är hos mamma under loven så är det inte mer med det.

Men i vår kompiskrets finns det oxå skilda föräldra och de tjatar ofta om hur skönt det är att vara barnfria och blir så stressade när de inte får vara barnlediga. Jag fattar inte hur de tänker, visst jag vill inte ha några egna barn för det räcker med sambons men dessa människor måste väl vetat innan de skaffat barn vad de gav sig in på. Har man barn så har man inte samma frihet som förr. Jag önskar att vi skulle ha mer tid för oss själva men nu är läget som det är och jag accepterar det.

Hoppas att ni fattar mina tankegångar och kan hjälpa mig lite att förstå dessa människor.

 

[Snurrfian]

Sv: Barnfri

Nu är inte vi skilda så vi är väldigt sällan barnfria... Men de gånger som vi är det är det jätteskönt att bara kunna rå om varandra och bara tänka på sig själv. Nu har det som längst handlat om 24 timmar och under de timmarna har min man hejdat mig två gånger från att ringa och kolla...

Men man blir väl av naturen "bortskämd" och är man van att bara ha barnet varannan vecka så kanske det blir konstigt? Jag har själv jättesvårt att förstå det men jag försöker i alla fall Nej jag har inga vettiga svar faktisk, jag upplever det oxå konstigt, men eftersom jag inte har varit i den situationen så är det svårt att sätta sig in i det, det kanske är ett "sämre" sätt att hanter det hela?
Svammel svammel... Jag hoppas att du förstår något ialla fall...

 

[Daydream]

Sv: Barnfri

Ja vad ska man säga...
Folk är så egoistiska och självupptagna att de inte ens kan med sina ungar. Visst kan man förstå att det är jobbigt att vara ensamstående förälder och att det är skönt att få avlastning men att framhålla att det är den barnfria tiden som är skön känns helt barockt!