Den 22a hunduppdateringstråden!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Efter fem års dejtande, mitt i ett mentalt kaos hos mig, kommer det fram att sambon inte vill ha hund, någonsin, att bara tanken ger honom ångest.

Vi har precis flyttat, jag har varit ett mentalt vrak. En av mina gamla skolkamrater erbjöd att låna ut sin certifierade vårdhund till mig några veckor. Dom jobbar vanligtvis på äldreboenden så av förklarliga skäl skulle det passa utmärkt nu, så kunde den yngre hunden under utbildning få lite mer ensamtid osv.
Då kom det fram. Att hans tidigare tveksamhet och ”inte nu, det passar inte nu” egentligen är ett ”aldrig”. Att han inte vågat säga det för att han tror att han då förlorar mig. Nu blev han tvungen.

Och jag är i ännu mer kaos. Min farfar dog i förrgår men den sorgen finns det inte ens plats för just nu. Alla mina drömmar om framtiden har haft en hund med i bilden.Mina psykologer har föreslagit servicehund ett antal gånger.
Just nu gör allt bara ont. Facebook, instagram och även buke består mest av hund i mina flöden.

Så jag kommer nog inte vara så aktiv alls på ett tag. För vem är man utan sina drömmar?

Så otroligt fult gjort av din sambo, ärligt talat. När till och med dina psykologer föreslagit servicehund så får väl ändå din sambo lägga sina personliga åsikter åt sidan?

När jag träffade min sambo, så var bland det första han sa att han hatade hundar. Jag skrattade rått och påpekade att jag kommer med hund i plural, eller inte alls. 7 år och fem hundar senare sitter vi här nu med två hundar i hemmet i väntan på att den tredje ska tillverkas. Han älskar hundarna, går ut, ger de mat, tränar enkla konster etc. De är mitt ansvar och jag äger dom, medan han är delaktig i den grad han själv önskar.

Den dagen min sambo säger att hund inte är välkommen i huset, den dagen är samma då jag går ut genom dörren och inte tittar tillbaka. Tack och hej leverpastej.
 
Nu är ju inte häst samma sak som hund, men maken sa direkt när vi träffades (jag hade häst då) att han inte var intresserad av att bli någon som hängde i stallet eller att jag inte kunde förvänta mig någon hjälp av honom. Han följde kanske med mig dit max 2 ggr och han har varit tydlig med att vill jag ha häst igen så skall han inte involveras i det om han inte vill. För han har inte det intresset. Och det är helt okej, om jag skaffar häst igen så kommer jag mao inte ha den hemma så att jag behöver massor av hjälp av honom osv.
Hundarna är ju förstås annorlunda eftersom de är i samma hus, men jag tänker att som flera skrivit så kan man kanske ändå komma fram till en sådan deal, att din sambo inte behöver göra något med hunden alls om det inte är så att han har lust? Nu var ju min make öppen med det direkt och det verkar ju inte din ha varit så jag förstår att det känns jobbigt. Hoppas det löse sig @YlvaG
 
Igår var det ingen vanlig dag, för igår var det Asnis födelsedag! 🥳 Hela två år gammal är hon nu, världens underligaste och charmigaste lilla rödräv.
101366088_10215695409766325_5107589170126127104_n.jpg

Dagen firades med långpromenad, agilityträning, sen en till långpromenad med en god vän och hans hund vilket slutade i bad i den närliggande ån :love:
Asni hade redan simmat en massa, fick tyvärr inte med det på film. :p
Till middag fick hon en hel kalkonhals.. och en bit gurka :rofl:
 
För ett par dar sedan var jag iväg på nötvallningskurs med vovvarna. Tripp fick valla kor för tredje gången. Han tycker kossorna är lite läskiga men han var ganska avslappnad den här gången vilket syns på svansen. Svansen åker ju in mellan benen eller rätt ut och då kommer attacken snart. Den här gången gjorde han bara ett utfall så börjar känna sig lte säkrare. Pga detta går jag med och hjälper honom flytta korna om de stannar så att han inte hamnar i en situation han inte reder ut. Det värsta är att jag nog är räddare än honom men vad gör man inte :rofl: Tur att de små kvigorna var så snälla :heart

Roy fick också testa valla kor för första gången. Han tyckte det var jättespännande och lite läskigt. Första gången en ko fnös höll han på att dö men efter några fnysningar ryckte han bara till men stod kvar. Han är ju ganska mer lättskrämd än vad jag är van med men han brukar ganska snart inse att det kanske inte var så farligt iaf :heart
101394546_3244697452247137_8675099567231860736_o.jpg
 
Idag har jag tagit stygnen på både Ladda och Floyd, och det ser fint ut :)
Ladda har ett litet sår där dränet satt, så hon får ha tratt och body någon dag till tills det har läkt helt. Har fortfarande inte fått några svar på hennes tumörer, men det kommer väl i veckan...
Floyd rör sig bra utan bandage inomhus, belastar tassen helt normalt. Eftersom stygnen har suttit hela vägen runt och även under tån, så får han ha en skyddstrumpa på ute ett tag till.
Vi börjar ana ljuset i tunneln!
 
Jag trodde att det skulle vara svårt att hitta en bra hundvakt, jag la ut en annons på Facebook ikväll och har redan fått två bra svar som är väldigt intressanta och ytterligare en som jag väntar på svar från. :) Inget är säkert än men jag är försiktigt positiv. Ska träffa ett par för promenad imorgon kväll som verkar väldigt entusiastiska och med trevlig hundsyn. Hoppas verkligen att allt fortsätter att kännas bra när vi träffas! :up:
 
Suck, har precis haft ett katastrofalt hundmöte med Torsten :(

Vi var klara med promenaden och var bara ett par meter ifrån porten när det plötsligt från bakom en häck dyker upp ett ekipage gåendes emot oss. De är redan ganska nära alltså, och Torsten går igång direkt så jag drar ut honom till en liten gräsplätt bredvid gångvägen. Porten var tyvärr ännu närmre den andra hunden, annars hade vi skyndat in dit.

Den andra hunden har själv problem med hundmöten och har gjort utfall mot Torsten tidigare. Dess ägare säger sig jobba med det och har förut gått undan och hållit avstånd, men valde nu av någon anledning att fortsätta framåt förbi oss så att det blev ett tight hundmöte mellan två hundar som absolut inte vill vara nära varandra :crazy: Hen hade kunnat vända och gå flera andra vägar för att komma runt oss så jag förstår inte hur hen tänkte där. Jag och Torsten var tyvärr lite inträngda i ett hörn, och jag har nog aldrig sett Torsten så upprörd... Önskar att jag hade skrikit åt den andre hundägaren att kanske GÅ EN ANNAN VÄG men jag var lite för chockad just i stunden. Kanske borde jag bara ropat STANNA åt dem direkt och burit med mig Torsten in i porten. Men det är ju lätt att vara efterklok...

Det är första hundmötet sedan kursen i lördags, så det känns väldigt ledsamt att det blev så illa. Förhoppningsvis får vi till lite bättre möten snart också som kan väga upp.
 
På morgonpromenaden lät jag hundarna bada. Jag kollar mig omkring och ser hur någon sennen-liknande hund drar för fullt ös i koppel mot oss. Ägaren frågar om hon får bada sin tik också. Jag säger ja, om hon inte är på mina för Tinja gillar inte hundar som är väldigt på. Hon sa nej då, det kommer hon inte vara. Kunde ju inte direkt neka en hund att bada när det är 20 grader strax efter nio på morgonen.

Ja, alltså, Tinja fick ju stå ut med en hund som skällde, morrade och reste ragg mot henne under hela tiden de var där. Den badade inte ens, bara stod i vattenbrynet och var arg på Tinja, som plaskade runt och simmade.

Tinja är verkligen en så otrolig hund. Hon bara sket fullständigt i den andra hunden. Vi gjorde vårt stopp där ganska kort dock, otrevligt med hundar som inte kan bete sig.
 
Ville fick simma på lunchen och var lycklig! Det var nog en hundägare som blev orolig, Ville drog som en tok för han älskar vatten, han hade inte ens noterat att det var andra hundar där. Men hundägaren plockade upp sina i famnen. Men jag gick istället vidare och lät honom simma längre bort så när vi gick tillbaka var han nöjd och den andra hundägaren kunde låta sina hundar vara på backen. :)
 
Nessie fyllde fyra år igår och fick fira det med ett besök till vattnet 😁. Glada vovvar som badade glatt, till och med badkrukan Nike!
IMG_20200531_164022.jpg


Qila har varit hos syster ett tag och de har totalt kärat ner sig i henne, hälsade på idag och hon och Charlie (systers hund) verkar ha himla roligt ihop. Första gången jag sett att Charlie leker med en annan hund ❤️.

Imorgon åker vi iväg då maken ska på agility camp och jag hänger på så jag kommer iväg hemifrån en sväng. Vi ska bo på vårt favorit hotell där de har ett separat annex man får bo i när man har hund. Sen har vi pentry så vi tar med mat vi kan äta på rummet med tanke på coronan.
 
På morgonpromenaden lät jag hundarna bada. Jag kollar mig omkring och ser hur någon sennen-liknande hund drar för fullt ös i koppel mot oss. Ägaren frågar om hon får bada sin tik också. Jag säger ja, om hon inte är på mina för Tinja gillar inte hundar som är väldigt på. Hon sa nej då, det kommer hon inte vara. Kunde ju inte direkt neka en hund att bada när det är 20 grader strax efter nio på morgonen.

Ja, alltså, Tinja fick ju stå ut med en hund som skällde, morrade och reste ragg mot henne under hela tiden de var där. Den badade inte ens, bara stod i vattenbrynet och var arg på Tinja, som plaskade runt och simmade.

Tinja är verkligen en så otrolig hund. Hon bara sket fullständigt i den andra hunden. Vi gjorde vårt stopp där ganska kort dock, otrevligt med hundar som inte kan bete sig.
Ännu otrevligare med ägare som inte förstår bättre än att deras hundar inte beter sig önskvärt och antingen jobbar aktivt på det eller ger fan i att utsätta andra människor/djur för det..
 
Suck, har precis haft ett katastrofalt hundmöte med Torsten :(

Vi var klara med promenaden och var bara ett par meter ifrån porten när det plötsligt från bakom en häck dyker upp ett ekipage gåendes emot oss. De är redan ganska nära alltså, och Torsten går igång direkt så jag drar ut honom till en liten gräsplätt bredvid gångvägen. Porten var tyvärr ännu närmre den andra hunden, annars hade vi skyndat in dit.

Den andra hunden har själv problem med hundmöten och har gjort utfall mot Torsten tidigare. Dess ägare säger sig jobba med det och har förut gått undan och hållit avstånd, men valde nu av någon anledning att fortsätta framåt förbi oss så att det blev ett tight hundmöte mellan två hundar som absolut inte vill vara nära varandra :crazy: Hen hade kunnat vända och gå flera andra vägar för att komma runt oss så jag förstår inte hur hen tänkte där. Jag och Torsten var tyvärr lite inträngda i ett hörn, och jag har nog aldrig sett Torsten så upprörd... Önskar att jag hade skrikit åt den andre hundägaren att kanske GÅ EN ANNAN VÄG men jag var lite för chockad just i stunden. Kanske borde jag bara ropat STANNA åt dem direkt och burit med mig Torsten in i porten. Men det är ju lätt att vara efterklok...

Det är första hundmötet sedan kursen i lördags, så det känns väldigt ledsamt att det blev så illa. Förhoppningsvis får vi till lite bättre möten snart också som kan väga upp.
Sådana där möten har vi regelbundet, mest för att det finns några enstaka hundar här som mina hundar fullständigt avskyr (och som alltid beter sig förjävligt). Det som är skönt är att mina hundar reagerar på just de hundarna, det blir inte oroligt mot allt och alla, utan alla andra hundmöten går hur fint som helst. När vi möter de där specifika "hat-hundarna" så försöker jag hålla avstånd till dem eller undvika dem helt, men helt ärligt bryr jag mig inte jättemycket längre. Hundarna mår inte dåligt av att någon gång ibland bli upprörda och eftersom de lärt sig att hantera övriga möten finfint samt har hundkompisar de trivs med så blir det ännu mindre sak att bry sig om. Kanske kan det bli lite samma läge för er?
 
Idag var det jättevarmt! Det har varit underbart med massa värme till och från nu i någon vecka. Hann bli väldigt trött på hagelskurar 😂, tror inte Frej var så förtjust heller över de där hårda iskulorna.

Igår tyckte jag Frej verkade lite tagen av värmen, men idag när det var ännu varmare har han minsann knallat på som vanligt. Han fick ta premiärsimturen för i år också. Det ville han nog inte men jag ville bada och då fick han så lov att också göra det. Och tänk vad ynkligt liten han är när han precis kommit upp ur vattnet och inte hunnit skaka sig. Alltså det är nästan ingenting under den där pälsen 😅. Då syns det verkligen att jag har en småhund.

IMG_20200519_123530_924.jpg

19/5, vi längtar inte tillbaka
 
Sådana där möten har vi regelbundet, mest för att det finns några enstaka hundar här som mina hundar fullständigt avskyr (och som alltid beter sig förjävligt). Det som är skönt är att mina hundar reagerar på just de hundarna, det blir inte oroligt mot allt och alla, utan alla andra hundmöten går hur fint som helst. När vi möter de där specifika "hat-hundarna" så försöker jag hålla avstånd till dem eller undvika dem helt, men helt ärligt bryr jag mig inte jättemycket längre. Hundarna mår inte dåligt av att någon gång ibland bli upprörda och eftersom de lärt sig att hantera övriga möten finfint samt har hundkompisar de trivs med så blir det ännu mindre sak att bry sig om. Kanske kan det bli lite samma läge för er?
Tack, det känns lite lugnande att höra. När vi får ett jobbigt hundmöte oroar jag mig lätt för konsekvenserna det kan få på framtida möten, men det här är ju en extra laddad hund så det behöver kanske inte betyda så mycket i stort. Såklart man får bli upprörd ibland när en hat-hund råkar överraska en! Det känns ju rimligt såhär i efterhand men i stunden känns det verkligen förödande :arghh: Jag tror att det är jobbigare för mig, Torsten själv släpper det bra mycket fortare än vad jag gör... :p Jag får nog jobba med mina egna känslor också medan vi kämpar på, så kan vi nog få ett liknande läge som för er :)
 
Frej väckte mig på grund av att han bara MÅSTE ut och kissa såhär mitt i natten. Var inte jätteroad men det var nästan magiskt ute med ljuset och fågellätena (var mer läten än ren sång) och värmen. Kändes nästan tropiskt. Blev sugen på att ta en nattlig promenad någon gång nu i juni om jag kan övervinna tröttheten. Kunde vara rätt speciellt att gå till exempel i skogen när just ingen annan är ute. För Frej med lär det vara lite annorlunda än på dagen.

Rätt stor chans att just det här är varmaste juninatten, men ljust är det ju ett bra tag till!
 
Tack, det känns lite lugnande att höra. När vi får ett jobbigt hundmöte oroar jag mig lätt för konsekvenserna det kan få på framtida möten, men det här är ju en extra laddad hund så det behöver kanske inte betyda så mycket i stort. Såklart man får bli upprörd ibland när en hat-hund råkar överraska en! Det känns ju rimligt såhär i efterhand men i stunden känns det verkligen förödande :arghh: Jag tror att det är jobbigare för mig, Torsten själv släpper det bra mycket fortare än vad jag gör... :p Jag får nog jobba med mina egna känslor också medan vi kämpar på, så kan vi nog få ett liknande läge som för er :)
Om vi nu låtsas att det aldrig skulle bli bra, gör det något? Med tanke på att han släpper det hela snabbt så tja... Han är ju inte någon stor och stark grand danios och därmed inte borde kunna slita sig lös och äta upp främmande hundar så gör det kanske inte jättemycket? Visst, det är klart att det är tråkigt om hunden känner ett behov av att bete sig som ett monster mot mötande hundar, men genom att avdramatisera det hela även för dig så blir det kanske lättare att få ordning på det hela också.

För oss så blev det dessutom något lättare sen jag upptäckte att absoluta hat-hunden har en matte med väldigt strikta rutiner... De går tex alltid sin kvällsrastning kl 22, och alltid samma lilla runda. Det är för oss fullt möjligt att undvika de vägar hon går, och att ta kvällspromenaden något före eller något efter henne. Därför gör vi det, så slipper vi helt enkelt möta dem. Övriga tider verkar vi inte vara ute samtidigt, så nu är det faktiskt någon månad sen vi såg dem sist. Mycket skönt för oss :p
 
Alltså. Rastningsrundan runt kvarteret tar verkligen tusen år att gå när sju miljarder människor ska hälsa och prata och klappa :p

Först träffade vi fastighetsskötaren. Han är trevlig, så vi pratar gärna med honom. Kort därefter dök det upp två småtjejer. De frågade om de fick klappa och eftersom vi inte hade någon direkt tid att passa så fick de det. Herregud vad de var pratiga! Det visade sig att den ena var lite hundrädd, så vi hade en lång diskussion om hur man ska bete sig runt hundar, hur man vet om en hund är glad eller arg och lite sådant. De var väldigt frågvisa och jag tycker det är bra om så många som möjligt vet så mycket som möjligt om hundar, så jag svarade efter bästa förmåga.

Sedan inne i porten mötte vi några fler barn, även de ville klappa och Ebrah ställde snällt upp som klapphund igen. De här var dock mer hundvana, så det blev ingen frågestund.

Det märks också tydligt i sådana här situationer att Aysu inte tycker om barn. Alla barn vi mötte nu var (troligen) 5-7 år gamla och Aysu gick iväg varje gång. Tittade de på henne så tittade hon bort och var så tydlig hon kunde med att hon inte ville vara nära. På ett sätt ganska praktiskt, eftersom Ebrah är tvärt om och tycker det är skitkul med alla som vill hälsa. Då kan jag ännu mer förklara för barnen hur de ska läsa av hundarna.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Hund Jag har sälj annons ute på min hund sedan den 17 januari. Jag har fått tre svar. En som bor i samma stad som jag och som kör lastbil...
2 3 4
Svar
60
· Visningar
4 757
Senast: ako
·
Hundhälsa Nu är det jag som startar en sådan tråd, en som handlar om hur man vet att det är dags 😔 Man brukar ju säga att när man funderar på det...
Svar
18
· Visningar
1 655
Senast: Tuggben
·
  • Artikel
Dagbok Hej! Jag har fått veta en sak som kommer göra denhär sommaren till den bästa på flera flera år! Och jag ville verkligen få ha en dagboks...
2
Svar
24
· Visningar
1 724
Kropp & Själ God morgon, och gott nytt år! :heart Jag har lite nätfasta över ledigheterna men behöver verkligen er expertis just nu. Jag berättade...
2
Svar
38
· Visningar
3 692
Senast: Badger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp