Crossover-hästar och -ryttare

Man måste inte utesluta tryck när man jobbar med R+. R+ är ju bara positiv förstärkning. Det är ingen kult, även om det säkert finns organisationer med trademarkat namn som tycker att all form av kontakt är blä och allt ska göras löst etc.

Men om vi tänker logiskt, så blir det nästan omöjligt att lära en häst att umgås med människa utan att använda en del tryck. Man kan inte göra allt med ljudsignal liksom. Och bara vikten av ett grimskaft i grimman är faktiskt en form av tryck. Vår närvaro, stängsel, andra hästar, kan också vara en form av tryck.

Det blir tillexempel jävligt svårt att träna in tygelhjälper, vikthjälper, skänkelhjälper utan tryck - för utan ett visst tryck så finns dom ju inte 😅.

Men skillnaden ligger i att man inte använder metoden "eskalerande tryck tills hästen flyttar undan och eftergiften är belöningen".

Jag personligen använder ett lätt tryck som signal, och belöningen är både eftergift och godis. Men, jag tränar inte markövningar med hästen i grimskaft, då får hästen vara lös. R+ är ett kraftfullt psykologiskt verktyg och det blir lätt fel, dubbla signaler, eller för mycket om hästen sitter fast och inte kan välja att gå undan för en tankepaus.

Jag har inget emot de som lär in med metoden "lätt signal, vänta, respons, eftergift". Man kan se bland annat duktiga westerntränare och akademiska tränare träna på det mjuka sättet.

Jag insåg mer av det av ditt andra inlägg, tack för utveckling! Saker börjar klarna lite mer för mig. :)
 
Nej, man kan chaina ihop beteenden och på så sätt ge godis (eller vald belöning) mer sällan, men belöningen är ju belöningen. Man fasar ju inte ut eftergiften när man tränar med tryck och eftergift. Då får man ju hästar som inte vill vara med längre. :)

Och ja, hästen får oftast vända sig om. Bra att tänka på att man ger från båda håll.
Ok intressant. Jag trodde att det blev så att själva handlingen och att ägaren blev glad till slut blev belöningen. Har ju inte gett hundar godis tex varje gång man sagt sitt och de satt :) eller liknande, men de har sett glada ut ändå för att man blev glad. Men då vet jag. (hade också tänkt att en del i belöningen för en häst vid ridning är att båda hade kul tex)

Men om någon skulle hopptävla får de helt enkelt chaina så att godiset kommer när de går ut. Dressyrtävling, helt enkelt lära hästen programmet från marken, chaina, och sedan sätta sig på och belöna efter el dyl.
 
De flesta av oss som börjar med R+ gör det för att vi har hästar som inte matchar den beskrivningen, eller för att vi rent moraliskt anser att din beskrivning inte är korrekt (men det är oftast pga en häst vi ens börjat i de tankebanorna, eller egna upplevelser där vår autonomi begränsats och vi blivit tvingade att göra något mot vår vilja).

Räkningarna som hästen betalar är den stressen som deras onaturliga vardagsliv innebär. Ibland ligger det även (metaforiska) skulder hos kronofogden som tidigare ägare petat dit.

En del av oss har hästar som inte är avlade för att bli ridhäst, eller kanske inte ens är avlade för att vara tamhäst (ex köttraser, mustanger), eller som är avlade för ridhäst men ett vildare temperament slog igenom.

Det är alltså oftast hästar som behöver ett tydligt svar på frågan "varför skulle jag?". Svaret "din mamma gillade det" eller "lita på mig, du kommer snart förstå varför" eller "annars ska du få fan" räcker inte för dom.

Och så det moraliska: om man kan göra det med mer autonomi, mer samtycke, och med en mer direkt inlärning (R+ går ruskigt fort), varför inte? Vill jag verkligen rida en häst som hellre vill gå i hagen - vill jag utsätta en häst för en intim interaktion utan samtycke?

(Och cross-over är alltså vi som är skolade traditionellt, har muskelminne på traditionell hantering och ridning, och nu försöker motionera våra egna hjärnor i ett nytt tankesätt)

Själv har jag alltså en Kigermustang (inte avlad för varken ridning eller tamhäst mer än 2 generationer i hans fall) som dessutom hos förrförra ägaren fått med sig väldigt dåliga minnen. Tack och lov fick han några bra sadelminnen från förra ägaren, och han har en mild, chill och vänlig personlighet och tycker om mig, annars hade han varit ett för stort projekt för mig. Han är min älskade lilla tankenöt, och förhoppningsvis kommer han att lära mig ha tålamodet och tajmingen så att jag om några år är redo att utöka flocken med en unghäst. Och då blir det en till Kiger om plånboken tål det, och R+ från början 😛.
Ah, man kanske helt enkelt har andra mål också med hästinteraktionen.
 
De flesta av oss som börjar med R+ gör det för att vi har hästar som inte matchar den beskrivningen, eller för att vi rent moraliskt anser att din beskrivning inte är korrekt (men det är oftast pga en häst vi ens börjat i de tankebanorna, eller egna upplevelser där vår autonomi begränsats och vi blivit tvingade att göra något mot vår vilja).

Räkningarna som hästen betalar är den stressen som deras onaturliga vardagsliv innebär. Ibland ligger det även (metaforiska) skulder hos kronofogden som tidigare ägare petat dit.

En del av oss har hästar som inte är avlade för att bli ridhäst, eller kanske inte ens är avlade för att vara tamhäst (ex köttraser, mustanger), eller som är avlade för ridhäst men ett vildare temperament slog igenom.

Det är alltså oftast hästar som behöver ett tydligt svar på frågan "varför skulle jag?". Svaret "din mamma gillade det" eller "lita på mig, du kommer snart förstå varför" eller "annars ska du få fan" räcker inte för dom.

Och så det moraliska: om man kan göra det med mer autonomi, mer samtycke, och med en mer direkt inlärning (R+ går ruskigt fort), varför inte? Vill jag verkligen rida en häst som hellre vill gå i hagen - vill jag utsätta en häst för en intim interaktion utan samtycke?

(Och cross-over är alltså vi som är skolade traditionellt, har muskelminne på traditionell hantering och ridning, och nu försöker motionera våra egna hjärnor i ett nytt tankesätt)

Själv har jag alltså en Kigermustang (inte avlad för varken ridning eller tamhäst mer än 2 generationer i hans fall) som dessutom hos förrförra ägaren fått med sig väldigt dåliga minnen. Tack och lov fick han några bra sadelminnen från förra ägaren, och han har en mild, chill och vänlig personlighet och tycker om mig, annars hade han varit ett för stort projekt för mig. Han är min älskade lilla tankenöt, och förhoppningsvis kommer han att lära mig ha tålamodet och tajmingen så att jag om några år är redo att utöka flocken med en unghäst. Och då blir det en till Kiger om plånboken tål det, och R+ från början 😛.

Det är min nuvarande häst som fått mig tänka såhär och även jag som blivit äldre och börjat fundera mycket över relation häst/människa.
Mitt sto är 11år, quarter och inte inriden. Gått på lösdrift och de har provat rida in henne mig veterligen EN gång innan. Finns lite lösa gissningar på att de försökt innan..
Hon är gudasnäll men varit omotiverad till ridning så vi har gått sakta framåt. En kul resa :)
Tycker du förklarar det bra i dina inlägg! Jag har ibland svårt att sätta ord på allt.
 
Ok intressant. Jag trodde att det blev så att själva handlingen och att ägaren blev glad till slut blev belöningen. Har ju inte gett hundar godis tex varje gång man sagt sitt och de satt :) eller liknande, men de har sett glada ut ändå för att man blev glad. Men då vet jag. (hade också tänkt att en del i belöningen för en häst vid ridning är att båda hade kul tex)
Det finns ju absolut självbelönande beteenden! Personligen tycker jag att det bör vara målet, oavsett R+ eller R-, att hitta sånt som hästen faktiskt tycker är kul, dels för att både häst och ryttare ska ha glädje av den dagliga träningen och dels för att kunna använda specifika aktiviteter som belöning. Min dotters sto kan man belöna genom att låta henne springa fort i galopp eller pass (islandshäst). Min valack kan belönas genom att han får välja väg i skogen eller få gå en bit i skogen istället för grusvägen när vi är ute. Båda går givetvis att belöna med godis/mat också.

Inom den "gren" av R+ som kallas för Intrinzen så pratas det en hel del om "intrinsic motivation", dvs inre motivation, där hästen gör saker bara för sin egen skull, bara för att den vill och inte enbart för godiset. Det betyder inte att man slutar med klicker eller godis när man hittat den typen av aktivitet, men i ett sånt läge är ju själva aktiviteten också en del av belöningen!
 
Det är min nuvarande häst som fått mig tänka såhär och även jag som blivit äldre och börjat fundera mycket över relation häst/människa.
Mitt sto är 11år, quarter och inte inriden. Gått på lösdrift och de har provat rida in henne mig veterligen EN gång innan. Finns lite lösa gissningar på att de försökt innan..
Hon är gudasnäll men varit omotiverad till ridning så vi har gått sakta framåt. En kul resa :)
Tycker du förklarar det bra i dina inlägg! Jag har ibland svårt att sätta ord på allt.
Jag har börjat om "från början" med min lilla mustang nu och måste säga att jag är sjukt överraskad.

Han blev extremt motiverad av att jag började klicka på "löjligt enkla" saker från ryggen. Jag har nog haft på tok för höga förväntningar på han tidigare, jag måste helt enkelt acceptera vilken nivå han är på och jobba därifrån - han är insutten men inte mycket mer. Motståndet till att följa sidoförande tygeltag försvann nästan helt på bara 1 ridpass.

Nu ska jag börja lägga in mer arbete på drivet framåt, kommer köra med targets på snabbstolp.
 
För att svara på originalinlägget så har ju jag, som jag skrev i en annan tråd, en "lätt" och snäll häst som är välskolad och välutbildad och inte har några direkta negativa upplevelser i bagaget. Så jag har ju lyxen att kunna välja vad jag gör - i vilka lägen jag rider traditionellt och i vilka lägen jag använder R+ metoder. Och R+ väljer jag vid inlärning av nya saker, främst från marken. Och lägger till belöning vid ridning för sånt som är RIKTIGT bra, samt låter hästen ha viss valfrihet (och alltid rätten att säga nej). Har man inte valet, pga hästens tidigare negativa erfarenheter, utan måste undvika R- helt, så blir det nog mycket svårare. Kul dock @skiesabove att det verkar lossna för er!!
 
För att svara på originalinlägget så har ju jag, som jag skrev i en annan tråd, en "lätt" och snäll häst som är välskolad och välutbildad och inte har några direkta negativa upplevelser i bagaget. Så jag har ju lyxen att kunna välja vad jag gör - i vilka lägen jag rider traditionellt och i vilka lägen jag använder R+ metoder. Och R+ väljer jag vid inlärning av nya saker, främst från marken. Och lägger till belöning vid ridning för sånt som är RIKTIGT bra, samt låter hästen ha viss valfrihet (och alltid rätten att säga nej). Har man inte valet, pga hästens tidigare negativa erfarenheter, utan måste undvika R- helt, så blir det nog mycket svårare. Kul dock @skiesabove att det verkar lossna för er!!

Ja det här har fått mig att inse att det är en sak att lära sig rida bra på en redan skolad häst eller skola om en redan inriden häst, och en helt annan sak att skola en häst från början 😅.

Mad respect för alla duktiga unghästinridare där ute, oavsett system.
 
Ja det här har fått mig att inse att det är en sak att lära sig rida bra på en redan skolad häst eller skola om en redan inriden häst, och en helt annan sak att skola en häst från början 😅.

Mad respect för alla duktiga unghästinridare där ute, oavsett system.
Ja, det är stor skillnad. Jag har provat alla varianterna och absolut svårast är att ta en häst med mycket "bagage" i form av otrevliga upplevelser med människor och försöka skola om den till att ha förtroende för människor igen och gå att rida och träna på ett vettigt och för hästen trevligt sätt. Jag har bestämt mig för att det inte är något jag ger mig på att försöka igen, det är för svårt och ganska ofta också för farligt. Att börja med en unghäst som är ett helt "oskrivet blad" är mycket, mycket lättare (har gjort det också), och att ha en välutbildad häst att starta med är ju lättast och väldigt mycket "lyx" :)
 
Jag hade gärna viljat komma i kontakt med fler som rider in/rider in på nytt, med hjälp av R+.

Vi är ju första generationen, här och nu. Folk ute i stugorna som inte bloggar om det syns och hörs sällan, men jag vet att vi är en hel del som påtar på runt om i landet.

Själv är jag av åsikten att vi inte behöver uppfinna hjulet på nytt, det finns bra ramverk för inridning i både "traditionell engelsk" och den numera rätt etablerade akademiska ridkonsten. Vi kan använda dom ramverken, men vi använder en annan inlärningsmetod. Utan ramverk blir det lätt hänt att man bara står och stampar på backen.

Och man behöver inte vara rädd för att använda lätt tryck tycker jag, men jag använder det signal. Dvs, hästen kommer inte uppleva ett obehag av det, det är bara en signal som dom kan välja att reagera på eller inte. Vid rätt reaktion kommer klicket och lönen.

Det svåraste tycker jag är när man har en häst som blivit inriden förut och har massa bagage med sig om det. Jag behöver alltså inte bara jobba med att befästa signaler, utan hela situationen måste programmeras om för min lille mustang, och jag får massa typiska människokänslor om otålighet och ambitioner osv.

Min shettis har jag haft sen han var unghäst och ohanterad, med honom är allt mycket lättare, han lär sig fort och blir inte upprörd eller för glad, han har inga "hangups", utan tar det mesta med ro. Med honom ligger jag alltid på stort plus på relationskontot. Med storhästen så får jag bära ansvaret för vad människor gjort med han tidigare i livet, och han tar lätt illa vid sig.
Jag red in och skolade om hästar med r+ för snart 20 år sedan. Bla arbetade jag med hästar som öht inte accepterade tryck eller fysisk belastning. Skolade om min nordsvensk med r+, där svaret på kontakt/tryck lärdes in med r+ och tog henne från "ridskolebuss" till halva steg. Hon bjöd inte längre än så utan tillförd press.
 
Jag red in och skolade om hästar med r+ för snart 20 år sedan. Bla arbetade jag med hästar som öht inte accepterade tryck eller fysisk belastning. Skolade om min nordsvensk med r+, där svaret på kontakt/tryck lärdes in med r+ och tog henne från "ridskolebuss" till halva steg. Hon bjöd inte längre än så utan tillförd press.
Wow du var verkligen tidigt ute 😍.

Vad använder du för metoder nu? Vilka är dina bästa tips för de "kluriga" hästarna som inte har helt normala reaktionsmönster, alltså såna som de du skolade om?
 
Wow du var verkligen tidigt ute 😍.

Vad använder du för metoder nu? Vilka är dina bästa tips för de "kluriga" hästarna som inte har helt normala reaktionsmönster, alltså såna som de du skolade om?
Ellen Ofstad började ju med något som hon då kallade klickerträning med häst på 90-talet, det är knappast "nytt" nu.

Titta på hur tex Curt Pate jobbar med annan boskap - flight zones och pressure/release genom positionering i förhållande till flyktzonen fungerar i allra högsta grad på hästar som på andra flockdjur. Tryck eftergift är INTE samma sak som fysisk kontakt/obehag! Det finns massor av bra videor om low stress stock handling och det är 100% applicerbart på hästar och är i allra högsta grad användbart i de inledande stadierna av hantering av vilda/rädda/speciella hästar som inte är vana vid/accepterar vanlig hantering.

Belöning är vad individen finner belönande. Tänk utanför boxen vad gäller belöning och jobba med det som finns till hands. De flesta hästar gillar att kommunicera när de väl inser att de får svar av människan, inte bara krav.

Jag jobbar inte med hästar längre, tappade lusten när min gamla nordis gick bort av ålder för tre år sedan. Jobbar numera med får och kor, vilket är exakt samma sak, rent tekniskt.

1544586_10152026202318666_1206073993_n.jpg

1507659_10152026183823666_901236374_n.jpg


1382151_10152026194688666_967517859_n.jpg
 
Ellen Ofstad började ju med något som hon då kallade klickerträning med häst på 90-talet, det är knappast "nytt" nu.

Titta på hur tex Curt Pate jobbar med annan boskap - flight zones och pressure/release genom positionering i förhållande till flyktzonen fungerar i allra högsta grad på hästar som på andra flockdjur. Tryck eftergift är INTE samma sak som fysisk kontakt/obehag! Det finns massor av bra videor om low stress stock handling och det är 100% applicerbart på hästar och är i allra högsta grad användbart i de inledande stadierna av hantering av vilda/rädda/speciella hästar som inte är vana vid/accepterar vanlig hantering.

Belöning är vad individen finner belönande. Tänk utanför boxen vad gäller belöning och jobba med det som finns till hands. De flesta hästar gillar att kommunicera när de väl inser att de får svar av människan, inte bara krav.

Jag jobbar inte med hästar längre, tappade lusten när min gamla nordis gick bort av ålder för tre år sedan. Jobbar numera med får och kor, vilket är exakt samma sak, rent tekniskt.

1544586_10152026202318666_1206073993_n.jpg

1507659_10152026183823666_901236374_n.jpg


1382151_10152026194688666_967517859_n.jpg
På 90-talet var jag litet barn, började ridskolan 96 😅. Så jag blev inte exponerad för att klickerträning ens fanns förrän den stora vågen gick över sociala media.

Tack för att du delar med dig 💖
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Uppdateringstråd
  • Dressyrsnack 16
  • Hingstval 2024

Omröstningar

Tillbaka
Upp