Dejtingtråden nr 29

[Sezziyanen]

Nej, det är ju sant. Det är min personliga inställning bara, jag har svårt att se hur man inte reflekterar kring sådana saker. Hur man tänker kring sina dejtingpreferenser hade varit snyggare uttryckt.

Ungefär hur gammal är du? Varför är 3-5 år äldre så svårt? Är det lika svårt om de är 3-5 år yngre?

Jag sa inte att det är svårt, det är bara inte min preferens. Av olika anledningar. På samma vis som jag antar att det inte vore särskilt svårare att börja dejta nån som struntar i sin hälsa, men jag vill det inte.

 

[_Taggis_]

Jaha. Nu har jag slösat energi på att vara arg i onödan Apropå det jag var inne på tidigare vad gäller att konversera i sms/messenger så var det precis det som var felet.... dålig kommunikation. Jag tänkte att "ja han hör väl av sig" och han tänkte att "ja hon hör väl av sig". Ska en skratta eller gråta? Ikväll var vi ute med hunden och på ons ska han laga middag åt mig

 

[Sassy]

Personligen har jag mycket svårt att tänka mig att försöka inleda en långvarig grej med en tjej 3-5 år (eller mer) äldre än mig. Tror det även skulle vara mycket svårt att få det att fungera om de vore i universitetsåldern dock också.

Hur vet du ens om någon är 3-5 år äldre (eller yngre) när du träffar dem första gången? Jag vet ju folk det åldersspannet som jag trott varit i min ålder, och de jag skulle gissa är 10 år äldre. Själv fyller jag 40 snart, och blir alltid leggad på systemet.

Att gissa ålder på vuxna människor är verkligen inte träffsäkert, och det märks ju inte direkt i livsstil heller...

 

[Modest]

Jag sa inte att det är svårt, det är bara inte min preferens. Av olika anledningar. På samma vis som jag antar att det inte vore särskilt svårare att börja dejta nån som struntar i sin hälsa, men jag vill det inte.

Svårighet, preferens, önskan, använd vilket ord du vill. Det jag undrade över var varför den lilla åldersskillnaden inte är önskvärd för dig.

 

[Gnist]

Varför ens ifrågasätta varför någon inte vill dejta/ha ett förhållande med någon som är äldre?
Skulle personligen förmodligen aldrig inleda ett förhållande med någon som är flera år äldre än mig, eftersom ca alla jag mött/känner som är äldre är på ett helt annat ställe i livet och framförallt inte alls matchar min personlighetstyp. Lika lite vill jag inleda något med någon som är gräsligt mycket yngre, till småpojkarnas förtret för de är också långt från var jag är i livet.

Jag är inte heller intresserad av att dejta män som:

Inte sköter om sig själva
Inte har ordning på livet
Anser att man i ett förhållande sitter ihop konstant
Har drogproblem av något slag
Är kriminella
Har noll personlighet
osv osv osv osv osv

Gillar ni själva äldre män/kvinnor så är det ju fine men varför ifrågasätta de som föredrar att inte dejta äldre människor?

 

[Zinfernia]

Har inte kunnat svara på några dagar, har stått med en sjuk häst.

Jag håller med dig i allt @Modest. Ser jag till min umgängeskrets kan jag omöjligt avgöra vem som är tre år äldre än någon annan, varken på utseende eller livsstil.

Fick förresten ytterligare ett svar på mitt inlägg i gruppen, också det av en man, något i stil med:
"Man måste komma ihåg att många kvinnor föredrar äldre men det är bara vi män som får skulden över att vi jagar yngre".

Buhu.

Om jag går efter vad jag ser på Facebooks dejtinggrupper är det så gott som dagligen män som lägger upp kontaktannonser där önskvärd ålder på kvinnan är mycket yngre (inte alls ovanligt med 15-20 år yngre) medan jag inte alls ser samma önskade åldersspann hos kvinnornas motsvarande inlägg.

 

[Zinfernia]

När jag läser vad ni skriver att ni svajpar bort folk som beskriver sig på ett vist sätt så undrar jag om man kanske läser in onödigt mycket i texter?

Jag har i tre omgångar på 10 år hängt på dejtforum och gjort just så. Och jag märkte att ju längre jag dejtade ju mer sållade jag. Tillslut dög knappt något och jag kände att jag hade radarn mer inställd på att hitta fel än rätt på folk.

Den jag nu är tillsammans med var en blinddejt. Jag viste ingentig om honom. Varken hur han såg ut eller hur han skulle ha skrivit en presentation.
Han kunde lika gärna ha varit en bild och presentationslös profil på ett dejtingforum.

Jag tyckte det var väldigt befriande att ha noll info att starta med. Det gjorde iaf mig mycket mer öppen i sinnet och det sänkte förväntningarna.

Jag är helt enig med att man blir lite skadad, att man sållar hårdare och hårdare. Jag är stenhård med vilka jag svarar eller kontaktar och jag blir inte mer tolerant med åren heller

Å andra sidan är jag numera medveten om vad och vem jag vill ha. När jag var yngre kunde jag "nöja" mig på ett annat sätt än vad jag gör nu, numera ställer jag skyhöga krav eftersom jag varit i relationer där jag saknat det ena eller andra och jag är inte längre beredd att kompromissa.

Jag ställer dock inga krav på en partner som jag själv inte kan motsvara. Jag kan liksom inte kräva att min partner ska vara lång, vältränad och händig när jag själv är kort, otränad och så mycket kontorsmänniska det bara går att vara

 

[Masqueradee]

Har inte kunnat svara på några dagar, har stått med en sjuk häst.

Jag håller med dig i allt @Modest.

Fick förresten ytterligare ett svar på mitt inlägg i gruppen, också det av en man, något i stil med:
"Man måste komma ihåg att många kvinnor föredrar äldre men det är bara vi män som får skulden över att vi jagar yngre".

Buhu.

Det är ju ingen kvinna som får höra att hon är en gold digger eller har daddy issues...

 

[Zinfernia]

Det är ju ingen kvinna som får höra att hon är en gold digger eller har daddy issues...

Haha, helt sant!
Jag blev själv kallad för gold digger av en synnerligen lågbegåvad man när jag skrev något om att en eventuell partner måste ha bra ekonomi & jobb, "Men vadååå, är det inte viktigast med respekt, ömhet och förståelse i ett förhållande?!?!?".

Jag svarade att jag inte kan se att det ena måste utesluta det andra, jag kan faktiskt få någon med bägge delar

 

[_Taggis_]

Haha, helt sant!
Jag blev själv kallad för gold digger av en synnerligen lågbegåvad man när jag skrev något om att en eventuell partner måste ha bra ekonomi & jobb, "Men vadååå, är det inte viktigast med respekt, ömhet och förståelse i ett förhållande?!?!?".

Jag svarade att jag inte kan se att det ena måste utesluta det andra, jag kan faktiskt få någon med bägge delar

Konstigt att det där med "ömhet, kärlek, respekt, ta hand om varandra, jadada är viktigare än pengar" är så viktigt att poängtera just av sådana som har behov av någons försörjning, och inte från de som är självständiga

 

[Zinfernia]

Konstigt att det där med "ömhet, kärlek, respekt, ta hand om varandra, jadada" är så viktigt att poängtera just av sådana som har behov av någons försörjning, och inte från de som är självständiga

HAHAHA exakt så! I en av grupperna jag är med i finns en man som jämt och ständigt lägger upp snyftinlägg i stil med: "Buhu, ingen tjej vill ha mig eftersom jag är sjukpensionär, jag är så himla äkta och genuin och full av respekt och en jädrans fin kille men alla är bara så ytliga och bryr sig bara om det ekonomiska så jag är inte gjord för att dejta någon, buhu, bla, bla".
Spontant känner jag att hans chanser knappast ökar genom den typen av inlägg

 

[_Taggis_]

HAHAHA exakt så! I en av grupperna jag är med i finns en man som jämt och ständigt lägger upp snyftinlägg i stil med: "Buhu, ingen tjej vill ha mig eftersom jag är sjukpensionär, jag är så himla äkta och genuin och full av respekt och en jädrans fin kille men alla är bara så ytliga och bryr sig bara om det ekonomiska så jag är inte gjord för att dejta någon, buhu, bla, bla".
Spontant känner jag att hans chanser knappast ökar genom den typen av inlägg

Ja offerkofta och ta-hand-om-mig-mentalitet är så oerhört avtändande oavsett det handlar om pengar, markservice eller mentalt stöd. Iaf för mig. Jag är självständig och jag förväntar mig minst detsamma av en partner.

 

[Masqueradee]

Ska på lunchdejt, höll på att skriva på onsdag men inser att det faktiskt är i morgon! Gah, nu blev jag ju nervös... Han är precis vad som tydligen blivit "min typ" det senaste året; datanörd ^^

 

[Migo]

Som vanligt stoltseras det med klassförakt i den här tråden.

 

[Zinfernia]

Ja offerkofta och ta-hand-om-mig-mentalitet är så oerhört avtändande oavsett det handlar om pengar, markservice eller mentalt stöd. Iaf för mig. Jag är självständig och jag förväntar mig minst detsamma av en partner.

Ja och det är rätt ofta man ser såna inlägg från män, "ingen vill ha mig, kvinnor har så höga krav, jag som är så snäll".

 

[Fibusen]

HAHAHA exakt så! I en av grupperna jag är med i finns en man som jämt och ständigt lägger upp snyftinlägg i stil med: "Buhu, ingen tjej vill ha mig eftersom jag är sjukpensionär, jag är så himla äkta och genuin och full av respekt och en jädrans fin kille men alla är bara så ytliga och bryr sig bara om det ekonomiska så jag är inte gjord för att dejta någon, buhu, bla, bla".
Spontant känner jag att hans chanser knappast ökar genom den typen av inlägg

Nä, offerkoftan är ett osmakligt plagg att bära. Jag struntar i hur mycket ev partner tjänar, men ”ingen vill ha mig för det och det, och tyck synd om mig” tycker jag är osexigt.

Sen kanske det beror på att jag aldrig vill flytta i hop med någon, att det är därför jag inte bryr mig alls vad dom får ut varje månad, för det kommer aldrig påverka mig. Visst att vi kanske aldrig kan resa och göra andra ”dyrare” saker ihop, men skulle jag vara i ett seriöst särboförhållande och vill resa med den personen så får jag väll lägga in en slant åt den med i sånt fall. Men dennes ekonomi kommer inte påverka mig dagligen sas eftersom vi aldrig kommer ha gemensamt boende/ekonomi.

 

[_Taggis_]

Som vanligt stoltseras det med klassförakt i den här tråden.

Jasså? Vartdå?

 

[Zinfernia]

Nä, offerkoftan är ett osmakligt plagg att bära. Jag struntar i hur mycket ev partner tjänar, men ”ingen vill ha mig för det och det, och tyck synd om mig” tycker jag är osexigt.

Sen kanske det beror på att jag aldrig vill flytta i hop med någon, att det är därför jag inte bryr mig alls vad dom får ut varje månad, för det kommer aldrig påverka mig. Visst att vi kanske aldrig kan resa och göra andra ”dyrare” saker ihop, men skulle jag vara i ett seriöst särboförhållande och vill resa med den personen så får jag väll lägga in en slant åt den med i sånt fall. Men dennes ekonomi kommer inte påverka mig dagligen sas eftersom vi aldrig kommer ha gemensamt boende/ekonomi.

Jag förstår vad du menar, dock är jag själv åt andra hållet. Jag kan tänka mig att flytta ihop med rätt man och tycker således också att det är viktigt att han tjänar ungefär lika mycket som jag gör. Precis som du säger så blir inte du påverkad av hans ekonomi på det sättet eftersom ni inte kommer att bo tillsammans medan jag blir det. Skulle jag träffa helt rätt kan jag tänka mig att min lilla 4:a blir lite väl trång för två personer och då är det ju kul om man kan köpa något större tillsammans.
Jag vill också kunna resa, gå ut och äta, ofta hitta på saker med min partner utan att hela tiden behöva betala allt själv för att vi överhuvudtaget ska kunna komma iväg.

Vad är det som gör att du väljer bort samboliv? (Om du vill svara alltså )

 

[Fibusen]

Jag tror säkert många rynkar på näsan när jag säger att jag jobbar som personlig assistent. Det är ju som bekant ingen högavlönat jobb... Däremot så har jag sett till att jag har väldigt lite utgifter, så jag har endå mycket pengar att röra mig med. Även om jag snålar som fasiken nu för tiden för jag vill ha upp mitt sparkonto rejält, men som denna månad så kan jag få spara undan 12.000kr på direkten.

Det handlar som sagt inte om inkomsten, utan om utgifterna. En som tjänar 45’ i månaden kan sitta bra mycket sämre till än en som går ut 20’.

 

[Roheryn]

Det beror säkert på hur gammal man själv är. När man själv är 50 kanske man inte är så peppad på att dejta de som är i 70 års åldern.

Nope! Helt rätt gissat! Jag är 49 och skulle faktiskt mycket hellre dejta en 30-åring än en 70-åring!