Definiera hälsosam

Jag tänker att om det sticker i ögonen, så skulle ju att ta hänsyn till det vara att förneka eller åtminstone förtiga hur ojämlikt en god hälsa är fördelad i samhället. Vilket i sin tur skulle försvåra åtgärder för att komma till rätta med det.

Det som är bra med den där skakande rapporten som bland andra @escodobe och @mandalaki hänvisar till, är ju att den inte tillåter oss att missa att skillnaderna mellan privilegier i förslagsvis Askim och Lövgärdet är så stora att det slår i genom med flera år olika medellivslängd!

Du kan ju inte mena att vi ska blunda för klassaspekterna av detta??
Nej det menar jag inte
 
Men det där säger ju inte alls att lågutbildade inte tas på allvar. Utan:

”-Det är naturligtvis en fråga om utbildning och ekonomi som i andra sammanhang. Förstår man inte nyttan av det här så kommer man inte. Har man inte möjligheter ekonomiskt att ta mediciner så kommer man naturligtvis heller inte att kunna bli botad, säger överläkare Lars Berggren.

Men den som har tid och resurser ställer högre krav.

-Den faktorn finns naturligtvis alltid med att folk är väl pålästa, har tittat på internet och vet kanske mer vad de vill ha ut av ett besök, säger distriktsläkaren Per Eriksson.”
 
Men det där säger ju inte alls att lågutbildade inte tas på allvar. Utan:

”-Det är naturligtvis en fråga om utbildning och ekonomi som i andra sammanhang. Förstår man inte nyttan av det här så kommer man inte. Har man inte möjligheter ekonomiskt att ta mediciner så kommer man naturligtvis heller inte att kunna bli botad, säger överläkare Lars Berggren.

Men den som har tid och resurser ställer högre krav.

-Den faktorn finns naturligtvis alltid med att folk är väl pålästa, har tittat på internet och vet kanske mer vad de vill ha ut av ett besök, säger distriktsläkaren Per Eriksson.”
Ja men såklart. Fattiga är ju lite korkade
 
Högre resurser -påläst
”Förstår man inte nyttan så kommer man inte”
Det går att konstatera fakta att några inte förstår eller inte är pålästa utan att därmed döma dem negativt för det; de kan ju inte hjälpa att de inte förstår. Men det är viktigt för samhället att se så att vi kan se till att överbrygga klyftorna. Alla har rätt att få samma hjälp även om de inte har resurser att slåss för det.
 
Det går att konstatera fakta att några inte förstår eller inte är pålästa utan att därmed döma dem negativt för det; de kan ju inte hjälpa att de inte förstår. Men det är viktigt för samhället att se så att vi kan se till att överbrygga klyftorna. Alla har rätt att få samma hjälp även om de inte har resurser att slåss för det.
Hur ska man göra det? Som utvecklingen varit nu under längre tid pekar det snarare på motsatt riktning.
 
Det går att konstatera fakta att några inte förstår eller inte är pålästa utan att därmed döma dem negativt för det; de kan ju inte hjälpa att de inte förstår. Men det är viktigt för samhället att se så att vi kan se till att överbrygga klyftorna. Alla har rätt att få samma hjälp även om de inte har resurser att slåss för det.
Det kan ju tex vara så enkelt som att informationen kommer genom kanaler eller i utformningar som man inte tar åt sig av. Eller på svenska, som man inte kan.
 
Högre resurser -påläst
”Förstår man inte nyttan så kommer man inte”
Läs helheten. Det handlar om att med högre utbildning är man sannolikt mer benägen agera tills man fått adekvat vård, man är mer van att navigera i myndighetssvängen, man har större självförtroende gentemot myndighetspersoner. Blir man hemskickad med Alvedon stannar man inte vid att skriva om det på internet och få en massa förslag om att ANMÄLA. Man funderar i stället ut om det finns någon annan vård att söka. I en del fall kanske det betyder att man får gå helprivat, för några år sedan tvingades jag göra det och la 6 000 kr på ett halvår på min migrän - men jag hade råd så det var inget annat att göra.

Vad tänker du själv att det beror på att lägre utbildade får sämre vård? Även om jag tycker att vården bara är ett spår i det här, frågan om klassklyftor är större.

Jag kan ta ett exempel från ett annat område, barnomsorgen. Säg att en förskola ska läggas ner i Bergsjön i Göteborg, det sker mer eller mindre i tysthet. Säg däremot att en förskola ska läggas ner i Linnéstaden. Föräldrarna river ner himmel och jord, de organiserar sig, överklagar, mailbombar tjänstemän och politiker, kontaktar massmedier osv. De är helt enkelt mer vana vid att hävda sin rätt, mer bekanta i myndighetssvängen och ena jobbiga jävlar. Och sådant kommer ofta med mer utbildning.
 
Hur ska man göra det? Som utvecklingen varit nu under längre tid pekar det snarare på motsatt riktning.

Ja, det är ju den svåra frågan.
Hur ska man ändra så att människor med mindre utbildning har samma förmåga och intresse att söka och ta till sig information i skriftlig form (oftast) som människor med mer utbildning?

Hur ska man få människor med mindre utbildning att få samma kunskaper som människor med mer utbildning?

Jag menar att det är viktigt att skilja här mellan utbildningsnivå, som är det man sett hälsomässiga skillnader av, från ekonomisk nivå.
Ofta hänger i och för sig de sakerna samman, på ett ganska komplext sätt:
det är ovanligare att barn/ungdomar från lägre socioekonomiska grupper, med sämre ekonomi och lägre utbildning, söker sig till vidare studier jämfört med barn/ungdomar från högre socioekonomiska grupper.
I Sverige har vi ju ett lättåtkomligt system för studielån/bidrag som gör att de flesta faktiskt har samma ekonomiska förutsättningar att kunna läsa vidare (jag är väl ett exempel; kommer från en bakgrund med kort eller ingen postgymnasial utbildning) men förväntningar på att studera vidare skiljer sig ju kraftigt åt.
Det vill säga: kommer man från en högutbildad social bakgrund så blir det troligare en förväntning om att "man läser vidare" och om man kommer från en social bakgrund där "ingen" läst vidare så är förväntningen troligen att "man läser inte vidare" och den skillnaden cementeras.
Det handlar inte om förmåga att läsa, utan om förväntan, många gånger.
Tror jag.
 
Personer med lägre utbildning har kanske sämre förutsättningar och sämre förmåga att vara pålästa? Utifrån att de personerna har just lägre utbildning och sämre läs- och studievana?

Det finns massor faktorer. Har man dessutom ett jobb med begränsade möjligheter och skyldigheter att ta ansvar och driva saker, kanske man mer vanemässigt tänker att någon annan ska fixa allt. Man kanske inte lika aktivt söker svar, handlingsplaner och information från vårdgivaren och kräver konkreta svar på vad som är nästa steg och när det ska ske.

Jag tror aldrig det går att åtgärda helt, men med medvetenhet om problematiken , kan vi aktivt jobba med att motverka effekterna.

Jag tycker vården i sig , själva patientkontakten, verkar utvecklad i rätt riktning på området. Fast det har jag inget annat stöd för än det jag sett själv. Standardiserade vårdförlopp och informationspaket hjälper.
 
Läs helheten. Det handlar om att med högre utbildning är man sannolikt mer benägen agera tills man fått adekvat vård, man är mer van att navigera i myndighetssvängen, man har större självförtroende gentemot myndighetspersoner. Blir man hemskickad med Alvedon stannar man inte vid att skriva om det på internet och få en massa förslag om att ANMÄLA. Man funderar i stället ut om det finns någon annan vård att söka. I en del fall kanske det betyder att man får gå helprivat, för några år sedan tvingades jag göra det och la 6 000 kr på ett halvår på min migrän - men jag hade råd så det var inget annat att göra.

Vad tänker du själv att det beror på att lägre utbildade får sämre vård? Även om jag tycker att vården bara är ett spår i det här, frågan om klassklyftor är större.

Jag kan ta ett exempel från ett annat område, barnomsorgen. Säg att en förskola ska läggas ner i Bergsjön i Göteborg, det sker mer eller mindre i tysthet. Säg däremot att en förskola ska läggas ner i Linnéstaden. Föräldrarna river ner himmel och jord, de organiserar sig, överklagar, mailbombar tjänstemän och politiker, kontaktar massmedier osv. De är helt enkelt mer vana vid att hävda sin rätt, mer bekanta i myndighetssvängen och ena jobbiga jävlar. Och sådant kommer ofta med mer utbildning.
Allt det här kan egentligen sammanfattas väldigt mycket kortare: som lågutbildad och lågavlönad är man oftast alltför van att vara i underläge.
 
Jag vet att jag har lättare för att få bra vård, just pga att jag är påläst och kan förstå många medicinska termer eftersom jag är naturvetare. Det är naturligtvis inte bra att det är så men ja, jag använder de resurser jag har för att få så bra vård som möjligt. Jag vet att min läkare använder mer "fikonspråk" med mig än många andra patienter eftersom han vet att jag förstår mycket av det och för att jag faktiskt vill veta hur medicinerna fungerar och vilka risker det finns eftersom det är ganska jävliga mediciner.

Jag tvivlar inte en sekund på att tex särbon som inte har någon högre utbildning skulle ha svårare att få bra vård om han hade haft samma sjukdom. Tyvärr.
 
Förresten, om man undrar över varför lågutbildade/lågavlönade som grupp har mindre möjligheter att ta sig fram i vården, att träna, att ägna sig åt medveten hälsosam matlagning osv - så är Giving people på facebook bra läsning. Där ber föräldrar om hjälp med matkassar, barnskor, blöjor, barnalvedon, en födelsedagspresent. Om ens vardag går åt till att hantera det där så förstår jag om energin inte räcker till annat.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp