dags att testa?

[anonymjag]

Ni har säkert sett tusen såna här trådar hos er här på förälder tidigare, men jag tänkte rådfråga någon som har koll på ämnet då jag inte vill prata med anhöriga om det här än

Så här är det, jag och min sambo har oskyddat sex, min mens har alltid varit regelbunden, och nu i lördags kom jag på att jag har inte haft mens sen 22-27 juli, alltså är den några dagar sen nu, borde kommit 21-22 nån gång om den gjort som den brukar göra.
Mina bröst ömmar, jag har haft mensvärksliknande smärtor och känner mig något uppblåst.
Så vad tror ni, är det dags att gå till apoteket och införskaffa sig ett test?

Har inga barn så det skulle isf vara det första

 

[Rumpnissen]

Sv: dags att testa?

Är mensen några dagar/ en vecka sen kan du absolut testa!

 

[sofflan82]

Sv: dags att testa?

Har du regelbunden mens så borde du ju redan fått den och då ska det vara relativt säkert att testa.

Lycka till!

 

[anonymjag]

Sv: dags att testa?

Jag har nu gjort ett positivt gravtest

 

[Mitten]

Sv: dags att testa?

Å supergrattis! Vad roligt!

Glöm inte att uppdatera med hur blivande pappan reagerade och allt annat som är spännande

 

[Smulu]

Sv: dags att testa?

Grattis vad kul!

 

[sofflan82]

Sv: dags att testa?

Grattis! Det är en underbar känsla att få ett positivt test!

 

[feel]

Sv: dags att testa?

hahaha jag blev då livrädd och grinade i panik, trots att jag ville ha barn

 

[sofflan82]

Sv: dags att testa?

Allt beror ju på vilken bakgrund man har (kanske). Men för oss som kämpat i lite över 2 år och hade en misslyckad graviditet bakom oss började nog oroa oss och bli nervösa först när det i v.9 visade sig vara tvillingar...

 

[anonymjag]

Sv: dags att testa?

va tvungen att göra test nummer två i förpackningen också men två streck även på det, så jag drömmer inte även fast jag tror det

Jag gjorde rfsu:s såna där röda stickor, dom är säkra va? Det är två tydliga streck på båda testen jag gjorde, fast teststrecket är skarpare än resultatstrecket, men det står ju i foldern att man är gravid även om strecket är svagt.

Sambon, ja han fatta inget först, jag bara du kom och sätt dig här, så kom han, han visste att jag hade köpt test alltså, och jag log ju hur stort som helst, jag bara men vad tror du? han jag fattar inte? jag bara du ska bli pappa! då spricker han upp i ett jättestort leende, kramar om mig hårt och sen dess har jag inte sett något annat än en överlycklig man vid min sida. Det tyder nog på att han är nöjd va?

Så till en annan fråga, hur länge ska jag vänta med att berätta för vänner, familj och så vidare?
Har ett bekymmer, även fast barnet är jätteefterlängtat för oss båda, vi har ett stabilt förhållande, så har vi inte varit tillsammans så länge, drygt ett halvår bara, men det är inget som bekymrar mig, jag har känt honom längre än så och jag vet att det här kommer bli bra, jag är bara rädd för omgivningens reaktioner. Men vi är inte för unga för barn någon utav oss, vi har fast jobb och allt det där. Ska jag bara skita i snacket bakom ryggen och vara nöjd över min fantastiska situation? för tro mig jag är överlycklig!!!

 

[Rumpnissen]

Sv: dags att testa?

Först och främst; grattis!

Hur man berättar är väldigt olika. Vi berättade inte för en levande själ fören vi hade varit på UL (privat) i v. 12 och sett att allt var bra. Många berättar för sina närmsta innan, men jag tror de flesta väntar med vänner och kollegor till efter v. 12.

 

[Ceta]

Sv: dags att testa?

Grattis

 

[numma]

Sv: dags att testa?

Grattis.
Jag ville vänta med att berätta till vecka 12, nu gick inte det då jag kräktes så ofta att jag kände mig tvingad att berätta för chefen som undrade hur jag mådde och andra vänner och bekanta som trodde jag hade magsjuka i tid och otid. Så min omgivning fick reda på det i v 7.

 

[Tajger]

Sv: dags att testa?

Grattis! När jag väntade mitt första barn väntade jag till femte månaden med att berätta. Jag var ganska ung, 18 år, och ville inte höra tjat om abort, förstöra mitt liv och sånt. Jag och pojkvännen var överens om att behålla barnet. Jag hade jobb, hade varit tillsammans med pappan i 3 år, men bodde fortfarande hemma, så mamma hade naturligtvis anat hur det var...

 

[DarkInNight]

Sv: dags att testa?

Vi berättade direkt för de närmsta. Vännerna fick veta kring v 9, hade helst väntat till v 12 pga missfallsrisken, men jag mådde så dåligt och orkade inte hålla en bra fasad utåt

Grattis förresten!

 

[Comfort]

Sv: dags att testa?

Grattis!!

Vi berättade för familj i v 16 - 17. En nära vän fick reda på det i v 7 typ.

Pappas kommentar (som jag var rädd för att höra) var - Åh grattis!! Men det syns ju inget? Eller jo lite bred om arslet har du blivit har vi märkt.

Då hade jag gått ner 5 kilo sedan +, inte så kul at höra då!

 

[Quiss]

Sv: dags att testa?

Stort grattis.

Det är nog olika när man väljer att berätta.
Sambon klarade inte av att hålla tyst, så familjen och vännerna fick reda på det efter att jag testat positivt. Var då i ca v. 6.
Sen klarade inte mamma av att hålla tyst, utan skrev på FB att hon skulle bli mormor dagen efter
Hade det fått stå till mig, hade jag mycket väl kunnat tiga om det i flera månader, typ till folk börjat undra
Jag jobbar för ett uthyrningsföretag, och var bara anställd månad för månad, så chefen fick reda på det först när jag var i vecka 18+0, och min arbetsledare där jag var inhyrd fick veta det när jag var i 18+3 och behövde vara ledig för UL.
Var rädd att bli uppsagd, eller att inte få kontraktet förlängt. Gissa min förvåning då när jag istället blir tillsvidareanställd.

Helt ärligt, känner ni att det känns rätt, strunta i vad folk säger bakom er rygg!!!
Det gjorde jag. Vi visste att alla inte skulle vara positivt inställda till att vi skaffade barn.
Men så länge ni vill det, så... Folk ändrar ofta uppfattning när de fått smälta nyheten. Eller när bebisen är född

Lycka till