Bitsk och arg ridskolehäst

Magiic

Trådstartare
Hej!
Jag har när jag var yngre hyrt denhär ponnyn och nu fått frågan att göra det igen. Hon är född på ridskolan och var med i en olycka där hon fastnade med bakbenet i taggtråd när hon var yngre, så hon är lite känslig om det benet. Annars så är hon en väldigt arg och bestämd häst. Hon bitts, sparkas och ofta vänder rumpan till för att hota med sparkar när man går in i boxen. Hon avskyr sadeln och blir fruktansvärt känslig när man sadlar, alla klappar eller rörelse runt de reagerar hon illa på. Så fort tränset kommer blir hon glad och tar på sig det glatt. Hon är även arg mot andra hästar, främst de som är under henne i rang och kommer de för nära under ridning eller går förbi boxen i stallet drar hon öronen bakåt och sparkas. När jag hyrde henne tidigare så blev hon "snällare" med tiden. Så jag undrar hur jag kan jobba med dethär och försöka få bort beteendena. Förstår att de kanske inte går att få bort det helt med tanke på att hon inte är så ung och hanteras av såpass många människor under veckorna. Tacksam för alla tips!
 
Hej!
Jag har när jag var yngre hyrt denhär ponnyn och nu fått frågan att göra det igen. Hon är född på ridskolan och var med i en olycka där hon fastnade med bakbenet i taggtråd när hon var yngre, så hon är lite känslig om det benet. Annars så är hon en väldigt arg och bestämd häst. Hon bitts, sparkas och ofta vänder rumpan till för att hota med sparkar när man går in i boxen. Hon avskyr sadeln och blir fruktansvärt känslig när man sadlar, alla klappar eller rörelse runt de reagerar hon illa på. Så fort tränset kommer blir hon glad och tar på sig det glatt. Hon är även arg mot andra hästar, främst de som är under henne i rang och kommer de för nära under ridning eller går förbi boxen i stallet drar hon öronen bakåt och sparkas. När jag hyrde henne tidigare så blev hon "snällare" med tiden. Så jag undrar hur jag kan jobba med dethär och försöka få bort beteendena. Förstår att de kanske inte går att få bort det helt med tanke på att hon inte är så ung och hanteras av såpass många människor under veckorna. Tacksam för alla tips!
Men vad är det för ridskola som blundar för allt det där. Den hästen ska inte vara ridskolehäst, den mår uppenbarligen inte bra i situationen. Dock inte så mycket du kan göra åt den saken kanske.

Annars så behandla henne vänligt och konsekvent och svara aldrig negativt på hennes beteende, positiv förstärkning och var tydlig och trygg.
 
Hej!
Jag har när jag var yngre hyrt denhär ponnyn och nu fått frågan att göra det igen. Hon är född på ridskolan och var med i en olycka där hon fastnade med bakbenet i taggtråd när hon var yngre, så hon är lite känslig om det benet. Annars så är hon en väldigt arg och bestämd häst. Hon bitts, sparkas och ofta vänder rumpan till för att hota med sparkar när man går in i boxen. Hon avskyr sadeln och blir fruktansvärt känslig när man sadlar, alla klappar eller rörelse runt de reagerar hon illa på. Så fort tränset kommer blir hon glad och tar på sig det glatt. Hon är även arg mot andra hästar, främst de som är under henne i rang och kommer de för nära under ridning eller går förbi boxen i stallet drar hon öronen bakåt och sparkas. När jag hyrde henne tidigare så blev hon "snällare" med tiden. Så jag undrar hur jag kan jobba med dethär och försöka få bort beteendena. Förstår att de kanske inte går att få bort det helt med tanke på att hon inte är så ung och hanteras av såpass många människor under veckorna. Tacksam för alla tips!
Hur ofta ska du ha henne? Eller är det heltid?

Det låter som hon vantrivs enormt. Aggressionen hade fått mig att leta vidare om du inte är väldigt kär i just denna hästen. Jag tror att chansen till förbättringar är väldigt små om hon inte kommer bort från ridskolan.
 
Det låter inte som en jättenöjd ridskolehäst.
Jag har dock "tagit hand" om en sådan ridskolehäst med samma typ av problem minus att han inte blev arg på andra hästar utan i stället kunde få för sig att hota/attackera människor under ridning (men var utöver det underbar att rida). Med tog hand om menar jag att ridläraren märkte att jag fick honom rätt lugn i hanteringen så det var bara jag och typ två andra som red honom och gjorde iordning honom innan lektionen själva.

Den hästen gjorde de allt möjligt för med veterinärbesök, behandlingar, sadelinpassningar, långa pauser där han bara hängde med kompisar i hagen och levde life, lämnades till superduktig privatryttare för att se om han bara avskydde ridskolelivet osv osv - så jag visste att det förmodligen inte var så att han hade ont eller så. Han togs dock bort något år eller två senare, just pga att han var så knepig och inte var en glad häst. På slutet började han med stressbeteenden och tappade hull och var ändå 20 år så då kände de att det bästa var att han fick slippa.
Jag hoppas att ridskolan som har den här ponnyn också har försökt med olika sätt att få henne att vara så arg.

Tror inte att du kommer så långt om du "bara" ska hyra henne, men det är ju positivt att du upplevde att hon blev mindre arg med tiden förut när du hyrde henne.
Om du ändå vill hyra henne kan jag försöka summera vad jag gjorde med "min" arga häst. Som förmodligen inte var arg men jag har aldrig listat ut vad som var felet.

- Ha hjälp med dig. Någon som kan hästar.
- Alltid alltid alltid hantera med hjälm, handskar och säkerhetsväst. Jag hade även spö med mig när jag tog honom i boxen. Använde det aldrig men kunde sticka ut det lite för att distrahera någon gång.
- Alltid hantera uppbunden. Inte en sekund "jag ska bara blabla lite snabbt". Alltid binda upp.
- Alltid se till att någon vet att du ska hantera hästen just då och har lite koll på att du är ok.
- Han var svårfångad i boxen och det var då han kunde komma åt en bäst. Jag tog grimman och utan att smyga på något sätt gick jag in utan att titta åt honom men var ändå väldigt uppmärksam på hans signaler. Såg till att alltid ha en lätt väg ut (så boxdörren alltid vidöppen) och tog tag i mitten av manen. Iaf på denna häst betydde det typ "attans jag är fast" och jag hade lite mer kontroll. Sedan lugnt och sansat sätta på grimman men fortfarande utan att titta honom i ansiktet och vara uppmärksam på hans kroppspråk.
- Innan jag började borsta eller hantera alls när han väl satt fast stod jag bara i närheten, utan att titta på honom och försökte hitta lugn. När jag såg att han började slappna av lite lät jag honom ofta sniffa på min hand om han ville, sedan gick jag och hämtade borstarna.
- Välj borstar hästen gillar. Jag hade lyxen att vara på ridskola där det fanns massor borstar att testa. När jag hittade rätt borstade jag aldrig med någon annan borste.
- Medan jag borstade var jag uppmärksam på kroppspråket och jag backade när han sa ifrån. Noll gos, och inget "okynnesborstande". Bara rent funktionellt.
- Rekommenderas inte men jag stod kvar men slutade borsta när han sa ifrån med stora bokstäver. Typ om han högg mot mig. Givetvis backade jag om det faktiskt var så att han ville bitas på riktigt.
Om han sa ifrån med små bokstäver - tex swishade svansen, bak med öronen, spände mulen, så gick jag till och med iväg. Min teori var att jag ville att han skulle säga till om han tyckte det var jobbigt och att han skulle lära sig att ju mindre bokstäver han sa ifrån med desto mer respons fick han från mig.
Det funkade, men som sagt i efterhand hade jag inte stått kvar på det sättet om en häst högg mot mig - det är inte vär det. Då får man säga till att nej den här hästen är inte glad, någon annan får hantera den - om det är ridskolehäst.
- Jag sadlade i omgångar. Hämtade sadeln, hängde den nära, väntade på avslappning. Tog sadeln och vände mig mot honom och väntade på avslappning. Lade sadeln på, väntade på avslappning och backade lite. Tog tag i sadelgjorden och väntade... det tar lång tid men för varje sadling gick det fortare att se att han slappnade av lite. Jag spände även sadelgjorden ett hål i taget och pausade mellan varje hål.

Vi hittade varandra till slut och kunde börja slappna av i varandras sällskap under hanteringen. Han sade ifrån med mindre och mindre bokstäver och jag fick till och med klappa honom lite på bra dagar. Men det var inte lätt och jag kunde aldrig till 100% slappna av. Jag behövde verkligen läsa varenda lilla rörelse och samtidigt analysera mina för att förstå hur jag skulle röra mig och göra för att inte trigga osv.
Jag älskade den hästen otroligt mycket. Men hade aldrig velat ha honom som min. Speciellt inte om han skulle fortsätta i de banorna. Jag hade hjälp av ridläraren hela tiden, och lärde mig väldigt mycket.
 
Men vad är det för ridskola som blundar för allt det där. Den hästen ska inte vara ridskolehäst, den mår uppenbarligen inte bra i situationen. Dock inte så mycket du kan göra åt den saken kanske.

Annars så behandla henne vänligt och konsekvent och svara aldrig negativt på hennes beteende, positiv förstärkning och var tydlig och trygg.
Tycker oxå att hon skulle passa så mycket bättre nå
Men vad är det för ridskola som blundar för allt det där. Den hästen ska inte vara ridskolehäst, den mår uppenbarligen inte bra i situationen. Dock inte så mycket du kan göra åt den saken kanske.

Annars så behandla henne vänligt och konsekvent och svara aldrig negativt på hennes beteende, positiv förstärkning och var tydlig och trygg.
Hon är en fantastisk ridponny, så himla fin när hon trivs och är avslappnad. Men tror med hon skulle fungera mycket bättre som privathäst med färre ryttare. Hon är också ända hästen född på ridskolan så har hört argument om att "det är det ända hon vet" :(
 
Hur ofta ska du ha henne? Eller är det heltid?

Det låter som hon vantrivs enormt. Aggressionen hade fått mig att leta vidare om du inte är väldigt kär i just denna hästen. Jag tror att chansen till förbättringar är väldigt små om hon inte kommer bort från ridskolan.
Jag kommer isåfall ha henne helger (2-3 dagar/vecka) och alla lov. Hon hade säkert fungerat fantastiskt som privathäst i ett mindre stall! Hon är born and raised på ridskolan så vet att hon är lite speciellt omtyckt av alla
 
Det låter inte som en jättenöjd ridskolehäst.
Jag har dock "tagit hand" om en sådan ridskolehäst med samma typ av problem minus att han inte blev arg på andra hästar utan i stället kunde få för sig att hota/attackera människor under ridning (men var utöver det underbar att rida). Med tog hand om menar jag att ridläraren märkte att jag fick honom rätt lugn i hanteringen så det var bara jag och typ två andra som red honom och gjorde iordning honom innan lektionen själva.

Den hästen gjorde de allt möjligt för med veterinärbesök, behandlingar, sadelinpassningar, långa pauser där han bara hängde med kompisar i hagen och levde life, lämnades till superduktig privatryttare för att se om han bara avskydde ridskolelivet osv osv - så jag visste att det förmodligen inte var så att han hade ont eller så. Han togs dock bort något år eller två senare, just pga att han var så knepig och inte var en glad häst. På slutet började han med stressbeteenden och tappade hull och var ändå 20 år så då kände de att det bästa var att han fick slippa.
Jag hoppas att ridskolan som har den här ponnyn också har försökt med olika sätt att få henne att vara så arg.

Tror inte att du kommer så långt om du "bara" ska hyra henne, men det är ju positivt att du upplevde att hon blev mindre arg med tiden förut när du hyrde henne.
Om du ändå vill hyra henne kan jag försöka summera vad jag gjorde med "min" arga häst. Som förmodligen inte var arg men jag har aldrig listat ut vad som var felet.

- Ha hjälp med dig. Någon som kan hästar.
- Alltid alltid alltid hantera med hjälm, handskar och säkerhetsväst. Jag hade även spö med mig när jag tog honom i boxen. Använde det aldrig men kunde sticka ut det lite för att distrahera någon gång.
- Alltid hantera uppbunden. Inte en sekund "jag ska bara blabla lite snabbt". Alltid binda upp.
- Alltid se till att någon vet att du ska hantera hästen just då och har lite koll på att du är ok.
- Han var svårfångad i boxen och det var då han kunde komma åt en bäst. Jag tog grimman och utan att smyga på något sätt gick jag in utan att titta åt honom men var ändå väldigt uppmärksam på hans signaler. Såg till att alltid ha en lätt väg ut (så boxdörren alltid vidöppen) och tog tag i mitten av manen. Iaf på denna häst betydde det typ "attans jag är fast" och jag hade lite mer kontroll. Sedan lugnt och sansat sätta på grimman men fortfarande utan att titta honom i ansiktet och vara uppmärksam på hans kroppspråk.
- Innan jag började borsta eller hantera alls när han väl satt fast stod jag bara i närheten, utan att titta på honom och försökte hitta lugn. När jag såg att han började slappna av lite lät jag honom ofta sniffa på min hand om han ville, sedan gick jag och hämtade borstarna.
- Välj borstar hästen gillar. Jag hade lyxen att vara på ridskola där det fanns massor borstar att testa. När jag hittade rätt borstade jag aldrig med någon annan borste.
- Medan jag borstade var jag uppmärksam på kroppspråket och jag backade när han sa ifrån. Noll gos, och inget "okynnesborstande". Bara rent funktionellt.
- Rekommenderas inte men jag stod kvar men slutade borsta när han sa ifrån med stora bokstäver. Typ om han högg mot mig. Givetvis backade jag om det faktiskt var så att han ville bitas på riktigt.
Om han sa ifrån med små bokstäver - tex swishade svansen, bak med öronen, spände mulen, så gick jag till och med iväg. Min teori var att jag ville att han skulle säga till om han tyckte det var jobbigt och att han skulle lära sig att ju mindre bokstäver han sa ifrån med desto mer respons fick han från mig.
Det funkade, men som sagt i efterhand hade jag inte stått kvar på det sättet om en häst högg mot mig - det är inte vär det. Då får man säga till att nej den här hästen är inte glad, någon annan får hantera den - om det är ridskolehäst.
- Jag sadlade i omgångar. Hämtade sadeln, hängde den nära, väntade på avslappning. Tog sadeln och vände mig mot honom och väntade på avslappning. Lade sadeln på, väntade på avslappning och backade lite. Tog tag i sadelgjorden och väntade... det tar lång tid men för varje sadling gick det fortare att se att han slappnade av lite. Jag spände även sadelgjorden ett hål i taget och pausade mellan varje hål.

Vi hittade varandra till slut och kunde börja slappna av i varandras sällskap under hanteringen. Han sade ifrån med mindre och mindre bokstäver och jag fick till och med klappa honom lite på bra dagar. Men det var inte lätt och jag kunde aldrig till 100% slappna av. Jag behövde verkligen läsa varenda lilla rörelse och samtidigt analysera mina för att förstå hur jag skulle röra mig och göra för att inte trigga osv.
Jag älskade den hästen otroligt mycket. Men hade aldrig velat ha honom som min. Speciellt inte om han skulle fortsätta i de banorna. Jag hade hjälp av ridläraren hela tiden, och lärde mig väldigt mycket.
Hon är också helt fantastisk i ridningen när hon väl slappnar av! Hon uppskattar enormt att bli borstad under fällningstider annars är det något som gör henne lite stressad om hon vet att hon ska sadlas. Hon är ända hästen född på ridskolan och troligtvis är det största anledning till varför hon är kvar.

Om jag bestämmer mig för att hyra henne kommer jag absolut försöka med allt dethär!
Dethär var ett så informativt och trevligt svar! Tack!
 
Alltså.. Bortsett från att hästen inte verkar må speciellt bra så skulle jag inte vilja hantera en häst som har det beteendet. Låter som en onödig skaderisk för dig.
 
Låter mer som en "nödlösning" från Ridskolan som vill utnyttja att hästen trivs med EN person och ÄNDÅ vill ha den i ridverksamheten.

Här borde ridskolan ta sitt ansvar och sälja hästen så den får ett live den trivs bättre med...
Alla hästar trivs inte i ridskoleverksamheter...
 
Hej!
Jag har när jag var yngre hyrt denhär ponnyn och nu fått frågan att göra det igen. Hon är född på ridskolan och var med i en olycka där hon fastnade med bakbenet i taggtråd när hon var yngre, så hon är lite känslig om det benet. Annars så är hon en väldigt arg och bestämd häst. Hon bitts, sparkas och ofta vänder rumpan till för att hota med sparkar när man går in i boxen. Hon avskyr sadeln och blir fruktansvärt känslig när man sadlar, alla klappar eller rörelse runt de reagerar hon illa på. Så fort tränset kommer blir hon glad och tar på sig det glatt. Hon är även arg mot andra hästar, främst de som är under henne i rang och kommer de för nära under ridning eller går förbi boxen i stallet drar hon öronen bakåt och sparkas. När jag hyrde henne tidigare så blev hon "snällare" med tiden. Så jag undrar hur jag kan jobba med dethär och försöka få bort beteendena. Förstår att de kanske inte går att få bort det helt med tanke på att hon inte är så ung och hanteras av såpass många människor under veckorna. Tacksam för alla tips!
Man behöver ju kolla så hon inte har ont någonstans eller har något annat fysiskt problem. Sen kan man använda sig av positiv förstärkning där man inte tvingar sig på hästen utan helt och hållet jobbar med hästens egen vilja att söka sig till människan och delta i våra aktiviteter. Relationsbyggande kallas det även om du säker på det. På själva ridskolan kan de ju försöka med att låta henne stå i en stalldel där det är lugnt och se till att hon får vara ifred när hon inte går på lektion, om de nu inte kan tänka sig att låta henne få bli privathäst på heltid. Att man har en och samma person som gör iordning henne inför lektioner så det inte är många olika som hanterar och hon kan känna sig trygg med den personen.
Men framförallt kontroll av det fysiska måendet och sedan titta på miljö och efter det jobba relationsbyggande. Så hade jag gjort om det var min häst. Hon behöver ju få en positiv upplevelse av att umgås med människor igen och få göra det på sina egna villkor (men såklart utan risk för att skada andra).
 
Man behöver ju kolla så hon inte har ont någonstans eller har något annat fysiskt problem. Sen kan man använda sig av positiv förstärkning där man inte tvingar sig på hästen utan helt och hållet jobbar med hästens egen vilja att söka sig till människan och delta i våra aktiviteter. Relationsbyggande kallas det även om du säker på det. På själva ridskolan kan de ju försöka med att låta henne stå i en stalldel där det är lugnt och se till att hon får vara ifred när hon inte går på lektion, om de nu inte kan tänka sig att låta henne få bli privathäst på heltid. Att man har en och samma person som gör iordning henne inför lektioner så det inte är många olika som hanterar och hon kan känna sig trygg med den personen.
Men framförallt kontroll av det fysiska måendet och sedan titta på miljö och efter det jobba relationsbyggande. Så hade jag gjort om det var min häst. Hon behöver ju få en positiv upplevelse av att umgås med människor igen och få göra det på sina egna villkor (men såklart utan risk för att skada andra).
Hon har blivit kollad flera gånger och ska inte ha ont någonstans! Hon har oxå flyttats till en box utan fönster och med endast en boxgranne som hon inte har något emot, det lilla har gjort enorm skillnad för henne redan!
 
Man behöver ju kolla så hon inte har ont någonstans eller har något annat fysiskt problem. Sen kan man använda sig av positiv förstärkning där man inte tvingar sig på hästen utan helt och hållet jobbar med hästens egen vilja att söka sig till människan och delta i våra aktiviteter. Relationsbyggande kallas det även om du säker på det. På själva ridskolan kan de ju försöka med att låta henne stå i en stalldel där det är lugnt och se till att hon får vara ifred när hon inte går på lektion, om de nu inte kan tänka sig att låta henne få bli privathäst på heltid. Att man har en och samma person som gör iordning henne inför lektioner så det inte är många olika som hanterar och hon kan känna sig trygg med den personen.
Men framförallt kontroll av det fysiska måendet och sedan titta på miljö och efter det jobba relationsbyggande. Så hade jag gjort om det var min häst. Hon behöver ju få en positiv upplevelse av att umgås med människor igen och få göra det på sina egna villkor (men såklart utan risk för att skada andra).
Jag skulle vara väldigt försiktig med att introducera godis till en häst som redan har beteendeproblem. Om hästen är kvar på ridskolan där den hanteras av många andra blir det nästan omöjligt att hålla de regler och ramar som behövs för att R+ inte ska bli farligt.
 
Jag skulle vara väldigt försiktig med att introducera godis till en häst som redan har beteendeproblem. Om hästen är kvar på ridskolan där den hanteras av många andra blir det nästan omöjligt att hålla de regler och ramar som behövs för att R+ inte ska bli farligt.
Jag förstår nog inte vilka regler och ramar du talar om som skulle bli ett problem. Om man inte vill använda mat så finns det ju andra sätt att använda vid postiv förstärkning på häst. Det viktiga är ju att arbeta på hästens villkor dvs inte tvinga sig på den och att låta den välja om det nu är ett nödvändigt obehag. Ge den rätt till självbestämmande inom gränser.
 
Men hur kan ridskolan tycka att det är ok att ha en häst som absolut inte vill vara där? Som verkligen skriker rakt ut att hon inte trivs? Och vad lär sig eleverna av det? Att vissa hästar "bara är såna" och att man ska tvinga dem till att hanteras trots att miljön uppenbarligen är helt fel för dem? Fy vad sjukt.

Jättefint att du vill hjälpa hästen däremot! Du verkar ju verkligen förstå att det inte handlar om att hon är dum utan att hon försöker kommunicera. Lycka till och tänk på säkerheten! <3
 

Liknande trådar

  • "arg" ridskolehäst

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hur parkerar ni?
Tillbaka
Upp