Den 22a hunduppdateringstråden!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag var ute på en skogsrunda med Ville och helt plötsligt blev han som tokig och försökte kasta sig in i ett buskage, rådjur, hare eller vildsvin tänkte jag. Men istället hörde jag en röst "Den är väl kopplad, jag är rädd för hundar" :rofl: En stackars svampplockare. ;) Så jag lugnade svampplockaren att han var kopplad och önskade god jakt på svamp. :D

Åh herregud, stackars människa! :rofl: Och stackars Ville som inte fick någon ny kompis :D
 
Häftigt ändå vad mycket hundarna kan naturligt. Lägger personspår ganska sällan, och kan inget mer än absolut grundläggande kunskaper. Lade ett för oss ganska långt spår med en snäv 180 graders kurva, och vovven bara sätter den, stolt matte ögonblick:love:
 
Åkte till en kompis igår och körde Gripa och hennes laika framför trehjulingen. Så jäkla kul :D Laikan har dessutom börjat fatta mer och mer att han ska dra så efter att vi satte fast honom med halsband i Gripa förstod han ganska snabbt att han inte skulle tramsa runt i diket och leta efter vilt utan jobba framåt istället. Fick bromsa dom nästan hela rundan dock då hennes drever inte var så sugen på att springa snabbt. Men blev iaf 1 mil :up:

 
Skulle inte ens tänkt tanken för givetvis löper Impa idag. :banghead: Kastar omkull mina planer lite men det får lösa sig. Förhoppningsvis vill sommarvikarierna jobba lite extra så jag kan åka och para.
 
Igår var vi på klubben och tränade rallylydnad, syrran och Qila var också med och alla hundarna skötte sig bra! Nano körde tre rundor lös och höll sig i skinnet så det känns lovande. Banan var nybörjar och fortsättnings skyltar så för att göra det lite utmanande för Nessie körde vi den även med högerhandling hela banan 😁. Hon går faktiskt riktigt bra på höger sida, inte milsvid skillnad jämfört med vänster 👌.

Idag åkte vi en sväng och badade med hundarna, så mysigt och hundarna älskar det. Nike som varit världens badkruka och inte ens velat doppa tassarna pilade ut i vattnet som en raket. Dom andra två har ju alltid varit som fisken i vattnet och har väääldigt bråttom till stranden.

Nike och Nano
IMG_20200727_164119.jpg
 
Jag beslutade att försöka hitta nytt hem till River då hon inte mår bra här hemma med det liv vi lever - hundcenter och vandrarhem på gården gör att det ständigt är folk och hundar här och hon är osäker/rädd för båda delarna.

Var på klubben en kväll för ungefär en månad sedan och hon var så rädd för allting, det kändes som att hon bara blev värre ju mer vi var på klubben - då var vi ändå bara där och lekte och tog det lugnt men det hjälpte inte, hon blev mer rädd för varje gång istället för att börja inse att inget farligt skulle hända. Där och då insåg jag att hon hade mått bättre i ett annat hem.

När jag väl hade insett det gick det ganska fort - jag satte ut en annons på rasklubbens hemsida och fick faktiskt svar bara två-tre dagar senare. En familj i Dalarna, som nyligen hade förlorat sin ena hund oväntat (bara 6 år gammal) och deras andra hund (en schäferhane, också den 6 år) var väldigt ensam och saknade sin kompis. Familjen har haft beauceron tidigare, vilket väl var anledningen att de kollade på rasklubbens sida när det var dags att hitta en ny familjemedlem.

Jag tänkte att det blir ju långt för dem att åka (typ 70 mil) för att träffa River och eftersom hon är som hon är behöver man träffa henne ett par gånger för att hon ska börja slappna av och lära känna någon. Men lite tur hade vi - familjen hade bokat in en dryg vecka här nere i Skåne och de har nu varit och träffat River två gånger.

River var förvånansvärt cool med dem redan första gången. Försiktig, visst, men inte tokrädd, inte som hon blivit med vissa människor. Det märks väl att alla i familjen är hundvana och mellangrabben (si så där 9-10 år) och River fann ganska snabbt varandra, det var faktiskt helt underbart att se. De röjde runt och lekte, hade dragkamp och hade så roligt!

Andra besöket fick hon träffa deras schäferhane och även detta mötet gick riktigt bra. Hanen har ett fantastiskt fint hundspråk så det hela var lugnt och fint, med lite bus mot slutet. River upptäckte att om hon morrade till lite så gick han undan, det stärkte henne rätt mycket.

Så, nu har det blivit beslutat att River följer med imorgon när familjen vänder hemåt efter sin semester. Det känns faktiskt väldigt bra, samtidigt som det känns väldigt sorgligt. Men det kommer att bli jättebra för henne tror jag.

Ett problem har jag dock - familjen vill betala för henne... Jag har inte ens funderat på det då jag inte tänkte ta något betalt för henne - hon har ju sina rädslor och får väl ses lite som en problemhund, om än inte en svår sådan. Men de insisterade och sa att vi fick fundera på vad vi ville ha för henne, de är beredda att betala det vi vill ha.

Vad sjutton tar man för en renrasig, drygt 2-årig hund, frisk och kry, med en del sociala rädslor men samtidigt oerhört snäll, glad och vänlig? Hennes blivande familj älskar henne redan, men det är inget jag vill utnyttja. Hon är varken MH:ad eller HD-röntgad (hade tänkt röntga henne under våren men sen kom Corona och jag kände att veterinärbesök fick vara så länge det inte var något akut), å andra sidan är de inte intresserade av att tävla.

Nån som har någon tanke?

Bild på fröken River. Åh, det kommer att bli tomt här hemma, trots att vi har 3 hundar kvar, men hon kommer att få ett underbart liv. :heart

100598000_10157389086449537_7554389595790508032_o.jpg
 
@Åsa A verkar ju vara som en jättebra matchning! Jag vet inte vad man tar för en hund i er ras men jag tänker mig som mest halva priset på det skulle jag själv ta. Just rädslor upplever jag som väldigt begränsande särskilt om det innebär att man får välja bort kurser, prov och tävling och eventuellt skära i sitt umgänge.
Sen kanske River fungerar jättebra i en lite lugnare tillvaro och det inte blir några problem utan kanske tom blir till det bättre hoppas jag! Sen är jag sämst på hundaffärer, har precis köpt loss Qila så min syster ska få sin drömhund. För två år sen tog jag en omplacering för visserligen symbolisk summa men där jag omedelbart fick tandsanera för nån tusenlapp för att hunden skulle ha det drägligt och sen förmedlade jag henne vidare för en symbolisk summa.. Hur man än gör så är hundar ett stort minus i plånboken men ett stort plus i själ och hjärta.
 
Jag beslutade att försöka hitta nytt hem till River då hon inte mår bra här hemma med det liv vi lever - hundcenter och vandrarhem på gården gör att det ständigt är folk och hundar här och hon är osäker/rädd för båda delarna.

Var på klubben en kväll för ungefär en månad sedan och hon var så rädd för allting, det kändes som att hon bara blev värre ju mer vi var på klubben - då var vi ändå bara där och lekte och tog det lugnt men det hjälpte inte, hon blev mer rädd för varje gång istället för att börja inse att inget farligt skulle hända. Där och då insåg jag att hon hade mått bättre i ett annat hem.

När jag väl hade insett det gick det ganska fort - jag satte ut en annons på rasklubbens hemsida och fick faktiskt svar bara två-tre dagar senare. En familj i Dalarna, som nyligen hade förlorat sin ena hund oväntat (bara 6 år gammal) och deras andra hund (en schäferhane, också den 6 år) var väldigt ensam och saknade sin kompis. Familjen har haft beauceron tidigare, vilket väl var anledningen att de kollade på rasklubbens sida när det var dags att hitta en ny familjemedlem.

Jag tänkte att det blir ju långt för dem att åka (typ 70 mil) för att träffa River och eftersom hon är som hon är behöver man träffa henne ett par gånger för att hon ska börja slappna av och lära känna någon. Men lite tur hade vi - familjen hade bokat in en dryg vecka här nere i Skåne och de har nu varit och träffat River två gånger.

River var förvånansvärt cool med dem redan första gången. Försiktig, visst, men inte tokrädd, inte som hon blivit med vissa människor. Det märks väl att alla i familjen är hundvana och mellangrabben (si så där 9-10 år) och River fann ganska snabbt varandra, det var faktiskt helt underbart att se. De röjde runt och lekte, hade dragkamp och hade så roligt!

Andra besöket fick hon träffa deras schäferhane och även detta mötet gick riktigt bra. Hanen har ett fantastiskt fint hundspråk så det hela var lugnt och fint, med lite bus mot slutet. River upptäckte att om hon morrade till lite så gick han undan, det stärkte henne rätt mycket.

Så, nu har det blivit beslutat att River följer med imorgon när familjen vänder hemåt efter sin semester. Det känns faktiskt väldigt bra, samtidigt som det känns väldigt sorgligt. Men det kommer att bli jättebra för henne tror jag.

Ett problem har jag dock - familjen vill betala för henne... Jag har inte ens funderat på det då jag inte tänkte ta något betalt för henne - hon har ju sina rädslor och får väl ses lite som en problemhund, om än inte en svår sådan. Men de insisterade och sa att vi fick fundera på vad vi ville ha för henne, de är beredda att betala det vi vill ha.

Vad sjutton tar man för en renrasig, drygt 2-årig hund, frisk och kry, med en del sociala rädslor men samtidigt oerhört snäll, glad och vänlig? Hennes blivande familj älskar henne redan, men det är inget jag vill utnyttja. Hon är varken MH:ad eller HD-röntgad (hade tänkt röntga henne under våren men sen kom Corona och jag kände att veterinärbesök fick vara så länge det inte var något akut), å andra sidan är de inte intresserade av att tävla.

Nån som har någon tanke?

Bild på fröken River. Åh, det kommer att bli tomt här hemma, trots att vi har 3 hundar kvar, men hon kommer att få ett underbart liv. :heart

100598000_10157389086449537_7554389595790508032_o.jpg

Kolla vad hundstallet tar för sina omplaceringar, alt be dem skänka motsvarande summa till hundstallet (eller någon liknande organisation).

Låter som en drömfamilj ❤️
 
Tog dagens långpromenad nu på kvällen. Mötte en man vars familj haft salukis någonstans i ursprungsländerna. Han trodde att mina damer var 2-3 år gamla och blev lite förvånad när jag berättade att Aysu snart är 9 :D

Och justja. Jag fick kamma Aysu efter promenaden. Det hade fastnat små frön överallt i pälsen på henne. Hon börjar verkligen få lång päls nu. Om den är så dum att den inte ens värmer så får jag väl börja klippa ner henne :p
 
Senast ändrad:
Jag beslutade att försöka hitta nytt hem till River då hon inte mår bra här hemma med det liv vi lever - hundcenter och vandrarhem på gården gör att det ständigt är folk och hundar här och hon är osäker/rädd för båda delarna.

Var på klubben en kväll för ungefär en månad sedan och hon var så rädd för allting, det kändes som att hon bara blev värre ju mer vi var på klubben - då var vi ändå bara där och lekte och tog det lugnt men det hjälpte inte, hon blev mer rädd för varje gång istället för att börja inse att inget farligt skulle hända. Där och då insåg jag att hon hade mått bättre i ett annat hem.

När jag väl hade insett det gick det ganska fort - jag satte ut en annons på rasklubbens hemsida och fick faktiskt svar bara två-tre dagar senare. En familj i Dalarna, som nyligen hade förlorat sin ena hund oväntat (bara 6 år gammal) och deras andra hund (en schäferhane, också den 6 år) var väldigt ensam och saknade sin kompis. Familjen har haft beauceron tidigare, vilket väl var anledningen att de kollade på rasklubbens sida när det var dags att hitta en ny familjemedlem.

Jag tänkte att det blir ju långt för dem att åka (typ 70 mil) för att träffa River och eftersom hon är som hon är behöver man träffa henne ett par gånger för att hon ska börja slappna av och lära känna någon. Men lite tur hade vi - familjen hade bokat in en dryg vecka här nere i Skåne och de har nu varit och träffat River två gånger.

River var förvånansvärt cool med dem redan första gången. Försiktig, visst, men inte tokrädd, inte som hon blivit med vissa människor. Det märks väl att alla i familjen är hundvana och mellangrabben (si så där 9-10 år) och River fann ganska snabbt varandra, det var faktiskt helt underbart att se. De röjde runt och lekte, hade dragkamp och hade så roligt!

Andra besöket fick hon träffa deras schäferhane och även detta mötet gick riktigt bra. Hanen har ett fantastiskt fint hundspråk så det hela var lugnt och fint, med lite bus mot slutet. River upptäckte att om hon morrade till lite så gick han undan, det stärkte henne rätt mycket.

Så, nu har det blivit beslutat att River följer med imorgon när familjen vänder hemåt efter sin semester. Det känns faktiskt väldigt bra, samtidigt som det känns väldigt sorgligt. Men det kommer att bli jättebra för henne tror jag.

Ett problem har jag dock - familjen vill betala för henne... Jag har inte ens funderat på det då jag inte tänkte ta något betalt för henne - hon har ju sina rädslor och får väl ses lite som en problemhund, om än inte en svår sådan. Men de insisterade och sa att vi fick fundera på vad vi ville ha för henne, de är beredda att betala det vi vill ha.

Vad sjutton tar man för en renrasig, drygt 2-årig hund, frisk och kry, med en del sociala rädslor men samtidigt oerhört snäll, glad och vänlig? Hennes blivande familj älskar henne redan, men det är inget jag vill utnyttja. Hon är varken MH:ad eller HD-röntgad (hade tänkt röntga henne under våren men sen kom Corona och jag kände att veterinärbesök fick vara så länge det inte var något akut), å andra sidan är de inte intresserade av att tävla.

Nån som har någon tanke?

Bild på fröken River. Åh, det kommer att bli tomt här hemma, trots att vi har 3 hundar kvar, men hon kommer att få ett underbart liv. :heart

100598000_10157389086449537_7554389595790508032_o.jpg

Det låter ju som en toppenmatch!
För Otis, min tidigare wachtelhane, tog jag 6000 har jag för mig. Han hade en del fysiska problem som de så klart fick all dokumentation om, men var å andra sidan både röntgad och jaktprovsmeriterad.
 
Jag beslutade att försöka hitta nytt hem till River då hon inte mår bra här hemma med det liv vi lever - hundcenter och vandrarhem på gården gör att det ständigt är folk och hundar här och hon är osäker/rädd för båda delarna.

Var på klubben en kväll för ungefär en månad sedan och hon var så rädd för allting, det kändes som att hon bara blev värre ju mer vi var på klubben - då var vi ändå bara där och lekte och tog det lugnt men det hjälpte inte, hon blev mer rädd för varje gång istället för att börja inse att inget farligt skulle hända. Där och då insåg jag att hon hade mått bättre i ett annat hem.

När jag väl hade insett det gick det ganska fort - jag satte ut en annons på rasklubbens hemsida och fick faktiskt svar bara två-tre dagar senare. En familj i Dalarna, som nyligen hade förlorat sin ena hund oväntat (bara 6 år gammal) och deras andra hund (en schäferhane, också den 6 år) var väldigt ensam och saknade sin kompis. Familjen har haft beauceron tidigare, vilket väl var anledningen att de kollade på rasklubbens sida när det var dags att hitta en ny familjemedlem.

Jag tänkte att det blir ju långt för dem att åka (typ 70 mil) för att träffa River och eftersom hon är som hon är behöver man träffa henne ett par gånger för att hon ska börja slappna av och lära känna någon. Men lite tur hade vi - familjen hade bokat in en dryg vecka här nere i Skåne och de har nu varit och träffat River två gånger.

River var förvånansvärt cool med dem redan första gången. Försiktig, visst, men inte tokrädd, inte som hon blivit med vissa människor. Det märks väl att alla i familjen är hundvana och mellangrabben (si så där 9-10 år) och River fann ganska snabbt varandra, det var faktiskt helt underbart att se. De röjde runt och lekte, hade dragkamp och hade så roligt!

Andra besöket fick hon träffa deras schäferhane och även detta mötet gick riktigt bra. Hanen har ett fantastiskt fint hundspråk så det hela var lugnt och fint, med lite bus mot slutet. River upptäckte att om hon morrade till lite så gick han undan, det stärkte henne rätt mycket.

Så, nu har det blivit beslutat att River följer med imorgon när familjen vänder hemåt efter sin semester. Det känns faktiskt väldigt bra, samtidigt som det känns väldigt sorgligt. Men det kommer att bli jättebra för henne tror jag.

Ett problem har jag dock - familjen vill betala för henne... Jag har inte ens funderat på det då jag inte tänkte ta något betalt för henne - hon har ju sina rädslor och får väl ses lite som en problemhund, om än inte en svår sådan. Men de insisterade och sa att vi fick fundera på vad vi ville ha för henne, de är beredda att betala det vi vill ha.

Vad sjutton tar man för en renrasig, drygt 2-årig hund, frisk och kry, med en del sociala rädslor men samtidigt oerhört snäll, glad och vänlig? Hennes blivande familj älskar henne redan, men det är inget jag vill utnyttja. Hon är varken MH:ad eller HD-röntgad (hade tänkt röntga henne under våren men sen kom Corona och jag kände att veterinärbesök fick vara så länge det inte var något akut), å andra sidan är de inte intresserade av att tävla.

Nån som har någon tanke?

Bild på fröken River. Åh, det kommer att bli tomt här hemma, trots att vi har 3 hundar kvar, men hon kommer att få ett underbart liv. :heart

100598000_10157389086449537_7554389595790508032_o.jpg
Jag hade nog bara sagt att de får bestämma, när det låter sådär bra och du inte tänkt ta betalt från början :)
 
Jag beslutade att försöka hitta nytt hem till River då hon inte mår bra här hemma med det liv vi lever - hundcenter och vandrarhem på gården gör att det ständigt är folk och hundar här och hon är osäker/rädd för båda delarna.

Var på klubben en kväll för ungefär en månad sedan och hon var så rädd för allting, det kändes som att hon bara blev värre ju mer vi var på klubben - då var vi ändå bara där och lekte och tog det lugnt men det hjälpte inte, hon blev mer rädd för varje gång istället för att börja inse att inget farligt skulle hända. Där och då insåg jag att hon hade mått bättre i ett annat hem.

När jag väl hade insett det gick det ganska fort - jag satte ut en annons på rasklubbens hemsida och fick faktiskt svar bara två-tre dagar senare. En familj i Dalarna, som nyligen hade förlorat sin ena hund oväntat (bara 6 år gammal) och deras andra hund (en schäferhane, också den 6 år) var väldigt ensam och saknade sin kompis. Familjen har haft beauceron tidigare, vilket väl var anledningen att de kollade på rasklubbens sida när det var dags att hitta en ny familjemedlem.

Jag tänkte att det blir ju långt för dem att åka (typ 70 mil) för att träffa River och eftersom hon är som hon är behöver man träffa henne ett par gånger för att hon ska börja slappna av och lära känna någon. Men lite tur hade vi - familjen hade bokat in en dryg vecka här nere i Skåne och de har nu varit och träffat River två gånger.

River var förvånansvärt cool med dem redan första gången. Försiktig, visst, men inte tokrädd, inte som hon blivit med vissa människor. Det märks väl att alla i familjen är hundvana och mellangrabben (si så där 9-10 år) och River fann ganska snabbt varandra, det var faktiskt helt underbart att se. De röjde runt och lekte, hade dragkamp och hade så roligt!

Andra besöket fick hon träffa deras schäferhane och även detta mötet gick riktigt bra. Hanen har ett fantastiskt fint hundspråk så det hela var lugnt och fint, med lite bus mot slutet. River upptäckte att om hon morrade till lite så gick han undan, det stärkte henne rätt mycket.

Så, nu har det blivit beslutat att River följer med imorgon när familjen vänder hemåt efter sin semester. Det känns faktiskt väldigt bra, samtidigt som det känns väldigt sorgligt. Men det kommer att bli jättebra för henne tror jag.

Ett problem har jag dock - familjen vill betala för henne... Jag har inte ens funderat på det då jag inte tänkte ta något betalt för henne - hon har ju sina rädslor och får väl ses lite som en problemhund, om än inte en svår sådan. Men de insisterade och sa att vi fick fundera på vad vi ville ha för henne, de är beredda att betala det vi vill ha.

Vad sjutton tar man för en renrasig, drygt 2-årig hund, frisk och kry, med en del sociala rädslor men samtidigt oerhört snäll, glad och vänlig? Hennes blivande familj älskar henne redan, men det är inget jag vill utnyttja. Hon är varken MH:ad eller HD-röntgad (hade tänkt röntga henne under våren men sen kom Corona och jag kände att veterinärbesök fick vara så länge det inte var något akut), å andra sidan är de inte intresserade av att tävla.

Nån som har någon tanke?

Bild på fröken River. Åh, det kommer att bli tomt här hemma, trots att vi har 3 hundar kvar, men hon kommer att få ett underbart liv. :heart

100598000_10157389086449537_7554389595790508032_o.jpg
Jag tog några tusenlappar för Plexus och skickade med alla hans saker istället.
Kanske kan du göra liknande? Om det känns lite jobbigt att ta betalt för "bara" henne sas.
 
Igår fick grabbarna följa med ut till sambons familjs lantställe :) Eftersom de inte alls är vana vid att åka iväg och vara gäster hos folk så var jag lite nervös inför hur de skulle uppföra sig, men de skötte sig helt exemplariskt! Skällde inte ut vare sig människor som kom eller den skrikande grannhunden på andra sidan vattnet :D De var coola och glada bara :love:

De varvade mellan att strosa runt i godan ro på upptäcktsfärd, få busryck med varann, och gå runt bland människorna och få klappar och gurka :laugh: När skruvdragaren drog igång vid altanbygget rusade de båda dit, nyfikna på vad som händer :) Allt var spännande och roligt!

Så trevliga var de, att en person i sällskapet som annars är lite hundrädd sa om Marvin "en sådan kan jag tänka mig att ha!" :D

IMG-20200728-WA0010~3.jpg


Fantastiskt nöjd med dagen! De små charmörerna sov himla gott sen :heart
 
Jag beslutade att försöka hitta nytt hem till River då hon inte mår bra här hemma med det liv vi lever - hundcenter och vandrarhem på gården gör att det ständigt är folk och hundar här och hon är osäker/rädd för båda delarna.

Var på klubben en kväll för ungefär en månad sedan och hon var så rädd för allting, det kändes som att hon bara blev värre ju mer vi var på klubben - då var vi ändå bara där och lekte och tog det lugnt men det hjälpte inte, hon blev mer rädd för varje gång istället för att börja inse att inget farligt skulle hända. Där och då insåg jag att hon hade mått bättre i ett annat hem.

När jag väl hade insett det gick det ganska fort - jag satte ut en annons på rasklubbens hemsida och fick faktiskt svar bara två-tre dagar senare. En familj i Dalarna, som nyligen hade förlorat sin ena hund oväntat (bara 6 år gammal) och deras andra hund (en schäferhane, också den 6 år) var väldigt ensam och saknade sin kompis. Familjen har haft beauceron tidigare, vilket väl var anledningen att de kollade på rasklubbens sida när det var dags att hitta en ny familjemedlem.

Jag tänkte att det blir ju långt för dem att åka (typ 70 mil) för att träffa River och eftersom hon är som hon är behöver man träffa henne ett par gånger för att hon ska börja slappna av och lära känna någon. Men lite tur hade vi - familjen hade bokat in en dryg vecka här nere i Skåne och de har nu varit och träffat River två gånger.

River var förvånansvärt cool med dem redan första gången. Försiktig, visst, men inte tokrädd, inte som hon blivit med vissa människor. Det märks väl att alla i familjen är hundvana och mellangrabben (si så där 9-10 år) och River fann ganska snabbt varandra, det var faktiskt helt underbart att se. De röjde runt och lekte, hade dragkamp och hade så roligt!

Andra besöket fick hon träffa deras schäferhane och även detta mötet gick riktigt bra. Hanen har ett fantastiskt fint hundspråk så det hela var lugnt och fint, med lite bus mot slutet. River upptäckte att om hon morrade till lite så gick han undan, det stärkte henne rätt mycket.

Så, nu har det blivit beslutat att River följer med imorgon när familjen vänder hemåt efter sin semester. Det känns faktiskt väldigt bra, samtidigt som det känns väldigt sorgligt. Men det kommer att bli jättebra för henne tror jag.

Ett problem har jag dock - familjen vill betala för henne... Jag har inte ens funderat på det då jag inte tänkte ta något betalt för henne - hon har ju sina rädslor och får väl ses lite som en problemhund, om än inte en svår sådan. Men de insisterade och sa att vi fick fundera på vad vi ville ha för henne, de är beredda att betala det vi vill ha.

Vad sjutton tar man för en renrasig, drygt 2-årig hund, frisk och kry, med en del sociala rädslor men samtidigt oerhört snäll, glad och vänlig? Hennes blivande familj älskar henne redan, men det är inget jag vill utnyttja. Hon är varken MH:ad eller HD-röntgad (hade tänkt röntga henne under våren men sen kom Corona och jag kände att veterinärbesök fick vara så länge det inte var något akut), å andra sidan är de inte intresserade av att tävla.

Nån som har någon tanke?

Bild på fröken River. Åh, det kommer att bli tomt här hemma, trots att vi har 3 hundar kvar, men hon kommer att få ett underbart liv. :heart

100598000_10157389086449537_7554389595790508032_o.jpg
Så fint att du hittat ett så bra hem, även om det självklart blir lite tomt hos er! Ang betalning så tycker jag att @Stjärnklar hade ett bra förslag, om att sätta in pengar till hundstallet.

När jag köpte min Aysu så betalade jag 4000kr. Hon skulle precis fylla 2 år, omeriterad och inte hälsoundersökt. Hon var i usel kondition och matte ansåg att hon hade dålig mentalitet, det var faktiskt anledningen till att hon skulle omplaceras :D (För den som inte vet: Aysu har löjligt bra mentalitet, men passade inte ihop med sin förra ägare) Tror att hon kostade 12000kr som valp. För en vuxen, omeriterad, ej hälsoundersökt hund som i vanliga fall ska hälsoundersökas så hade jag absolut inte betalat mer än halva valppriset.
 
Skrutt.
Hos veterinären och väntar nu. Ebba spydde inatt två eller tre gånger (minns inte riktigt pga mitt i natten..) och sen ett par gånger till runt lunch. Sen igen vid 14.30 och då var det blodblandat. Är inte jätteorolig eftersom hon är pigg, men känns skönt att åka in eftersom det kom blod.
 
Skrutt.
Hos veterinären och väntar nu. Ebba spydde inatt två eller tre gånger (minns inte riktigt pga mitt i natten..) och sen ett par gånger till runt lunch. Sen igen vid 14.30 och då var det blodblandat. Är inte jätteorolig eftersom hon är pigg, men känns skönt att åka in eftersom det kom blod.

Lite oklart varför hon blivit men troligtvis ätit något dåligt som fått henne att spy. Och sen spytt sönder något blodkärl eller något. Ordinerad skonkost en vecka. Kommer bli jättekul... 😅🙈
Nåja, hon är pigg som en jäkla mört nu iaf 😁
 
Det har varit en händelserik vecka. Förra måndagen var jag till veterinären med Roy då han haft mkt ont. Jag var mer eller mindre beredd att få höra att det är dags att börja tänka på avlivning även fast han de sista dagarna innan besöket sett mkt bättre ut. Men tack och lov såg han bra ut, lederna kändes jättefina och han ömmade inte särskilt mkt någonstans. Troligtvis hade han blivit överansträngde mer eller mindre i hela kroppen då han hade fått vara lite mer lös runt midsommar när det var så varmt. Så ordinationen blev istället att fortsätta öka belastningen och träningen och än så länge går det väldigt bra :heart

Samma måndag får jag se att en bekant lagt ut en 5 månader gammal valp till försäljning. Valpen hade kommit tillbaka från sitt första hem där det inte fungerat alls och de tydligen börjat bli rädd för honom. Så jag inledde semestern i tisdags med att åka och hämta en liten Theo :love: Jag har haft honom på prov i en vecka men idag blev han min :heart
116718372_3424149330968614_4335371979372692735_n.jpg


Han väger bara 12 kg så han kommer nog bli ganska liten. Svårt att fatta att någon kan bli rädd för honom men jag märkte att han blev väldigt vaksam om jag förde handen mot hans nacke och första dagarna bet han mig ett par gånger men han har börjat upptäcka att jag är ganska snäll så det finns inte så mkt anledning för honom att gå i försvar hela tiden. I början var han också väldigt misstänksam varje gång jag skulle ta av honom halsbandet och han gjorde sig redo att försvara sig men nu har han nästan slutat helt med det :heart Det måste ha gått ganska snett hos den förra ägaren :( Men det är en tuff liten råtta som inte köper vad som helst men han verkar väldigt stabil mentalt och följsam så länge man ger honom en anledning att samarbeta och han är superintresserad av fåren! :love:
116110033_3411248592258688_3794255023835229907_n.jpg
 
@Kildegrei grattis till nytillskottet! Vad är det för något, ansiktsbilden ser ju nästan ut som schäfer och den andra bilden ser jag inte mycket på på mobilen kan det vara en chodsky pes?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Hund Jag har sälj annons ute på min hund sedan den 17 januari. Jag har fått tre svar. En som bor i samma stad som jag och som kör lastbil...
2 3 4
Svar
60
· Visningar
4 259
Senast: ako
·
Hundhälsa Nu är det jag som startar en sådan tråd, en som handlar om hur man vet att det är dags 😔 Man brukar ju säga att när man funderar på det...
Svar
18
· Visningar
1 632
Senast: Tuggben
·
Kropp & Själ God morgon, och gott nytt år! :heart Jag har lite nätfasta över ledigheterna men behöver verkligen er expertis just nu. Jag berättade...
2
Svar
38
· Visningar
3 561
Senast: Badger
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
26 395
Senast: Snurrfian
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Koppel som släppte
  • Oseriös avel 2023
  • Akvarietråden IV

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp