Men snälla..
Precis vad jag tycker också.
Tyvärr är det nog nu man måste börja diskutera om det ska ha någon som helst verkan. När lagförslaget kommer är det alldeles för sent. Dock bör ju diskussionen föras om det faktiska läget nämligen att det är en utredning och inte ett lagförslag.
Nu är kossor inte ute under den tiden på året som gräset inte växer, så det minskar övergödningen. Det stora problemet för hästarna är dom går ut i hagen även när gräset inte växer och då fodrar vi dom med hö taget från en vall. Vi ackumulerar näringsämnen från vallen till hagarna och om växtlighet i hagen inte kan ta upp dom näringsämnena så har vi ett övergödningsproblem. Är hagen en upptrampad leråker där inget växer så är det svårt att ta upp några näringsämnen överhuvudtaget.
Både ja och nej.
Jag lägger till att hästars väl av gödselplats och sätt att beta också skadar märken och drar in ohävdsarter.
Tack för förklaringarna!
Det är väl ungefär så det är tänkt med utredningen. Många mockar ju redan rasthagarna av andra skäl, men fler behöver göra det. Det går ganska bra att mocka vintertid också om man gör det varje eller varannan dag. Väntar man tills det har tinat på våren finns det ju en risk att näringsämnena hinner rinna ut i vattendrag osv tillsammans med smältvattnet. Men det är ju bättre än att inte göra något alls förstås
Att mocka hagarna gör man inte av miljöskäl utom i extremfall, betydelsen är normalt försumbar eller till och med negativ ur miljösynpunkt. Näringsämnena som orsakar problem, kväve och fosfor, finns främst i urinen.Det är väl ungefär så det är tänkt med utredningen. Många mockar ju redan rasthagarna av andra skäl, men fler behöver göra det. Det går ganska bra att mocka vintertid också om man gör det varje eller varannan dag. Väntar man tills det har tinat på våren finns det ju en risk att näringsämnena hinner rinna ut i vattendrag osv tillsammans med smältvattnet. Men det är ju bättre än att inte göra något alls förstås
Det är ju främst rasthagar som är ett problem och om marken inte fryser, vilket är en verklighet i många områden med stor andel hästar och små hagar under en stor del av vintern, sker en ständig avrinning av näringsämnen som kväve och fosfor under hela vinterhalvåret. Mätningar som har gjorts i vattendrag nedströms större hästanläggningar visar att det finns en signifikant ökning av näringsämnen i vattnet.
Her we go again... Oavsett om större delen finns i urinen så är det inte negativt att mocka för att få bort resterande växtnäring som finns i hästgödseln.
Det beror på hur det ser ut i det individuella fallet om det är bra för miljön. Bara som ett exempel i närområdet finns exemplar av den starkt hotade kornsparven, den gynnas av hästhagar som inte mockas. Ett annat exempel härifrån är dyngbaggar, flera starkt hotade, som är helt beroende av att gödsel lämnas.
Fast både kornsparven och dyngbaggarna finns där det finns växtlighet, inte i nedtrampade och leriga/jordiga rasthagar, vilket i huvudsak är där problemet finns. I gräshagar där dessa arter finns är problemet oftast mycket mindre med övergödning eftersom växtligheten kan ta upp mycket av näringen. Problemet för dessa arter är snarare att djur oftast betar på åkrar och att naturbetesmarker försvinner, där gödseln är en del av livscykeln för dyngbaggar men gödseln koppling till kornsparv kan jag inte se riktigt.
Men av det jag sett av det hela så gör man ingen större skillnad på rasthagar och beteshagar. Det där "10 år häst sen inte mer" är ju inte nämnt med djur/yta eller något utan är ett generellt uttalande. Det gör ju att även gräsbeväxta beteshagar ska växa igen efter 10 år med 0,5häst på bete/hektar.
När jag bodde i norra Lappland så gick det inte så bra att mocka ens varje dag vintertid. Om man råkade vara i närheten när hästarna bajsade så jovisst men det frös väldigt snabbt i -25 grader.Det är väl ungefär så det är tänkt med utredningen. Många mockar ju redan rasthagarna av andra skäl, men fler behöver göra det. Det går ganska bra att mocka vintertid också om man gör det varje eller varannan dag. Väntar man tills det har tinat på våren finns det ju en risk att näringsämnena hinner rinna ut i vattendrag osv tillsammans med smältvattnet. Men det är ju bättre än att inte göra något alls förstås
