Därför vill ingen längre revoltera mot Svensson-livet

Jag känner igen mig väldigt mycket. Jag vill ha villa, volvo och vovve, helt klart. Dock inte hus i samhälle, utan på landet med lite mark. 34 år gammal och har hittills aldrig haft ett heltidsjobb som tillsvidare anställd. Aldrig tagit semester. (Jag har dock hunnit med två st långtidssjukskrivningar...).

Jag och sambon har förvisso 200 000 tusen till handpenning ihop, men det är ju verkligen en piss i Mississippi. Framförallt nu när man behöver 15% till handpenning istället för 10% som det var på mina föräldrars tid. Jag har insett att jag som absolut tidigast kan förverkliga min dröm när jag är 45-50. Innan dess kommer jag få hyra boende. Har jag flyt så hittar jag en mindre gård att hyra så att jag kan leva ungefär som jag vill. Men då dröjer det längre innan jag kan köpa istället.

Men jag har iaf vovve och volvo, det får jag nöja mig med i många år framöver. Min generations framtid är tyvärr inte så ljus. Ibland känns det lite tröstlöst.
Är det inte oskäligt negativt att måla upp det så? Vår generation har det trots allt väldigt, väldigt bra med historiska mått mätt. Visst, en del saker var bättre för våra föräldrar, men gå tillbaka en-två generationer till? Mina farföräldrar levde ett 10x hårdare liv än mig, och hade inte möjligheter ens i skuggan av en närhet av vad jag har. Detta gäller även för mina föräldrar till en väldigt stor del.

Ja, hus runt städer kostar mer nu. Men i övrigt har vi supermöjligheter och ett väldigt enkelt liv i jämförelse med ungefär alla som kommit före oss.

Kuriosa så var det inte bara våra päron som hade 10%... När jag köpte min första lägenhet 2012 hade jag ca 5% kontantinsats.
 
När jag tänker på den här tråden, så funderar jag om vi inte är lite närsynta...

Jag har stött på "gangsterdrömmarna" både i välbärgade förorter norr om staden och på Orten. Vad är de drömmarna om inte en revolt mot Svensson-livet?

Och alla dessa unga kvinnor som ska bli influensers och som omskapar och nyskapar sig själva med fillers, smink och kläder. De gör ju också en revolt.

Jag har vänners vänner som är veganer och bor i kollektiv. Eller alla dessa hipsters med drömmar om hantverksöl och äkthet.

Revolten kanske finns där, men tar sig nya, annorlunda uttryck idag. Och även Ulf Lundell skaffade sig i slutändan hus och började gnälla på grannarnas svartbyggen. Och sjuttiotalets revolter följde också mönster från den tidens populärkultur.
 
Är det inte oskäligt negativt att måla upp det så? Vår generation har det trots allt väldigt, väldigt bra med historiska mått mätt. Visst, en del saker var bättre för våra föräldrar, men gå tillbaka en-två generationer till? Mina farföräldrar levde ett 10x hårdare liv än mig, och hade inte möjligheter ens i skuggan av en närhet av vad jag har. Detta gäller även för mina föräldrar till en väldigt stor del.

Ja, hus runt städer kostar mer nu. Men i övrigt har vi supermöjligheter och ett väldigt enkelt liv i jämförelse med ungefär alla som kommit före oss.

Kuriosa så var det inte bara våra päron som hade 10%... När jag köpte min första lägenhet 2012 hade jag ca 5% kontantinsats.
Jag tycker inte det. Men du får självklart tycka precis vad du vill.
 
Men.. vad menar du? Jag menar förstås media och inte bara fysiska kvällsblaskor. Förlåt om det var otydligt.

Jag tänkte inte debattera detta alls, och särskilt inte med 10 pers samtidigt vilket kommer hända om jag startar en sådan tråd. Men vill du debattera med mig specifikt så kan vi ju ta en PM-diskussion om det. Fritt fram!

Du verkar vilja bevisa att nått inte är vänster genom att säga att de är "liberala". Varför säger du inte höger eller konservativ då?

Vad är din definition av vänster?
Hur ska jag kunna veta att du menar media (som är en rätt stor apparat) när du skrivit tidningar?

Ja om något är politiskt liberalt så är det väl per definition inte vänster. Eller höger. Att jag använder ordet liberal är för att de tidningar som jag räknat upp är just liberala.

Om du inte tänkt debattera detta alls, varför började du då skriva om det?

Om en tidning är uttalat vänster (som tex Aftonbladet eller etc) så definierar jag den som vänster.
 
Min generations framtid är tyvärr inte så ljus. Ibland känns det lite tröstlöst.

Jag känner också så ibland, men jag tänker på tre saker:
1. Alla generationer har haft sina utmaningar, mer eller mindre. Men folk har levt genom världskrig, värre pandemier, svält osv. Vi har tuffa utmaningar, men vi är är inte de första.
2. Läget låter ibland värre än vad det är med den nyhetsrapportering som vi har. Jag hör Hans Roslings ord i bakhuvudet ibland, och mycket blir faktiskt också bättre med åren.
3. Det finns chans att vända samhällsutvecklingen. Många intressanta trender är igång och som vi sett tidigare i historien så följer många mörka tider av en motreaktion. Jag tror vi kan :heart
 
När jag tänker på den här tråden, så funderar jag om vi inte är lite närsynta...

Jag har stött på "gangsterdrömmarna" både i välbärgade förorter norr om staden och på Orten. Vad är de drömmarna om inte en revolt mot Svensson-livet?

Och alla dessa unga kvinnor som ska bli influensers och som omskapar och nyskapar sig själva med fillers, smink och kläder. De gör ju också en revolt.

Jag har vänners vänner som är veganer och bor i kollektiv. Eller alla dessa hipsters med drömmar om hantverksöl och äkthet.

Revolten kanske finns där, men tar sig nya, annorlunda uttryck idag. Och även Ulf Lundell skaffade sig i slutändan hus och började gnälla på grannarnas svartbyggen. Och sjuttiotalets revolter följde också mönster från den tidens populärkultur.

Helt sant!
 
Men nån gång borde väl bostadsbubblan spricka? Vad gör folk som tagit stora lån när lånen helt plötsligt inte blir så förmånliga längre? Det är jag rädd för.
Jag är lite osäker på det. Jag tror att journalister och politiker och hela deras filterbubbla sitter på de här lånen.

De ser inte de som inte gör det. Så de måste rädda de som sitter på för stora lån eftersom de tror att "alla" gör det. De kan inte se de personer som inte tog de stora lånen med stor risk där en kollaps skulle utjämna i befolkningen snarare. Det gör ju att det absolut var helt rätt att ta den stora risken och det kan inte gå fel, det var nog ingen risk. (dvs nästan samma sorts låtsasmarknadsekonomi där man behåller alla vinster men staten tar alla förluster på casinot)
 
https://www.gp.se/ledare/därför-vil...tcYWZbr2hfosvElxKMTMvz9ryRBvTx1EmpzA3hhXTFDpw

Jag läste precis den här artikeln och tyckte att den var intressant. Jag upplever själv att min omgivning och mitt umgänge är mer konservativt nu än vad det var för 15 år sedan, för att inte tala om mina föräldrars generation. Mina föräldrar skrattar alltid lite varmt över hur planerande jag och min generation, jag och min bror, är. Allt ska ske i en viss ordning - äktenskap, barn, hus. "Det kommer att bli bra hur det än blir" säger de, och visst stämmer det men tiderna är också annorlunda nu. När mina föräldrar väntade mig, deras andra barn, så knatade de in på kontoret hos en utav Stockholms största hyresvärdar och bad om en lägenhet och fick en, i en förort. Några år senare köpte de en liten villa på sina arbetarklasslöner i Huddinge, när de var 28 år. Pappa golvläggare och mamma simskolelärare. Jag tycker att det är intressant att de tar upp just småhus i artikeln, för det är ungefär allt jag drömmer om. Jag vill ha ett litet hus som inte faller isär, tillsammans med en framtida familj, på rimligt avstånd från mitt arbete och min familj. Nu råkar jag vara född i vår huvudstad vilket innebär att närheten till min familj kostar pengar, men den är viktig för mig. 850 000 kr kostade villan som mina föräldrar köpte, idag värd ca 7 milj. Visst har pengarnas värde förändrats också, men ändå.

När jag var tonåring skrattade vi lite åt "villa, vovve, Volvo" och idag kan jag inte föreställa mig ett bättre liv. Det känns lite som en ouppnåelig dröm just nu. Var är era tankar om artikelns ämne?

Tycker absolut att hon har en poäng!
Sedan att världen nu är väldigt osäker (inte bara nu med tanke på pandemin utan varit under en längre tid). Vi har blivit mer segregerade, bostäder har blivit dyrare både de ägda och hyrda och svårare att få tag på. För folk vare sig vill eller kan inte bo ute på vischan för var finns jobben? Jo i någon form av stad/tätort.
 
Lite kuriosa som kan vara intressant...

Stockholm är (såklart) inte ens med på listan:
https://www.fastighetsnytt.se/fasti...sta-har-ar-varldens-dyraste-bostadsmarknader/

Hongkong är ASDYRT och där bor folk pyttelitet.

55C799D2-BA45-40EF-B321-31CFBB8C76B1.jpeg
 
Hur ska jag kunna veta att du menar media (som är en rätt stor apparat) när du skrivit tidningar?

Ja om något är politiskt liberalt så är det väl per definition inte vänster. Eller höger. Att jag använder ordet liberal är för att de tidningar som jag räknat upp är just liberala.

Om du inte tänkt debattera detta alls, varför började du då skriva om det?

Om en tidning är uttalat vänster (som tex Aftonbladet eller etc) så definierar jag den som vänster.
Vet ej, men nu vet du ju ;)

Då menar du alltså att liberaler inte befinner sig på en höger-vänsterskala isf? ok!

Nu var ju din fråga om debatt gällande statens television. Varför tycker du att jag måste starta en ny tråd där jag ska debattera om public service med alla i forumet? huh?

Din sista mening blir det jag behöver veta om hur du tänker då. Personligen går jag inte bara på vad nån säger att de är. Tror inte fox news är oberoende, "fair and balanced". Enligt din definition blir de det.
 
Vet ej, men nu vet du ju ;)

Då menar du alltså att liberaler inte befinner sig på en höger-vänsterskala isf? ok!

Nu var ju din fråga om debatt gällande statens television. Varför tycker du att jag måste starta en ny tråd där jag ska debattera om public service med alla i forumet? huh?

Din sista mening blir det jag behöver veta om hur du tänker då. Personligen går jag inte bara på vad nån säger att de är. Tror inte fox news är oberoende, "fair and balanced". Enligt din definition blir de det.

Du ville iofs inte debattera detta med 10 st men jag kan inte låta bli att blanda mig i. Var placerar du liberaler på höger-vänsterskalan? Om du anser att majoriteten av tidningarna är vänster borde det ju vara till vänster vilket i mina ögon blir konstigt. De är ju kanske inte höger och inte konservativa men mitten kanske eller utanför höger-vänsterskalan, i min värld är de i alla fall inte vänster.
 
Du ville iofs inte debattera detta med 10 st men jag kan inte låta bli att blanda mig i. Var placerar du liberaler på höger-vänsterskalan? Om du anser att majoriteten av tidningarna är vänster borde det ju vara till vänster vilket i mina ögon blir konstigt. De är ju kanske inte höger och inte konservativa men mitten kanske eller utanför höger-vänsterskalan, i min värld är de i alla fall inte vänster.
Min fråga var varför personen jag svarade på använde ordet "liberal" istället för höger för att påvisa att tidningar inte är vänster. Min fråga var då om man ser "liberaler" som höger och/eller konservativa. Jag ser inte liberaler som höger/konservativa, nej. Vad innebär mitten av höger/vänsterskalan?

Ärligt talat så är det en rätt kass skala. Jag har betydligt mer respekt för (och lyssnar hellre på argumenten från) en bra, ärlig person långt ut till vänster än en kass så kallad "journalist" som lyckas tillhöra "högern" på nått vis.

Sen är det ju egentligen betydligt mer komplext än "den tidningen är si, den är så". Inom tidningarna skiljer det sig markant, och de är inte alltid vad de säger sig vara.

Varför, om du nu vill blanda dig i och "debattera" med mig, svarar du inte på vad jag skriver?
 
Jag ar 30, "hogutbildad" och arbetar i finansvarlden och ar mer av en spara an en slosa och jag ser absolut en attraktion i ett stabilt svenssonliv - dar man jobbar sina 40 timmar, ager ett helt hus (!) och kor pa en palitlig rutin.

Det som forut togs nastan forgivet - sakra jobb med schyssta villkor och arbetstider, bostader som man har rad med, kanns som att det blivit mer och mer svartillgangligt.

Visst har min generation andra fordelar som ger livskvalite, men jag byter garna bort billiga flygresor mot en garanterat stabil pension t.ex...
 
Min fråga var varför personen jag svarade på använde ordet "liberal" istället för höger för att påvisa att tidningar inte är vänster. Min fråga var då om man ser "liberaler" som höger och/eller konservativa. Jag ser inte liberaler som höger/konservativa, nej. Vad innebär mitten av höger/vänsterskalan?

Ärligt talat så är det en rätt kass skala. Jag har betydligt mer respekt för (och lyssnar hellre på argumenten från) en bra, ärlig person långt ut till vänster än en kass så kallad "journalist" som lyckas tillhöra "högern" på nått vis.

Sen är det ju egentligen betydligt mer komplext än "den tidningen är si, den är så". Inom tidningarna skiljer det sig markant, och de är inte alltid vad de säger sig vara.

Varför, om du nu vill blanda dig i och "debattera" med mig, svarar du inte på vad jag skriver?
Vad som är höger och vänster är ju relativt, och du ligger väl rätt långt till höger, om man tittar på svenska förhållanden, om jag minns rätt, och rätt mycket åt höger även med amerikanska mått?
 
Var är era tankar om artikelns ämne?

Jag är under 35 år gammal. I 20-årsåldern bodde jag och arbetade i Singapore i ca två år och det var först då jag förstod hur sjukt tillståndet i Sverige är. I Singapore kunde jag välja mer eller mindre precis vart jag ville bo, det var bara att hyra en lägenhet där jag ville. Jag har kommit att lära att det inte är Singapore som är "unikt", utan snarare Sverige. Även om "unikt" är ett kanske för starkt ord så är bostadsmarknaden riktigt dålig här.

Det viktiga för mig är att folk förstår att detta är politikens fel. Den största orsaken till bostadsbristen i Sverige är givetvis den abnormt stora invandringen vi har haft under lång tid. Om man inte kan tillkänna ge det lever man såklart i en ren chimär. Då det är så pass uppenbart och då det har en så pass kausal effekt på bostadsbristen. Andra signifikanta orsaker är bristen på marknadshyror, den ökande urbaniseringen och den ökande automatiseringen. Så ja jag håller med krönikan till stor del. Villa, vovve & vovve är en dröm för många som tyvärr inte kommer gå i uppfyllelse.

En närstående till mig (advokat som jag vet tjänar över en miljon om året) bor lustigt nog i samma 2;a (BR-lägenhet) som en annan närstående bodde i för 15 år sedan. Den senare var vid den tiden runt 25 år och arbetade som bilmekaniker, och hade då både bil och motorcykel vilket den tidigare saknar.
 
Jag är under 35 år gammal. I 20-årsåldern bodde jag och arbetade i Singapore i ca två år och det var först då jag förstod hur sjukt tillståndet i Sverige är. I Singapore kunde jag välja mer eller mindre precis vart jag ville bo, det var bara att hyra en lägenhet där jag ville. Jag har kommit att lära att det inte är Singapore som är "unikt", utan snarare Sverige. Även om "unikt" är ett kanske för starkt ord så är bostadsmarknaden riktigt dålig här.

Det viktiga för mig är att folk förstår att detta är politikens fel. Den största orsaken till bostadsbristen i Sverige är givetvis den abnormt stora invandringen vi har haft under lång tid. Om man inte kan tillkänna ge det lever man såklart i en ren chimär. Då det är så pass uppenbart och då det har en så pass kausal effekt på bostadsbristen. Andra signifikanta orsaker är bristen på marknadshyror, den ökande urbaniseringen och den ökande automatiseringen. Så ja jag håller med krönikan till stor del. Villa, vovve & vovve är en dröm för många som tyvärr inte kommer gå i uppfyllelse.

En närstående till mig (advokat som jag vet tjänar över en miljon om året) bor lustigt nog i samma 2;a (BR-lägenhet) som en annan närstående bodde i för 15 år sedan. Den senare var vid den tiden runt 25 år och arbetade som bilmekaniker, och hade då både bil och motorcykel vilket den tidigare saknar.
Håller delvis med dig, vi har stora problem.

Att detta dock är unikt för Sverige och att det är bättre i andra länder, ffa sådana med storstäder, ser jag dock inte alls. Alla kompisar jag har i andra länder som Spanien, England, Japan, Kina, USA, Kanada, Tyskland, Korea har en svårare situation än mig gällande att självständigt kunna bo i ett hus i närheten av en normalstad. Eller att bo ensam i lägenhet.

Den närstående du pratar om fattar jag inte riktigt vad poängen är.. En person med fast jobb som tjänar 1M+ om året kan utan problem spara ihop till en handpenning och köpa en schysst lägenhet i, eller schysst hus utanför, även Stockholm om denne vill.
 
Håller delvis med dig, vi har stora problem.

Att detta dock är unikt för Sverige och att det är bättre i andra länder, ffa sådana med storstäder, ser jag dock inte alls. Alla kompisar jag har i andra länder som Spanien, England, Japan, Kina, USA, Kanada, Tyskland, Korea har en svårare situation än mig gällande att självständigt kunna bo i ett hus i närheten av en normalstad. Eller att bo ensam i lägenhet.

Den närstående du pratar om fattar jag inte riktigt vad poängen är.. En person med fast jobb som tjänar 1M+ om året kan utan problem spara ihop till en handpenning och köpa en schysst lägenhet i, eller schysst hus utanför, även Stockholm om denne vill.

Barnomsorgen och utbildningssystemet i Sverige gör fortfarande Svenssonlivet möjligt för de flesta r. Tänk om man hade tvingats lägga 20K i månaden på barnomsorg. Och sedan några hundra tusen per barn för utbildning. Barnfamiljerna får med rätta bra stötting i Sverige. Stolt av att bo här faktiskt.
 
Jag är under 35 år gammal. I 20-årsåldern bodde jag och arbetade i Singapore i ca två år och det var först då jag förstod hur sjukt tillståndet i Sverige är. I Singapore kunde jag välja mer eller mindre precis vart jag ville bo, det var bara att hyra en lägenhet där jag ville. Jag har kommit att lära att det inte är Singapore som är "unikt", utan snarare Sverige. Även om "unikt" är ett kanske för starkt ord så är bostadsmarknaden riktigt dålig här.

Det viktiga för mig är att folk förstår att detta är politikens fel. Den största orsaken till bostadsbristen i Sverige är givetvis den abnormt stora invandringen vi har haft under lång tid. Om man inte kan tillkänna ge det lever man såklart i en ren chimär. Då det är så pass uppenbart och då det har en så pass kausal effekt på bostadsbristen. Andra signifikanta orsaker är bristen på marknadshyror, den ökande urbaniseringen och den ökande automatiseringen. Så ja jag håller med krönikan till stor del. Villa, vovve & vovve är en dröm för många som tyvärr inte kommer gå i uppfyllelse.

En närstående till mig (advokat som jag vet tjänar över en miljon om året) bor lustigt nog i samma 2;a (BR-lägenhet) som en annan närstående bodde i för 15 år sedan. Den senare var vid den tiden runt 25 år och arbetade som bilmekaniker, och hade då både bil och motorcykel vilket den tidigare saknar.

Jag tror ju visserligen inte att en vanlig villa kring Stockholm kostar 7-12 miljoner på grund av invandringen. Det är grupper som inte konkurrerar om samma boenden, åtminstone inte om vi pratar flyktinginvandring.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp