Det här med ett ex

Har du funderat över varför du känner obehag. Jag menar inte att du är svartsjuk eller att han gör ngt som gör att du bör tycka det är märkligt. Utan bara att du själv reflekterar över vad är det du känner och varför. Då är det enklare att möta känslan och få väck den.

Min sambo har barn, vuxna sådana, sedan innan mig. Det är noll problem för mig att träffa mamma till barnen. Vi umgås inte tillvardags. Men man ses kanske på högtider etc och pratar ju då.
Jag tror också likt fler att det blir väl enklast att bara ta tjuren vid hornen och gå fram och hälsa även om du tycker det är obehagligt. Det bryter säkert isen och får obehaget att minska/försvinna.
 
Håller med övriga, förmodligen är det extra lustig stämning om ni inte blivit ordentligt presenterade för varandra. Eftersom hon är mamma till hans barn kommer de ju ha en livslång relation till varandra vare sig de vill det eller inte, så ta tjuren vid hornen nästa gång, presentera dig och bryt isen. Skulle det sen visa sig att hon är helt otrevlig så verkar ju inte din kille kräva att ni ska bli bästa vänner direkt, men då har du gjort vad du kan.

Är man inte väldigt ung är ju risken väldigt stor att den man träffar har ex, och är man dessutom som jag över 30 och bor i glesbygd är risken även överhängande att han har barn sen tidigare. Ex utan barn är det ju så klart betydligt enklare att aldrig mer ha kontakt med. Jag är dock väldigt glad att mitt enda riktiga ex bor 14 mil ifrån mig, risken att stöta på honom nånstans är minimal.
 
Igenkänningsfaktorn är hög :)
Jag tror du får ge det lite tid så kommer det förhoppningsvis kännas bättre.
Jag hoppas det och så kanske det kommer ett bättre tillfälle att hälsa, hittills har det inte känts så som sagt.

Tycker ändå det är intressant att höra hur det är för andra som varit i liknande sits, då jag misstänkte att jag knappast va ensam om att tycka att det kändes lite olustigt, sen skiljer det sig nog lite från person till person också. Lite som att byta erfarenheter på ett sätt.
 
Det är väl en viktig person i din pojkväns liv, oavsett hur deras relation ser ut så är hon ju mamma till hans barn, så det är ju inte så konstigt att du vill hitta ett bra sätt att förhålla dig till henne!

Förmodligen känns det lite obekvämt för henne också, att någon ny person ska umgås med hennes barn osv.

Ge det lite tid, och om det känns bekvämt för dig så brukar jag tycka att jag har bättre kontroll över sådana situationer där jag behöver umgås med folk jag inte känner mig helt bekväm med om jag så att säga är "the bigger person" och bjuder till och är trevlig.
Just nu har det inte varit några optimala tillfällen för att hälsa, det kommer nog ett bättre i framtiden. Inte sista gången jag ser henne.
 
Vi köpte lägenhet granne med mitt ex och både jag och mannen träffar honom regelbundet i och med hunden. Det går utmärkt, inga konstigheter för någon inblandad. Jag däremot har aldrig träffat mannens ex och skulle jag göra det så skulle jag nog bli lite nervös innan. Jag vet inte ens varför, det bara är så ibland? Jag tror som någon annan skrev att det kommer blir avdramatiserat med tiden. Efter några gånger kommer du säkert inte ens tänka på det längre.
 
I ditt fall är det ju annorlunda. Jag tror det kommer kännas bättre om du hälsar och pratar lite med henne nästa gång. Du kan ju till och med säga att du känner att det är dags att hälsa ordentligt nu då ni inte haft tillfälle innan.
Ja vi får se när nästa tillfälle blir, det vet jag aldrig i förväg. Jag tror risken är att det är två pratkvarnar som möts och kan bli lite pratigt kanske, men jag vet inte. Det tar vi den dagen. 😅
 
Har du funderat över varför du känner obehag. Jag menar inte att du är svartsjuk eller att han gör ngt som gör att du bör tycka det är märkligt. Utan bara att du själv reflekterar över vad är det du känner och varför. Då är det enklare att möta känslan och få väck den.

Min sambo har barn, vuxna sådana, sedan innan mig. Det är noll problem för mig att träffa mamma till barnen. Vi umgås inte tillvardags. Men man ses kanske på högtider etc och pratar ju då.
Jag tror också likt fler att det blir väl enklast att bara ta tjuren vid hornen och gå fram och hälsa även om du tycker det är obehagligt. Det bryter säkert isen och får obehaget att minska/försvinna.
Jag vet faktiskt inte, kanske att det har kommit lite överrumplande. Tänker speciellt när hon kom fram vid bilen och jag kände mig som luft.
Men å andra sidan har jag bara sett henne totalt 3 gånger under 5 månader. Vi får väl se när nästa tillfälle visar sig.
 
Vi köpte lägenhet granne med mitt ex och både jag och mannen träffar honom regelbundet i och med hunden. Det går utmärkt, inga konstigheter för någon inblandad. Jag däremot har aldrig träffat mannens ex och skulle jag göra det så skulle jag nog bli lite nervös innan. Jag vet inte ens varför, det bara är så ibland? Jag tror som någon annan skrev att det kommer blir avdramatiserat med tiden. Efter några gånger kommer du säkert inte ens tänka på det längre.
Jag hoppas på det. Killen pratar redan nu om saker vi ska göra nästa år, så på sikt om allt går vägen och fortfarande känns bra blir jag nog mer del av familjen och jag vill att det ska fungera där också, det kan bli så att jag t ex. får skjutsa barnen för killen inte kan eller något då är det bra om man har bra/hyfsad relation åtminstone. Får ta en dag i taget och se, tror det kommer ta ett tag nu innan nästa tillfälle, men man vet aldrig.
 
Jag vet faktiskt inte, kanske att det har kommit lite överrumplande. Tänker speciellt när hon kom fram vid bilen och jag kände mig som luft.
Men å andra sidan har jag bara sett henne totalt 3 gånger under 5 månader. Vi får väl se när nästa tillfälle visar sig.
Vad var det som fick dig att känna dig som luft?
 
Ja vi får se när nästa tillfälle blir, det vet jag aldrig i förväg. Jag tror risken är att det är två pratkvarnar som möts och kan bli lite pratigt kanske, men jag vet inte. Det tar vi den dagen. 😅
Jag tänker om att det är en vettig snubbe så har han förmodligen också ett vettigt ex. (Visst, något enstaka pucko har vi väl alla i bagaget men men) . Jag har träffat ex och även flickvänner efter mig så att säga till alla mina partners förutom min nuvarande, och de allra flesta har varit sympatiska personer.

I ett av fallen tycker jag att mitt ex och hans nya är så bra ihop att det liksom finns ett förhöjt underhållningsvärde i att träffa dom som en "duo," mest tråkigt att vi inte träffats på väldigt lång tid eftersom de avlat av sig så väldans...
 
Jag tänker om att det är en vettig snubbe så har han förmodligen också ett vettigt ex. (Visst, något enstaka pucko har vi väl alla i bagaget men men) . Jag har träffat ex och även flickvänner efter mig så att säga till alla mina partners förutom min nuvarande, och de allra flesta har varit sympatiska personer.

I ett av fallen tycker jag att mitt ex och hans nya är så bra ihop att det liksom finns ett förhöjt underhållningsvärde i att träffa dom som en "duo," mest tråkigt att vi inte träffats på väldigt lång tid eftersom de avlat av sig så väldans...
Vettig kan nog diskuteras, beror nog på hur man ser på det. Men det behöver inte jag bry mig så mycket om eller hur man ska skriva i och med att jag inte har första kontakt med henne. 😅
 
Gubben pratar med sitt ex när de behövs då dom har två gemensamma söner ihop. Har till och med sett henne jätteledsen då den yngsta sonen har inte så trevliga tankar alltid.

Men vi kan mycket väll umgås och pratas vid . Även ta ett glas vin om vi känner för de med gubbens ex och jag.

För det som har hänt har hänt och finns en förklaring till varför de heter ex
 
För det som har hänt har hänt och finns en förklaring till varför de heter ex
Jo den tanken har jag försökt "trösta" mig med också, om man nu ens kan kalla det att "trösta" är väl snarare något annat jag inte kan sätta fingret på nu.
Det känns ändå väldigt bra, sönerna accepterar mig och den yngsta säger "godnatt pappa, godnatt red". Så är inte speciellt bekymrad egentligen, men vi får se va som händer framöver. :)
 
Jag har själv ett ex jag har barn med. Vi har tät sms-kontakt, umgås då och då när vi hittar på aktiviteter med sonen, eller hänger hemma hos varann i samband med lämningar. Det känns viktigt och bra för oss alla tre och hade inte funkat att ha en partner som inte är okej med det.
Det betyder dock inte att jag känner att min partner och mitt ex måste ha någon som helst relation. Så där tror jag du ska lita på din partner när han säger att han inte förväntar sig att ni ska bli bästa kompisar, det duger nog alldeles utmärkt att ni bara kan säga hej lite artigt tänker jag. Och det kommer säkert kännas lugnt så snart ni fått hälsa ordentligt.
 
Jag och min sambo brukar bo hos mitt ex när vi är och åker skidor 😃

Både i våras och året innan var det helt suveränt IOM Corona. Jag ville väldigt gärna åka skidor, men inte alls vi på hotell eller äta på restaurang.
 
Jag reagerar snarare på att du kände dig som luft, var det på grund av honom eller henne? 🙂

Är det första gången så hade det kanske inte varit helt fel av honom att presentera dig som "det här är min tjej, Red".

Jag hade nog också känt mig väldigt obekväm och försöka vara förekommande nästa gång (hon känner sig troligen obekväm hon med).

Men som någon annan föreslog, ta en paus om du är mitt uppe i sysslorna och hälsa.

Har hon och hon haft ett vettigt förhållande litar hon förhoppningsvis på att han inte "låter vem som helst" vara runt deras barn.
Men jag tror säkert hon är nyfiken på dig. För om ni planerar vara ihop en längre tid så kommer ni nog behöva ha med varandra att göra. Precis som du var inne på själv.
 
Jo den tanken har jag försökt "trösta" mig med också, om man nu ens kan kalla det att "trösta" är väl snarare något annat jag inte kan sätta fingret på nu.
Det känns ändå väldigt bra, sönerna accepterar mig och den yngsta säger "godnatt pappa, godnatt red". Så är inte speciellt bekymrad egentligen, men vi får se va som händer framöver. :)
Ta en sak i taget. Va glad att barnen accepterar dig 😊
 
Jag tänker att alla tillfällen är dåliga tillfällen och valde att bjuda in både nya partnern och sonens pappa på julafton. Lite stress, alkohol och massor med folk. En lång tradition av Norénjular i släkten. Vad skulle liksom kunna gå fel? ;) Men det blev trevligt, och det blev en bra isbrytare inför framtida träffar.

Nej men ta turen vid hornen, bjud in till en fika eller annan tidsbegränsad aktivitet. Sen är det liksom överstökat.
 

Liknande trådar

Relationer Hejhopp. Bönar och ber efter nått svar från någon klok människa med lite livs erfarenhet. Har visserligen lite själv betoning på lite...
2 3
Svar
52
· Visningar
3 726
Senast: Mabuse
·
Kropp & Själ Jag är inne i ännu en (egentligen flera) omgång i vården och jag känner mig i sånt jävla underläge rent ut sagt. Som att ingen lyssnar...
2
Svar
24
· Visningar
1 893
Senast: Hazel
·
Kropp & Själ Kan inte sova utan ligger och snurrar i sängen och funderar på något som psykoterapeuten sa till mig i dag. Jag ska besluta mig. För...
2
Svar
21
· Visningar
1 333
Senast: tuaphua
·
Kropp & Själ Vi försöker hjälpa en vän till min mamma som nyss än en gång blivit katastrofdåligt bemött av vården, jag är så arg att jag kokar varje...
Svar
19
· Visningar
2 614
Senast: Saigon
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp