Biblioteksfunderingar - vad har hänt? Gnällvarning.

Jag menade ju inte att det endast är låntagarna som bestämmer eller avgör vad biblioteket köper in, men faktum är att det är en ekonomisk fråga och därför finns det sällan utrymme att köpa in böcker som inte blir lästa. Det jag ville säga med att biblioteken inte ska vara bildande är att det inte är meningen att biblioteken ska säga "det här är BRA litteratur, det här är DÅLIG litteratur". Enligt mig är bibliotekens främsta uppgift att främja läsning och det innebär bland annat att tillgängliggöra det låntagarna vill läsa, vilket vanligtvis också är böcker som du kan köpa på vilken bokhandel som helst. I fråga om kvalitet så är det definitivt något som diskuteras på alla bibliotek jag arbetat på; ibland blir slutsatsen att verket i fråga helt enkelt inte håller rätt kvalitet. Självklart ska man kontakta biblioteket om man är missnöjd med utbudet, men speciellt när det kommer till e-böcker kan det vara svårare att påverka utbudet än vad man tror :)
Jag håller med dig om att biblioteken inte ska bestämma vad som är bra litteratur och inte. Men den folkbildande delen finns ju fortfarande kvar i de allra flesta bibliotekens verksamhet. På ett eller annar sätt.

E-boksutbudet är så skumt. Är mitt uppe i att behöva byta leverantör av eböcker i mitt lilla hörn av biblioteksvärlden och jag är väl inte helt odelat positiv till det. Men jag tror att det kan förenkla gallringsprocessen litegrann.
 
Jag menade ju inte att det endast är låntagarna som bestämmer eller avgör vad biblioteket köper in, men faktum är att det är en ekonomisk fråga och därför finns det sällan utrymme att köpa in böcker som inte blir lästa. Det jag ville säga med att biblioteken inte ska vara bildande är att det inte är meningen att biblioteken ska säga "det här är BRA litteratur, det här är DÅLIG litteratur". Enligt mig är bibliotekens främsta uppgift att främja läsning och det innebär bland annat att tillgängliggöra det låntagarna vill läsa, vilket vanligtvis också är böcker som du kan köpa på vilken bokhandel som helst. I fråga om kvalitet så är det definitivt något som diskuteras på alla bibliotek jag arbetat på; ibland blir slutsatsen att verket i fråga helt enkelt inte håller rätt kvalitet. Självklart ska man kontakta biblioteket om man är missnöjd med utbudet, men speciellt när det kommer till e-böcker kan det vara svårare att påverka utbudet än vad man tror :)

Då är vi nog ganska överens ändå, om du med bildande menar ett sorts fostrande eller rentav mästrande roll. Min hållning är nog ändå att man måste våga diskutera bra och dålig litteratur bortsett från vad som efterfrågas. Det vore en katastrof om bibliotekens breda utbud urvattnades och till slut bara blev en spegling av bokhandelns, och jag är orolig att det är vad som till slut kommer att ske om för stor vikt läggs vid efterfrågan på bekostnad av bredd och kvalitet. Och jag tror att det är i liknande banor man resonerat när man utarbetat paragrafen i bibliotekslagen :)
 
Vad menar du med kvalitetsstämpel? :)

Jag är språkligt petig och stör mig en del på många "moderna" författare.
Språkliga brister finns ju många hos exempelvis Läckberg (har läst enstaka men står inte ut) och andra svenska deckarförfattare.
Men det betyder ju inte att biblioteken inte ska ta in böcker av sådana författare.

Bibliotekens "kvalitetsstämpel" borde som jag ser det mest handla om att inte ta in typ pornografi eller Harlekinböcker...
Slukade harlekin som ung och kan säga att om man undantar genre så är dom bättre skrivna än dessa böcker jag råkat ut för nu det sista. En harlekin är ju lättläst och lättsmält. Inte att jämföra med uschelt skriven.
 
Troligen beror utbudet av sämre e-böcker på att 'vem som helst' kan lägga in sina egenproducerade eböcker i katalogen. Det krävs ett aktivt gallringsarbete från ditt bibliotek att hålla katalogen någorlunda vettig i kvalitet. Det är inte alla bibliotek/bibliotekssamverkan som gör det gallringsarbetet eftersom det är så tidsödande.

Mvh bibl.ass.
Aha, det förklarar ju en del.
 
Någon form av kvalité i form av korrekt språk borde väl biblioteken kunna ställa om dom vill?
 
I min ungdom var jag en bokmal, nuförtiden läser jag mycket digitalt istället, är det något som inte faller mig i smaken slutar jag läsa och hoppar till nästa, förvisso är det inte e-böcker på det sättet som för TS men annat liknande.

För mig personligen hade det varit trevligt med en liten recension i samband med beskrivningen av e-boken, för att få en bättre bild av boken.




Inte ens de stora dagstidningarna korrekturläser, det är vanligt med arbetsflöden där ingen människa ser hela tidningen innan tryck. Då blir det lätt såhär. Visa bifogad fil 26896
Just det där med korrekturläsningen stör mig lite, ser det väldigt ofta, väldigt vanligt vid online-artiklar, men även sett det i tryck. Har fått känslan att det inte behövs en person som korrekturläser längre (spara pengar kanske och man ska va sin egen korrekturläsare istället?).
 
I min ungdom var jag en bokmal, nuförtiden läser jag mycket digitalt istället, är det något som inte faller mig i smaken slutar jag läsa och hoppar till nästa, förvisso är det inte e-böcker på det sättet som för TS men annat liknande.

För mig personligen hade det varit trevligt med en liten recension i samband med beskrivningen av e-boken, för att få en bättre bild av boken.





Just det där med korrekturläsningen stör mig lite, ser det väldigt ofta, väldigt vanligt vid online-artiklar, men även sett det i tryck. Har fått känslan att det inte behövs en person som korrekturläser längre (spara pengar kanske och man ska va sin egen korrekturläsare istället?).
Den enda tillgängliga recension idag av en skönlitterär e-bok är ju oftast av en facebookanvändare som skriver att boken var jättemysig eller att boken var skit. Språket är inte bedömt i någon större utsträckning. Och jag kan ju inte sitta och lägga ut boktiteln i olika forum för varje bok jag funderar på att låna.

Så frågan kvarstår. Finns den något ställe där det finns recensioner? Dessa böcker når ju inte SvD.
 
Har fått känslan att det inte behövs en person som korrekturläser längre (spara pengar kanske och man ska va sin egen korrekturläsare istället?).
Jag är så svartsynt att jag ser det som en tydlig cirkelverkan, en nedåtgående spiral som inkluderar textmedia, bildmedia (både rörlig bild/film/TV och stillbild) och ljudmedia. Producenterna sänker produktionskvaliteten för att öka vinstmarginalen och inte överleverera, varpå konsumenterna efter hand vänjer sig vid lägre kvalitet, varpå producenterna sänker ytterligare eftersom de uppenbarligen kommer undan med det, etc etc.

Jag har en teori om produktionskvalitet i media, den går ut på att det finns en optimal andel missnöjda konsumenter. Är för många missnöjda kommer konsumtionen att minska eller flyttas, är för få eller inga missnöjda är det sannolikt att producenten överlevererar (läs: kastar pengar i sjön). Jag tror att ”lagom” andel missnöjda konsumenter ligger någonstans runt 10-15%.
 
Jag läser mycket ofta och jämt. Tyvärr uteblir mina biblioteksbesök då jag inte vill mecka mig in till staden och mitt lokala bibliotek har öppet de dagar jag jobbar kväll.
Köper mycket böcker på loppis och second hand men då blir det gärna "säkra kort". Författare jag läst tidigare. Nu köpte jag mig en läsplatta och tog mig i håret och fixade lånekortet så jag bekvämt kan låna från soffan.
Utbudet av e-böcker är stoooort på bibblan. Och en får bara låna två i veckan. Så jag vill låna böcker som är bra - konstigt va? Bra som i välskrivna, underhållande med en genomtänkt story. Jag vill INTE läsa djupa svåra böcker.
Men det är ju skräp jag får tag på! Språket är uschelt.

Och nu menar jag inte att jag vill måste ha språknivå Strindberg eller Lagerlöf.
Bara ett skrivspråk med rätt uppbyggnad, rätt ordförståelse och utan läsupplevelsen ; -Vad står det nu? Så skriver en väl inte?
Och slippa att författarmanualen för dummies är använd; Steg 1 på författarkursen - check, och steg 2 och steg 3 och så vidare. Jag får krupp. ex Sexscen Check, Existensiella funderingar Check, Miljöbeskrivning Check. Det märks så tydligt.

Exempel från en bok: En persons uttal (spanskt ursprung) exemplifieras med en mening där bokstäverna som personen uttalar annorlunda beskrivs med en mening där bara en av bokstäverna finns och inte går att uttala på det sätt som beskrivs! HUVUDskrynklare? Är det ett vanligt uttryck?
Mitt i boken börjar mördarens tankar dyka upp kursivt. Detta utan att på något sätt göra en övergång så jag trodde polispersonen blivit galen...en-två konstigheter kan jag stå ut med men jag blir ju bara irriterad på var o varannan sida.

Och sen ska vi inte ens nudda vid översatta böcker....där översättaren inte behärskar svenska språket - alls.

Köper bibliotek in vilken skit som helst idag? Och ger förlagen ut vad som helst? Har ni upplevt samma sak?

Till slut den stora frågan? Var hittar jag recensioner på dessa böcker så jag kan undvika dom? Mina "två boklån i veckanranson" räcker ju inte.
Och nä, jag vill inte läsa klassikerna eller nobelpristagare - för tungt.

Är med i en bokgrupp på FB men där tycker majoriteten att man inte får vara elak så där är det bara tips på böcker som är bra - sällan varningar för skit.

Bara två? Jag får låna fem i veckan på Stockholms stadsbibliotek. E-läsare är fö da shit anser jag. Men finns det inte en tråd här på Buke där man pratar böcker? Sedan är det väl som i 'gamla' dagar, recensioner, rekommendationer och liknande. Frågade bibblan varför jag bara får låna fem böcker och tydligen kostar det varje gång någon gör ett e-lån eftersom de måste betala förlaget, olikt en vanlig bok som är gratis efter inköpspriset. Hmm....

Biblioteken brukar väl också rekommendera och man kan kolla nytt som kommer in. Jag älskar e-böcker :love: eftersom jag är en bokslukare av rang som inte kan läsa vanliga böcker pga ögonproblem. Sedan kan man fynda på Bokus, cdon, adlibris ibland. Jag har köpt en del från amazon trots att jag inte har en Kindle och sedan konverterat till epub så jag kan läsa den på min dator och Kobo (iofs konvertering igen till kepub men det är inga problem med Calibre).

Sedan är det väl Sturgeon's Law som gäller, liksom med det mesta i livet.
 
Jag vet inte om det just är ett e-boksproblem eller om det är ett generellt bokproblem eftersom jag ytterst sällan läser romaner och därför aldrig tittar på sådana hyllor IRL i bibliotek eller bokhandel men jag blev chockad när jag skaffade en Kobo läsplatta och deras butik till sådär 70% består av "tantsnusk". Den marknaden måste vara enorm!

Jag tror att det du skulle kunna föda göra är att på läsa bokreciensioner och sedan låna dom böckerna som e-bok.

Kobos butik är usel. Dyra och som du säger, kvaliteten är inte direkt lysande. Jag fick dock tag på några romaner av Nigel Tranter (nu död som skrev romaner om Skottlands historia) som e-böcker där, vilket gladde mig.
 
Det är väl inte på något sätt längre ett biblioteks uppgift att vara "bildande" för folket? Biblioteken köper in de böcker som låntagarna vill läsa eller sådant som de tror kommer vara av intresse. Det är förlagen som är ansvariga för utgivning av böcker, biblioteken köper in det som finns liksom. Självklart finns det bibliotek som inte tycker att viss litteratur är "fin" nog, men den attityden försvinner mer och mer. Sedan tycker jag självklart att biblioteken ska vara försiktig med litteratur av hatisk natur och dylikt.

Gällande e-böcker är det en helt annan historia. I Sverige är det några förlag som helt kontrollerar marknaden och priser på e-böcker, det kostar MULTUM för biblioteken att tillhandahålla och låna ut detta. Det är heller inte helt enkelt att gallra i det som finns, precis som @bumpo skriver. Jag tycker att 2 e-böcker i veckan är väldigt generöst med tanke på att det kan kosta upp emot 100 kr för biblioteket att låna ut en e-bok till en person. Tänk då vad det kostar att låna ut den boken till 100 personer? Kommunen jag kommer ifrån har en spärr på 3 böcker i månaden. Biblioteken har i alla fall på grund av detta olika system för hur de gör med e-böcker, beroende på sin ekonomi. Några har t ex inte böcker som kostar mer än 80 kr per utlån i sin katalog, några sätter gränser på hur många böcker per vecka eller månad det går att läsa osv.

Mvh / Bibliotekarie med ansvar för inköp av skönlitteratur

Tänkte skriva ett inlägg men det räckte långt med ovanstående. :)

Övriga tankar:
Absolut kan TS kontakta biblioteket men gällande utbudet av e-böcker sitter man inte och väljer vad som ska finnas i katalogen bok för bok, åtminstone inte i den tjänst vi använder här, så som vi gör med inköp av tryckta medier. Tycker snarare det är förlagens ansvar att hålla en viss nivå.

Vid inköp använder min arbetsplats stöd från BTJs lektörsomdömen men vi köper också in det som vi vet kommer lånas mycket, oavsett kvalité. För att biblioteket ska finnas kvar är vi beroende av att folk lånar så mycket som möjligt. Vi har ingen möjlighet att själva läsa igenom och bedöma litteratur innan inköp. I bibliotekarieutbildningen ingår heller inte litteraturvetenskap eller kurser i svenska.

Jag använder goodreads för att se vad andra tycker om böcker jag vill läsa, men betalar också för en ljud- och e-bokstjänst för att inte vara begränsad till två lån i veckan.

/Bibliotekarie med inköpsansvar för barnlitteratur
 
Vi har ingen möjlighet att själva läsa igenom och bedöma litteratur innan inköp. I bibliotekarieutbildningen ingår heller inte litteraturvetenskap eller kurser i svenska.
Det där förvånade mig faktiskt, och jag blev tvungen att titta igenom några utbildningsplaner. Kanske missar jag målet men det är svårt att inte tycka att det känns som en distansering från det jag uppfattar som kärnan i verksamheten. Det skulle i sig kännas befogat om det bara handlade om att tillhandahålla och administrera litteratur, men här pratar vi ju i tråden om att det yttersta ansvaret även för selektionen ligger på just bibliotekarierna. Jag tycker det känns märkligt med 180 hp i klassifikation, vetenskapsteori, informationssökning, ledarskap mm för att arbeta med de strukturella och administrativa aspekterna kring utlåning av litteratur, men sedan gäller - litet vanvördigt - fingret i luften för att välja vilken litteratur som skall lånas ut. Man kan tycka att det inte är bibliotekens roll att agera smakpolis eller kulturcensur, men den rollen kvarstår ju i praktiken oundvikligen ändå. Fast bara på känsla liksom. Äh, svamlar jag? O_o
 
Det där förvånade mig faktiskt, och jag blev tvungen att titta igenom några utbildningsplaner. Kanske missar jag målet men det är svårt att inte tycka att det känns som en distansering från det jag uppfattar som kärnan i verksamheten. Det skulle i sig kännas befogat om det bara handlade om att tillhandahålla och administrera litteratur, men här pratar vi ju i tråden om att det yttersta ansvaret även för selektionen ligger på just bibliotekarierna. Jag tycker det känns märkligt med 180 hp i klassifikation, vetenskapsteori, informationssökning, ledarskap mm för att arbeta med de strukturella och administrativa aspekterna kring utlåning av litteratur, men sedan gäller - litet vanvördigt - fingret i luften för att välja vilken litteratur som skall lånas ut. Man kan tycka att det inte är bibliotekens roll att agera smakpolis eller kulturcensur, men den rollen kvarstår ju i praktiken oundvikligen ändå. Fast bara på känsla liksom. Äh, svamlar jag? O_o
Bibliotekarier som inte längre behöver kunna något om böcker och språk. Man upphör aldrig att förvånas.

Jag håller med, och jag är inte nöjd med utbildningen. Det antas lite att man av eget intresse ska få språket och litteraturen med sig. De flesta bibliotekarier läser ju väldigt mycket, vissa har läst litteraturvetenskap innan eller efter utbildningen och med mycket läsning följer ofta ganska goda språkkunskaper. Men det är skillnad på att läsa mycket på sin fritid och vara utbildad.
 
Jag håller med, och jag är inte nöjd med utbildningen. Det antas lite att man av eget intresse ska få språket och litteraturen med sig. De flesta bibliotekarier läser ju väldigt mycket, vissa har läst litteraturvetenskap innan eller efter utbildningen och med mycket läsning följer ofta ganska goda språkkunskaper. Men det är skillnad på att läsa mycket på sin fritid och vara utbildad.
Det är väl i mycket det som fortfarande i viss mån är räddningen? D.v.s. att de som blir bibliotekarier har ett eget intresse av litteratur och språk och läser det utom bibliotekarieutbildningen men hur länge det fortsätter att vara så när utbildningen inte längre innehåller de delarna kan man fundera över. Och precis som du skriver räcker det ofta inte att läsa själv utan det behövs en riktigt universitetsutbildning.
 
Jag läser mycket ofta och jämt. Tyvärr uteblir mina biblioteksbesök då jag inte vill mecka mig in till staden och mitt lokala bibliotek har öppet de dagar jag jobbar kväll.
Köper mycket böcker på loppis och second hand men då blir det gärna "säkra kort". Författare jag läst tidigare. Nu köpte jag mig en läsplatta och tog mig i håret och fixade lånekortet så jag bekvämt kan låna från soffan.
Utbudet av e-böcker är stoooort på bibblan. Och en får bara låna två i veckan. Så jag vill låna böcker som är bra - konstigt va? Bra som i välskrivna, underhållande med en genomtänkt story. Jag vill INTE läsa djupa svåra böcker.
Men det är ju skräp jag får tag på! Språket är uschelt.

Och nu menar jag inte att jag vill måste ha språknivå Strindberg eller Lagerlöf.
Bara ett skrivspråk med rätt uppbyggnad, rätt ordförståelse och utan läsupplevelsen ; -Vad står det nu? Så skriver en väl inte?
Och slippa att författarmanualen för dummies är använd; Steg 1 på författarkursen - check, och steg 2 och steg 3 och så vidare. Jag får krupp. ex Sexscen Check, Existensiella funderingar Check, Miljöbeskrivning Check. Det märks så tydligt.

Exempel från en bok: En persons uttal (spanskt ursprung) exemplifieras med en mening där bokstäverna som personen uttalar annorlunda beskrivs med en mening där bara en av bokstäverna finns och inte går att uttala på det sätt som beskrivs! HUVUDskrynklare? Är det ett vanligt uttryck?
Mitt i boken börjar mördarens tankar dyka upp kursivt. Detta utan att på något sätt göra en övergång så jag trodde polispersonen blivit galen...en-två konstigheter kan jag stå ut med men jag blir ju bara irriterad på var o varannan sida.

Och sen ska vi inte ens nudda vid översatta böcker....där översättaren inte behärskar svenska språket - alls.

Köper bibliotek in vilken skit som helst idag? Och ger förlagen ut vad som helst? Har ni upplevt samma sak?

Till slut den stora frågan? Var hittar jag recensioner på dessa böcker så jag kan undvika dom? Mina "två boklån i veckanranson" räcker ju inte.
Och nä, jag vill inte läsa klassikerna eller nobelpristagare - för tungt.

Är med i en bokgrupp på FB men där tycker majoriteten att man inte får vara elak så där är det bara tips på böcker som är bra - sällan varningar för skit.
Vet inte om det övriga, men det sägs att författare brukade översätta böcker "förr" men att det numera är just översättare. Översättarna sa någon får mindre och mindre betalt och måste jobba snabbt som illrar eftersom boken måste vara översatt snabbt efter att den kommit ut på engelska.

(Någon gång skrev jag faktiskt till ett bokförlag och ville tipsa om en bok som de kunde översätta och ge ut. Svaret var -översätt den och skicka in till oss så ser vi om vi tar den...)
 
Vet inte om det övriga, men det sägs att författare brukade översätta böcker "förr" men att det numera är just översättare.
Fast där finns en skillnad i inriktning och kunskapskrav som gör att jag tycker att det är av godo att det är just översättare som översätter. Den som författar behöver vara bra på att berätta en story, på det egna språket och behöver inte vara särskilt orienterad i något annat språk. Den som översätter behöver ha genuint god kunskap i och känsla för båda språken men måste inte vara en särskilt utvecklad berättare. Sällan eller aldrig förenas de två i samma person.
 
Bibliotekarier som inte längre behöver kunna något om böcker och språk. Man upphör aldrig att förvånas.

Fast en bibliotekarie kan göra så mycket mer än hantera skönlitteratur. Jag arbetar på ett specialbibliotek och det finns ingen chans att jag skulle ha kunnat lära mig ämnet innan jag kom till denna arbetsplatsen. Litteraturvetenskap i min bibliotekarieutbildning hade varit helt och hållet bortkastad tid.

I mitt arbetsutövande hanterar jag aldrig en enda bok, det är system, hemsidor, databaser mm. Det närmsta jag kommer är vetenskapliga e-tidskrifter. Där är det extremt oekonomiskt att köpa in enstaka titlar utan det är stora paket från förlagen som gäller. Vet inte om det fungerar liknande med e-böcker.
 
Fast där finns en skillnad i inriktning och kunskapskrav som gör att jag tycker att det är av godo att det är just översättare som översätter. Den som författar behöver vara bra på att berätta en story, på det egna språket och behöver inte vara särskilt orienterad i något annat språk. Den som översätter behöver ha genuint god kunskap i och känsla för båda språken men måste inte vara en särskilt utvecklad berättare. Sällan eller aldrig förenas de två i samma person.
Jag tycker nog att översättningarna från 40-50 talet osv är helt fantastiska. Det har hänt att de slår originalet i trevlighet. Speciellt barnböckerna är ofta helt otroligt välskrivna. Jag är nog lite av den åsikten att ett berättande sker även i en översättning. Jag läser väldigt gärna översättningar från den tiden.

Jag tycker också att det väldigt viktigt att ha en bra språkhantering av speciellt svenskan för att klara det.

Men jag ska inte säga så mycket, jag läser inte översättningar från senare år, jag har problem med att jag automatöversätter dem tillbaka till engelskan direkt pga att en stor del av den engelska meningsbyggnaden blir kvar, så de känns som just översättningar. Det händer mig aldrig med gamla översättningar. Men som sagt så är det bra så länge de som läser översättningarna är nöjda.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Senast tagna bilden XV
  • Kattbilder #9
  • Kaninskrik

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp