Den biologiska mångfalden

Ja vad ska de göra? de kan knappast förbjuda hästägare att ha sina hästar på sina ev egna naturbeten- det där är ju ett positivt och glatt häfte hur de ska sköta marker och hästar för att minimera skadorna som blir.

Blev påmind om gnagskador på träd också, vilket jag glömde på min negativa hästbetes lista.
I så fall borde du ogilla får som betesdjur lika mycket, eftersom de också gnager ihjäl framförallt bärande träd/buskar...

Och de kan fundamentalt utrota vissa växtarter, om de får gå för länge.

Och likt hästarna betar de ofta vissa områden alldeles för kort, medan de lämnar gräs och örter, som råkat bli ett uns förväxta, helt åt sitt öde...
 
Du borde vara så påläst att du känner till detta, men det låter som du inte är det.
Om konstgödning.


Jag står inte bakom exaktheten av siffrorna där är jag inte tillräcklig kunnig, men helt klart har produktion och användning konstgödning en mkt stor negativ påverkan på jordklotets resurser, CO²ekvivalenter, o såklart på sikt av olika anledningar den biologiska mångfalden.

Varför väljer du att rikta in dig på konstgödsel som bara är ett av många krav som finns på ekologisk odling?
 
@Jenka @skogaliten @ginnies
Det beror väl också på vilket mark det gäller? Jord, flora, nederbörd, terräng, klimat, betestryck o.s.v. spelar ju in så man kan inte kategoriskt hävda varken det ena eller andra.

Jag vill se mycket mer betesmark i landet, även om det inte alltid kan göras helt optimalt avseende djurslag m.m. är det ändå långt bättre för miljön än ingen betesmark alls.
 
Om du har rejäla ytor alltså litet tryck så kommer markerna inte bli välhävdade för de kommer inte betas av tillräckligt.
Och får är finsmakare- inte att rekommendera om det finns orkidéer ex.
Så du anser att det enda sättet att beta naturbetesmarker, är att släppa ut en grupp djur på våren på en betesmark, för att sedan ta hem djuren på hösten?

Jag flyttar mina djur allt eftersom de betat lagom mycket på den aktuella markbiten.

På vissa beten så passar får bäst under några veckor på våren, på andra ställen, så passar hästar bäst. Senare på sommaren, så går kanske fåren där hästarna redan har betat under ett antal veckor, och hästarna går kanske på de där torra markerna, som som lätt blir förväxta.

Summan blir välbetade, välhävdade marker.
 
Du verkar rabiat ogilla hästar som betesdjur?

Nej egentligen inte, jag bara säger emot de som menar den är "så bra". Och vi har egna marker med så stor mångfald av mkt sällsynt art och där får vi inte ha häst, eller får.
Och visst kan man ha lite häst på naturbetesmarker som inte är så känsliga, sambete ex, men faktum kvarstår tillräckligt många hästar: skador, för få: för lite betat.
 
@ginnies Just utifrån er debatt ställde jag frågan om vad man utgår från när man skriver ”biologisk mångfald” och ”hur värnar ni om det”.

Lär ju vara rätt många variabler ang möjligheter och folks uppfattning osv, beroende på om man som du, bor i ett Naturreservat eller om man har andra marker för sina djur .
 
Senast ändrad:
Så du anser att det enda sättet att beta naturbetesmarker, är att släppa ut en grupp djur på våren på en betesmark, för att sedan ta hem djuren på hösten?
Så du anser att jag har skrivit att jag anser det?
Finns det någon som har det så? annat än om möjligt en del hästfolk?i mindre hagar som de kallar naturbete, som istället blir övergödslade.
Hur många hästar tror du går på de stora ytorna naturbetesmark som visades i broschyren? Inte många, de blir för feta, det är för långt och gå o hämta och de trängs ihop på mindre ytor och då minskar tom försvinner mångfalden.
 
En sak som jag har funderat över när det gäller naturbetade markers vikt för biologisk mångfald är hur det var förr. Säg 500 år sedan. Jag vet inte hur stor befolkningen var då men några mängder av djur som höll landskapen öppna kan det ju inte ha varit fråga om. Varför är det så viktigt med betande djur nu när man förr hade i genomsnitt - vad vet jag - ett par getter och nån ko per familj?

Är det därför att vi odlar så stora arealer med ensidiga grödor? Skulle isf inte ett planerat växelbruk fungera lika bra?

Hur mycket ansvar har skogsnäringen? Hur sköts våra skogar med tanke på biologisk mångfald?

Vår familj har bin, jag väljer växter till trädgården som drar till sig pollinerande insekter. Vi tar hand om vår lilla skog och försöker med hjälp av hästarna återställa gamla betesmarker. Vi har inte möjlighet till växelbete mellan olika djurslag men har så pass mycket mark att vi kan flytta runt hästarna med tanke på frösättning och slitage samt att vi försöker hinna sköta om utsatta områden med maskiner.
 
Så du anser att jag har skrivit att jag anser det?
Finns det någon som har det så? annat än om möjligt en del hästfolk?i mindre hagar som de kallar naturbete, som istället blir övergödslade.
Hur många hästar tror du går på de stora ytorna naturbetesmark som visades i broschyren? Inte många, de blir för feta, det är för långt och gå o hämta och de trängs ihop på mindre ytor och då minskar tom försvinner mångfalden.
Men i så fall är det ju inte hästarnas betesteknik som är "felaktig", eller dålig för betesmarker, utan det handlar om bristande kunskap, eller t.o.m. "lathet" hos vissa hästägare?
 
Jag är lite förvirrad över vad som avses med biologisk mångfald utifrån din tråd? Vill du förtydliga vad du avser med frågan ?
Variationsrikedom på land, akvatiskt, i alla ekosystem och av ekosystem. Hur kan vi stoppa och förhindra utdöendet av arter som vi är mitt uppe i och som har beskrivits som den sjätte massutrotningen? Exempel på hot mot biologisk mångfald är förstörelse av habitat, föroreningar, ohållbart nyttjande av resurser och exploatering som till exempel överdriven jakt och fiske, invasiva främmande arter, jag undrar alltså vad vi kan göra åt allt detta.
 
Jag vet inte vad som är bäst, vet bara att jag inte vill bidra till utnyttjandet av djur, att jag inte får ihop det etiskt.
Som grupp måste vi fortfarande minska vår köttkonsumtion rejält och förstås särskilt vissa sorters kött, så jag tycker inte att veganer och vegetarianer är de som ska fundera över att äta svenskt, ekologiskt kött utan det är de som idag äter stora mängder kött som måste se över sin konsumtion och både minska och styra om sina vanor till de mer miljövänliga alternativen. Det råder verkligen ingen brist på människor som äter kött, snarare tvärtom, så köttätarna måste göra de etiska valen där. Och köttproduktionen själv måste förstås ställa om till det bästa möjliga nyttjandet av markerna, men vi kan nog räkna med att inte alla gör det frivilligt. Det finns ju ofta ett kortsiktigt ekonomiskt tänkande som man varit inne på tidigare i tråden.
 
Senast ändrad:
Slänger in en fråga här eftersom jag tycker det passar in, vi hade en diskussion i bilen om ett bete vi har ett par hästar på. Naturreservat, c:a 15 ha, 10- 12 hästar som går där under betesmånaderna. Hur mycket får man/ bör man sköta om betet?
Undrar du skogen börjar ta mer och mer plats, börjar bli svårt att för hästar/ människor att ta sig i, känns som om det borde gallras i den? Finns det risk för att den slår ut vissa växter som får för lite solljus?
En del växter börjar få övertag som jag tänker borde putsas.
 
Slänger in en fråga här eftersom jag tycker det passar in, vi hade en diskussion i bilen om ett bete vi har ett par hästar på. Naturreservat, c:a 15 ha, 10- 12 hästar som går där under betesmånaderna. Hur mycket får man/ bör man sköta om betet?
Undrar du skogen börjar ta mer och mer plats, börjar bli svårt att för hästar/ människor att ta sig i, känns som om det borde gallras i den? Finns det risk för att den slår ut vissa växter som får för lite solljus?
En del växter börjar få övertag som jag tänker borde putsas.
Det bästa är att ta kontakt med naturreservatsförvaltaren (vanligtvis länsstyrelse eller ev kommun) och rådfråga kring åtgärder.

Generellt så behöver betesmarker ofta skötsel (även utöver bete). Det kan vara att ta bort sly (ibland även äldre träd), begränsa buskage, slå ohävdsarter som nässlor och örnbräken och putsa ytor som inte betas av ordentligt. Om man har jordbrukarstöd på marken finns generella regler att förhålla sig till, och man kan också ha en åtagandeplan för betesmarken med specifika skötselvillkor (om man sökt och det blivit fastställt).
 
Som grupp måste vi fortfarande minska vår köttkonsumtion rejält och förstås särskilt vissa sorters kött, så jag tycker inte att veganer och vegetarianer är de som ska fundera över att äta svenskt, ekologiskt kött utan det är de som idag äter stora mängder kött som måste se över sin konsumtion och både minska och styra om sina vanor till de mer miljövänliga alternativen. Det råder verkligen ingen brist på människor som äter kött, snarare tvärtom, så köttätarna måste göra de etiska valen där. Och köttproduktionen själv måste förstås ställa om till det bästa möjliga nyttjandet av markerna, men vi kan nog räkna med att inte alla gör det frivilligt. Det finns ju ofta ett kortsiktigt ekonomiskt tänkande som man varit inne på tidigare i tråden.

Det där håller jag verkligen med om. Vi är vegetarianer och anstränger oss för att begränsa vår konsumtion av mejeriprodukter och ägg. Jag har en del bönder som vänner på fb vars småskaliga jordbruksarbete jag har stor respekt för. Det händer dock inte sällan att de lägger upp poster med innehåll som på olika sätt hånar veganer och vegetarianer och anklagar dem för att äta stora mängder sojaprodukter från regnskogarna, motarbeta svensk jordbruk etc. Som om det vore svenska veganers fel att betesmarker växer igen och arter dör ut. Mycket mystiskt.
 
En sak som jag har funderat över när det gäller naturbetade markers vikt för biologisk mångfald är hur det var förr. Säg 500 år sedan. Jag vet inte hur stor befolkningen var då men några mängder av djur som höll landskapen öppna kan det ju inte ha varit fråga om. Varför är det så viktigt med betande djur nu när man förr hade i genomsnitt - vad vet jag - ett par getter och nån ko per familj?

Är det därför att vi odlar så stora arealer med ensidiga grödor? Skulle isf inte ett planerat växelbruk fungera lika bra?

Hur mycket ansvar har skogsnäringen? Hur sköts våra skogar med tanke på biologisk mångfald?

Vår familj har bin, jag väljer växter till trädgården som drar till sig pollinerande insekter. Vi tar hand om vår lilla skog och försöker med hjälp av hästarna återställa gamla betesmarker. Vi har inte möjlighet till växelbete mellan olika djurslag men har så pass mycket mark att vi kan flytta runt hästarna med tanke på frösättning och slitage samt att vi försöker hinna sköta om utsatta områden med maskiner.
Betesmarkerna är det mest artrika habitatet vi har i Sverige sett till arter per kvm etc. Det landskapet är kulturlandskap som i stora delar är skapat av människan/som ett resultat av tidigare jordbruk.

Förr betade man nästan all mark och hägnade snarare in åkrarna. Det fanns betydligt fler gårdar men mindre med färre djur. Även vilda djur betar ju för övrigt. Det som gick att odla på, odlades upp så djuren gick på resten.
När jordbruket har industrialiserats har vi fått färre gårdar, det effektiviseras och exempelvis vill man ju ha mjölkkorna nära gården för att kunna mjölka, så utmarken väljs bort. Bebyggelse och infrastruktur bryter upp landskapet så organismerna hamnar i isolerade "öar" med dåliga spridningsmöjligheter.

Skogen är det habitat som har flest rödlistade (hotade) arter. Skogsbruket är jätteviktigt där och lämnar tyvärr en del att önska ur naturvårdsperspektiv.
 
@Jenka @skogaliten @ginnies
Det beror väl också på vilket mark det gäller? Jord, flora, nederbörd, terräng, klimat, betestryck o.s.v. spelar ju in så man kan inte kategoriskt hävda varken det ena eller andra.

Jag vill se mycket mer betesmark i landet, även om det inte alltid kan göras helt optimalt avseende djurslag m.m. är det ändå långt bättre för miljön än ingen betesmark alls.
Ja, djurarterna betar som sagt på lite olika sätt så marken spelar absolut roll för vad som är optimalt. Till viss del varierar betandet beroende på ras också. Sen är nog det vanligaste att man har de djur man har och får förhålla sig till det som grundförutsättning.
 
Slänger in en fråga här eftersom jag tycker det passar in, vi hade en diskussion i bilen om ett bete vi har ett par hästar på. Naturreservat, c:a 15 ha, 10- 12 hästar som går där under betesmånaderna. Hur mycket får man/ bör man sköta om betet?
Undrar du skogen börjar ta mer och mer plats, börjar bli svårt att för hästar/ människor att ta sig i, känns som om det borde gallras i den? Finns det risk för att den slår ut vissa växter som får för lite solljus?
En del växter börjar få övertag som jag tänker borde putsas.
Gräva upp, så in eller gödsla ska man inte göra däremot.
 

Liknande trådar

Trädgård & Växter Jag hittade det här idag https://rikaretradgard.se/sveriges-allt-rikare-tradgardar-omvandlingen-fortsatte-2023/ och blev så glad! Jag...
5 6 7
Svar
130
· Visningar
5 582
Senast: Snurrfian
·
Trädgård & Växter Jag fick en jättehärlig bok om biologisk mångfald i trädgården i julklapp. Har ingen trädgård än, men en ganska stor balkong. Flyttade...
2
Svar
21
· Visningar
898
Senast: starcraft
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Året var 1994. Jag var trött på att bo i en förort. Jag ville ut på landet. Några år tidigare hade jag avslutat en 2-årig...
Svar
0
· Visningar
902
Senast: Wille
·
Kropp & Själ Jag vet att frågeställningen är enorm. Ju äldre jag har blivit ju bättre har jag blivit på att inte döma lika hårt. Vet hur hemskt...
4 5 6
Svar
110
· Visningar
5 957
Senast: Lobelia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CXCIV
  • Hiss och diss del 5
  • Varför finns Israel?

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp