Ridning Det här med halvhalt

TheRedLightning

Trådstartare
Jag fick mig en funderare nu i helgen om det här med halvhalter. Har alltid trott att jag vet hur man gör, men nu blev jag osäker och ifrågasätter mig själv.
Jag vet på en hästkunskaps lektion på ridskolan visade ridläraren uppsuttet, då menade hon på att om hon spände bålmusklerna/magen så var det en halvhalt.
Jag har för mig att jag fått lära mig att man skulle ta lite i tyglarna/ena tygeln, men vet inte riktigt hur jag gör idag, tänker inte så mycket på det utan bara gör så svårt att veta.

Kände lite spontant att det är något jag vill bli mer medveten om och bättre på.
Något luddig trådstart, har försökt formulera mig så gott det går. 😅
 
Det beror ju också på hur välutbildad hästen du sitter på är, hur känslig den är, vad den är van vid och i vilket mentalt tillstånd den är i.

Jag tycker egentligen bättre om det tyska uttrycket ”parade”, eller på svenska ”balansera upp”, då gör jag mindre med tygeln och mer med kroppen/tanken.
 
Utvecklar lite.
På en välutbildad häst som är uppmärksam på sin ryttare behöver man kanske inte göra mer än att sträcka upp sig och aktivera bålmusklerna, alternativt sitta upp mellan hinderna om man hoppar.

En annan häst behöver man kanske göra mer med, även ta i tygeln. På nästan alla måste man göra det när man lär hästen vad det är man vill.
 

TheRedLightning

Trådstartare
Det beror ju också på hur välutbildad hästen du sitter på är, hur känslig den är, vad den är van vid och i vilket mentalt tillstånd den är i.

Jag tycker egentligen bättre om det tyska uttrycket ”parade”, eller på svenska ”balansera upp”, då gör jag mindre med tygeln och mer med kroppen/tanken.
Ah, har lärt mig det där med halvhalter på ridskola och där har de väl inte alltid varit de mest välridna hästar, verkligen inga dålig hästar, men mer inte så känsliga för det är med att sträcka på sig t ex.

När jag tänker på hoppningen så sker nog halvhalterna halvt om halvt omedvetet att man sitter upp och håller tillbaka eller hur man ska formulera sig.

Dressyren är nog det jag mest funderar över tror jag eller den där vardagsridningen.
 
@TheRedLightning
Ridskolehästar kan ju inte vara hur känsliga som helst, då funkar de inte så bra i verksamheten.

Däremot är ju ridskolehästar mästare på att läsa av och anpassa sig till olika typer av ryttare och ofta kan man ”kalibrera” dem lite genom att visa från början av passet vad man vill ha av dem, till exempel att man förväntar sig att den går fram för en lätt skänkelhjälp. Tar man igenom det från början brukar passet bli bättre. Likadant tänker jag att man genom många övergångar och nästan-övergångar (sakta av från trav till skritt och precis när hästen saktar av ångrar du dig och rider framåt i trav igen) får hästen mer uppmärksam på dig och därmed svarar på mindre hjälper.

Detta förutsätter ju förstås att det inte är alltför många hästar i gruppen så att det blir trångt och kaos.
 
En halvhalt är ju en halvhalt först när den går igenom och hästen svarar men det är helt riktigt att en halvhalt görs genom att spänna till magen. Tänker man ett snöre fastsatt i naveln som går i rak vinkel mot ryggraden som man drar i i ryggen så blir det rätt. Precis som man inte tar till hårda skänklar och spö som första åtgärd när man önskar att hästen ska gå/öka utan att man med sätet släpper fram hästen så tar man inte till tyglarna först vid en halvhalt. Tyvärr lärs det fortfarande ut på många ridskolor att det är med tyglarna man reglerar farten och styr trots att man då aldrig kan komma till hållbar harmonisk ridning. Det är ryttarens kropp och vikt som ska styra och reglera, tyglarna är bara den sista procenten finlir. Man ska kunna rida sin häst på precis samma sätt på lång tygel som på kort. Kan man inte det så är det ingen ärlig ridning utan man drar omkring hästen och hästen blir lätt framtung och riskerar att hamna med än mer vikt i fram vilket i sin tur lätt ger kotledsinflammationer och hästar som går och gapar och får ridrelaterade munproblem.
 

TheRedLightning

Trådstartare
@TheRedLightning
Ridskolehästar kan ju inte vara hur känsliga som helst, då funkar de inte så bra i verksamheten.

Däremot är ju ridskolehästar mästare på att läsa av och anpassa sig till olika typer av ryttare och ofta kan man ”kalibrera” dem lite genom att visa från början av passet vad man vill ha av dem, till exempel att man förväntar sig att den går fram för en lätt skänkelhjälp. Tar man igenom det från början brukar passet bli bättre. Likadant tänker jag att man genom många övergångar och nästan-övergångar (sakta av från trav till skritt och precis när hästen saktar av ångrar du dig och rider framåt i trav igen) får hästen mer uppmärksam på dig och därmed svarar på mindre hjälper.

Detta förutsätter ju förstås att det inte är alltför många hästar i gruppen så att det blir trångt och kaos.
Det brukar vi träna på att renodla hjälperna, miss att en tränare jag red för att först gör man hjälperna som man vill att de ska göras, svarar inte hästen får man påminna den lite mer och när det funkar sen gå tillbaka till små hjälper.

Ju mer den här tråden fortlöper desto mer förstår jag att jag troligen oftast gör halvhalterna omedvetet. Får testa ikväll att tänka på det medvetet ikväll å se hur jag gör. :)
 
Det brukar vi träna på att renodla hjälperna, miss att en tränare jag red för att först gör man hjälperna som man vill att de ska göras, svarar inte hästen får man påminna den lite mer och när det funkar sen gå tillbaka till små hjälper.

Ju mer den här tråden fortlöper desto mer förstår jag att jag troligen oftast gör halvhalterna omedvetet. Får testa ikväll att tänka på det medvetet ikväll å se hur jag gör. :)
Det är faktiskt lite kul det där när man börjar fundera på hur man gör! Men, ibland kan det vara lika bra att låta bli, analyserar man för mycket kan man krångla till det för sig själv också!
 
Det finns flera ”skolor” eller tankar kring halvhalten. Jag håller helt med att det mera är en ”parad”, eller som jag brukar säga ”att hästen ska vänta” ett kort tag. Med dagens känsliga hästar känns det mer korrekt. Stämma av, förbereda.

En mera ”klassisk, svensk” halvhalt a´ la 70-tal ser mer ut som att hästen stannar upp, dvs nästan gör halt, och trampar om ett eller två steg. Den används nog i princip inte längre ...

Å andra sidan kan jag även se halvhalten som ”en ökning av bakbensaktiviteten” oavsett tempo. Ibland i en minskning, men även i högre tempon. Har för mig att B Tibblin visar just den formen av halvhalter i sin filmserie. Det tankesättet har hjälpt många av mina elever att ”hitta knappar” på sina hästar. Under ett kort ögonblick ska hästen ”ta i” lite till - och det kan lika gärna vara i en mellantrav som i en samlande rörelse. Dvs grundtempot ska inte ändras. Handen håller bara emot så mycket att den inte släpper igenom ökningen, men får inte verka bromasande.

För den lite ovana dressyrryttaren leder det tänket bort från att bromsa och istället fokusera på bakbensaktiviteten. Den halvhalten är dock något annat än ”avstämningshalvhalten”.
Så tränare kan mena lite olika saker beroende på vilken skola den företräder.
 

TheRedLightning

Trådstartare
Det är faktiskt lite kul det där när man börjar fundera på hur man gör! Men, ibland kan det vara lika bra att låta bli, analyserar man för mycket kan man krångla till det för sig själv också!
Skumt inte fått någon notis att det svarats i tråden... 🤔
Det som fick mig att börja fundera var om jag verkligen gör rätt, har kommit fram till nu efter några olika lektioner att det verkar vara olika från häst till häst hur jag gör, sen om det är rätt eller fel vet jag inte. Ridläraren har inte sagt något så då borde jag göra något rätt annars tycker jag att jag borde få påbackning på det...
 
När jag red på ridskola på 90-talet så sa ridläraren att man skulle nästan stanna och sen rida fram. Inget sas om magmuskler och samling.
 
Jag tycker vi kan skrota tanken på att ridskolehästar skulle vara "okänsliga" för vikthjälper så till den grad att det inte märks skillnad om man gör en korrekt halvhalt för sitsen. ALLA hästar som är vana vid att ha ryttare på ryggen märker om ryttaren pratar med dem mha vikthjälper. Om hästen inte fattar är det antagligen för att man själv rider för "brusigt" och därigenom blir otydlig för hästen som då alltså inte förstår om man ger en hjälp eller håller på att tappa balansen (igen).

Jag introducerar ofta halvhalter som "förbereda en avsaktning till skritt men i sista stund innan det blir skritt, ändra sig och rida på framåt istället" men håller med om att halvhalten är rätt otydlig att förstå sig på. Försök läs så många ridläraböckers avsnitt om halvhalt/samling som möjligt och lägg sedan pusslet själv så hoppas jag det klarnar så småningom. 😊
 
Jag vill inbilla mig att det först att viktigt att definiera uttrycket halvhalt, vad det faktiskt är och varför man använder det, då det verkar förekomma viss förvirring.

En halvhalt är en tillfällig samling under rörelse där hästen förkortar steget utan att takt eller energi går förlorad. Det innebär att hästen vinklar sina bakben mer, kommer närmare tyngdpunkten bär mer vikt på bakbenen. Det man förlorar i längd ska man vinna i höjd. Halvhalter används för att bibehålla, återställa och eller öka balansen hos hästen och för att förbereda den (dvs balansera upp) för att något nytt kommer t ex byte av riktning eller gångart.

Hur en halvhalt ”ser ut” beror helt på hästens (och ryttarens) utbildningsnivå och hur hästen svarar på hjälpen. När man introducerar halvhalter på ridskolan så förenklar man det precis som man förenklar allt annat någon ska lära sig för första gången. Du börjar t ex inte räkna ekvationer innan du lärt dig alla räknesätt, prioriteringsregler osv. Precis på samma sätt sker ridutbildning både genom praktik men också teori, vilket tyvärr har tappats mycket på ridskolan. Det innebär i vilket fall att man lär ut en halvhalt i första steget ungefär som att man rätar upp sig och kramar tyglarna lätt och kvickt ett par gånger. Ju längre man kommer i sin ridutbildning desto mer finjusterad blir man.

Även hästen måste lära sig vad en halvhalt är, det är inget den kan från början. Så på en unghäst räcker det inte att ”spänna magen lite”, som det gör på en välskolad häst, utan den måste också lära sig steg för steg med början i övergångar.

En annan faktor i att en halvhalt ska kunna utföras korrekt är att hästen går framåt av sig själv och att ryttaren inte behöver driva (medvetet eller omedvetet) i alla steg. Behöver du driva samtidigt som du ber hästen vänta (vilket du gör i halvhalten) blir det dubbla budskap och väldigt förvirrande för hästen. Det innebär att den måste veta vilka hjälper som betyder vad (skänkeln = mer energi och handen = vänta. Det är väldigt vanligt att hästar går framåt på eftergiften). Och ryttaren måste kunna sitta passivt utan att inverka alls. Har du bett hästen trava ska den göra det tills du ber den gör annat, men det kräver ju att du inte ger massa andra signaler omedvetet, vilket händer hos orutinerade ryttare. Därför har vi ridskolehästar som klarar det. Hade vi haft känsliga tävlingshästar överallt hade ingen lärt sig att rida.

Så summa summarum är att att hur en halvhalt ser ut eller utförs beror på hästens utbildningsnivå, syftet med den och hur hästen svarar på signalen.

😊
 

Just nu

Hästfolk

Hästvård

Träning

Utrustning

Hästavel

Tävlingsgrenar

  • Körfolkets snacktråd 2

Forumstatistik

Trådar
440 656
Inlägg
8 408 778
Medlemmar
25 262
Senaste medlem
Secret Jack

Allmänt

Hem & Hobby

Barn

Hund

Katt

Andra Djur

Bukefalos

Hästnyheter

Upp