Dejtingtråden del 21

Status
Stängd för vidare inlägg.
Då hade jag gissat att det skulle krylla av vegetarianer.
Jag läste miljövetenskap i 5 år i Lund där jag nu bor igen, i en stadsdel där resultatet av årets val ser ut såhär. Men nej. Vissa saker är inte ämnat att ske.
 

Bifogade filer

  • 370CDF6C-C55D-450E-93ED-7CDE20E50EE5.jpeg
    370CDF6C-C55D-450E-93ED-7CDE20E50EE5.jpeg
    66,3 KB · Visningar: 105
Julmarknadsdejten blev en ganska lång dejt, vi hade inte planerat något speciellt efteråt men vi gick på stan och tittade i butiker och shoppade lite efteråt, sen gick vi på en jättemysig restaurang och åt middag och efter det åkte vi hem till henne och myste med hennes kattunge. Och vips hade dejten blivit 8 timmar, inte så tokigt för en första dejt :angel:

Jag fick ett gäng riktigt härliga pussar/kyssar när vi sa hej då till varandra och gulligt nog så stannade hon uppe trots att hon skulle upp tidigt och jobba idag för att höra att kom hem som jag skulle, då jag har en bit att åka :)
Jag skrev när jag kom hem och tackade för en trevlig dag och frågade om hon ville ses igen och det ville hon jättegärna göra :angel:
 
Hur viktigt tycker ni det är med liknande intressen/livsstil hos en dejt/potentiell partner ?

Jag och mitt ex hade liknande livsstil och intressen (friluftsintresse osv) utan att vi för delen satt ihop och gjorde allt tillsammans.
Har dejtat en nu i några månader, stockholmare (jag bor i Stockholm men är från en mindre stad), vår livsstil och intressen är ganska olika har vi insett. Jag börjar bli tveksam att det fungerar i längden.
Har funderat en del på det där. Nuvarande partner och jag lever ganska olika liv, han bor i stan, jag på landet. Han gillar att umgås med vänner på nåt café, jag hänger mest i stallet. Däremot gillar vi båda aktiviteter med adrenalinkickar och gör gärna sådant tillsammans tex på semestern. Då och då blir det också en ridtur ihop eller en fika på stan. Visst kanske våra olika livsstilar kan bli ett problem om vi skulle vilja bo ihop (vilket inte är en självklarhet, särboskapet är guld) men än så länge tycker jag att det funkar bra. Vi hittar sätt att umgås ihop som båda gillar men har också väldigt mycket tid var för sig (det svåraste för mig är nästan att vi båda jobbar oregelbundna arbetstider och ses ibland ganska sällan).
 
Jag blev ju dissad av en söt kille för att jag inte var en friluftsmänniska. Du kan ta honom med ;).

Jag tycker typ varannan profil på tinder säger att de är naturmänniskor och vill ha en aktiv tjej.

Haha dem finns jag vet, utbudet i Stockholm är dock inte så stort. Tyckte inte det var så mycket friluftsmänniskor när jag hade tinder, så jag vet inte var den gömmer sig.
 
Så tänker jag också, men det är ofta lite oklart vad som är vad av livsstil å ena sidan och intressen å den andra.

Ja, det blir nog ofta lite flytande.
Hästen blir ju både intresse och till viss fel livsstil. Det behöver inte delas, bara respekteras.
Att resa mycket blir ofta en livsstil, det sparas och planeras och levs för resandet, kommer inte fungera.
Hund är helt klart en livsstil, den vill jag dela. Vill inte att en ev partner ska se hunden som ett besvärligt bihang.
Barnfrihet är en livsstil som jag vill dela.
 
Hund är helt klart en livsstil, den vill jag dela. Vill inte att en ev partner ska se hunden som ett besvärligt bihang.
Jag dejtade en kille ett tag när jag bodde i Italien, som till slut fick en diss bla på grund av detta. Han störde sig på att jag tappade hår på golvet :eek: Jag tappar alltså verkligen inte mer än normalt, men långt, tjockt och mörkt. Insåg att det inte skulle bli bra med hund (även om den inte bodde hos mig just då av tusen anledningar) även om han gillade hundar generellt skulle det bli gnäll på hemmaplan och det går inte att leva med. En annan anledning var att han inte ville komma upp till Sverige (när jag flyttade tillbaka) och hälsa på i ett par veckor för att se hur han funkade med småbarnen (6 & 9 då) på hemmaplan, han tyckte vi sonika skulle ta och flytta ner till honom direkt, att det skulle gå så bra så :banghead:
 
Alltså, typ varje gång jag skriver med killar är det jag som tar initiativet att fråga om vi ska ses (förutom de där som skriver dirr typ "Hej, ses o ligga ikv? asså), så nu med de senaste jag skriver med tänkte jag att jag avvaktar o ser om det kommer, men nä, inte än...

Vill de bara ha brevvänner, eller? Har ni liknande erfarenheter?
 
Alltså, typ varje gång jag skriver med killar är det jag som tar initiativet att fråga om vi ska ses (förutom de där som skriver dirr typ "Hej, ses o ligga ikv? asså), så nu med de senaste jag skriver med tänkte jag att jag avvaktar o ser om det kommer, men nä, inte än...

Vill de bara ha brevvänner, eller? Har ni liknande erfarenheter?

Bor dom i närheten ?
Till 95% är det jag som får föreslå om att ses.
 
Alltså, typ varje gång jag skriver med killar är det jag som tar initiativet att fråga om vi ska ses (förutom de där som skriver dirr typ "Hej, ses o ligga ikv? asså), så nu med de senaste jag skriver med tänkte jag att jag avvaktar o ser om det kommer, men nä, inte än...

Vill de bara ha brevvänner, eller? Har ni liknande erfarenheter?
Hon jag träffade igår hintade förut om att hon inte hade någon att gå med på julmarknaden, och då frågade jag om hon ville ha sällskap av mig..

Jag kan vara lite avvaktande med att själv fråga om personen vill ses i början för att jag inte vill stressa henne, eller att hon ska känna press.

Vi har snackat i princip dagligen i 4 veckor och måååånga timmar i telefon och ändå hade vi massa saker att prata om på första dejten ändå. Men visst, en del vill ses fort för att se hur man är IRL så fort som möjligt.
 
Hur viktigt tycker ni det är med liknande intressen/livsstil hos en dejt/potentiell partner ?
Här skulle jag egentligen vilja svara att jag inte tycker att det spelar så stor roll. Men efter hand blir jag mer och mer varse att det faktiskt spelar roll för mig.
Nuvarande partner och jag delar få eller inga intressen/hobbies. Men jag märker att jag saknar att dela sådana bitar, att göra roliga saker tillsammans och inte bara själv. I tidigare förhållande delade jag och dåvarande partner flera stora fritidsintressen, och för mig var det stort mervärde att dela de upplevelserna.
 
Alltså, typ varje gång jag skriver med killar är det jag som tar initiativet att fråga om vi ska ses (förutom de där som skriver dirr typ "Hej, ses o ligga ikv? asså), så nu med de senaste jag skriver med tänkte jag att jag avvaktar o ser om det kommer, men nä, inte än...

Vill de bara ha brevvänner, eller? Har ni liknande erfarenheter?
Det är i regel ett säkert kort att bli dissad - att fråga om man ska ses. Så det passar man sig för och väntar på att det efterfrågas.
 
Hur viktigt tycker ni det är med liknande intressen/livsstil hos en dejt/potentiell partner ?

Jag och mitt ex hade liknande livsstil och intressen (friluftsintresse osv) utan att vi för delen satt ihop och gjorde allt tillsammans.
Har dejtat en nu i några månader, stockholmare (jag bor i Stockholm men är från en mindre stad), vår livsstil och intressen är ganska olika har vi insett. Jag börjar bli tveksam att det fungerar i längden.

Jag tycker nog det viktigaste när det gäller fritidssysselsättningar är att man har förståelse för den andres intressen. Det är viktigare med samsyn på grundläggande värderingar faktiskt.

Om man delar hushåll får båda givetvis kompromissa om man har utrymmeskrävande intressen men det säger ju sig självt.
 
Bor dom i närheten ?
Till 95% är det jag som får föreslå om att ses.

Nja, tio mil bort ca, så det spelar ju in. Blir ju lite en fråga om tid och pengar med.
Okej!

Hon jag träffade igår hintade förut om att hon inte hade någon att gå med på julmarknaden, och då frågade jag om hon ville ha sällskap av mig..

Jag kan vara lite avvaktande med att själv fråga om personen vill ses i början för att jag inte vill stressa henne, eller att hon ska känna press.

Vi har snackat i princip dagligen i 4 veckor och måååånga timmar i telefon och ändå hade vi massa saker att prata om på första dejten ändå. Men visst, en del vill ses fort för att se hur man är IRL så fort som möjligt.

Det är i regel ett säkert kort att bli dissad - att fråga om man ska ses. Så det passar man sig för och väntar på att det efterfrågas.

Okej, så killar väntar för att tjejen inte ska känna press.. logiskt på ett sätt iofs kanske.

Jag får väl föreslå det själv då och se vad responsen blir :).
 
Nja, tio mil bort ca, så det spelar ju in. Blir ju lite en fråga om tid och pengar med.
Okej!
Då har du svaret. Tio mil är väl inte så farligt. Men ändå tillräckligt långt för att man inte ska vilja fara i onödan. Blir ju 20 mil tur och retur.
Jag har många gånger föreslagit att mötas halvvägs. Då får man reda på hur pass intresserade dom egentligen är av att ses. Jag tycker båda kan offra lika mkt tid och pengar.
 
Då har du svaret. Tio mil är väl inte så farligt. Men ändå tillräckligt långt för att man inte ska vilja fara i onödan. Blir ju 20 mil tur och retur.
Jag har många gånger föreslagit att mötas halvvägs. Då får man reda på hur pass intresserade dom egentligen är av att ses. Jag tycker båda kan offra lika mkt tid och pengar.
Jag tycker att det är lite jobbigt med millimeterrättvisa. Utan tänker att man möts där det passar, och den som har rest blir bjuden på mat typ. Sånt brukar jämna ut sig i det långa loppet.
 
Jag tycker nog det viktigaste när det gäller fritidssysselsättningar är att man har förståelse för den andres intressen. Det är viktigare med samsyn på grundläggande värderingar faktiskt.

Om man delar hushåll får båda givetvis kompromissa om man har utrymmeskrävande intressen men det säger ju sig självt.
För mig framstår det som den mest rimliga ingången att man vid behov delar utrymmet i hemmet genom att var och en undviker att breda ut sig och sitt alltför mycket, snarare än genom att man drar upp gränser för sin "tolerans" med den andra. Det är otrevligt med en relation som bygger på att parterna sätter gränser för varandra. Bättre att bara själv tänka lite på hur man uppför sig och hur mycket plats man tar.
 
Här skulle jag egentligen vilja svara att jag inte tycker att det spelar så stor roll. Men efter hand blir jag mer och mer varse att det faktiskt spelar roll för mig.
Nuvarande partner och jag delar få eller inga intressen/hobbies. Men jag märker att jag saknar att dela sådana bitar, att göra roliga saker tillsammans och inte bara själv. I tidigare förhållande delade jag och dåvarande partner flera stora fritidsintressen, och för mig var det stort mervärde att dela de upplevelserna.
Jag tycker också det är roligt att vara tillsammans, men att det skulle vara just partnern är inte lika viktigt. Du tycker inte att hon är utbytbar vid aktiviteter? Alltså är det viktigt att just hon är den som delar upplevelsen med dig?
 
Jag tycker att det är lite jobbigt med millimeterrättvisa. Utan tänker att man möts där det passar, och den som har rest blir bjuden på mat typ. Sånt brukar jämna ut sig i det långa loppet.
Jag tycker det har fungerat bra. Då får vi båda upptäcka lite nya platser också ...
Tackar dom nej, så vet man ju att intresset inte är så stort iaf.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag ska testa Melatonin i ett par veckor för att se om det kan hjälpa mig att få lite ordning på sovtiderna. I "instruktionerna" står...
Svar
9
· Visningar
665
Senast: _Elly_
·
Kropp & Själ Dejtar en kille som inte vill använda kondom. den blir helt slak.. Har dejtat en del och detta verkar väldigt vanligt, killar vill inte...
2
Svar
36
· Visningar
4 079
Svar
1 195
· Visningar
123 410
Senast: mysboll
·
Hundhälsa Jag behöver hjälp att tänka, vi ska till fjällen i juli och har tänkt åka någon dag över till Norge och jag vet ju att man kan...
Svar
9
· Visningar
424
Senast: Jeps
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp