Det här med att avgöra om en katt är övergiven eller ej...

[Alexandra_W]

Sedan en vecka har jag en inneboende i stallet. Ett stycke katt som aldrig tidigare synts till i byn och inte tillhör någon av de andra grannarna i byn i alla fall. Grejen är att katten är så enormt skygg att jag inte ens lyckats fånga den på bild.

Första gången trodde jag det var en kisse ute på äventyr bara. Dvs ute och strövade. Den sprang som en avlöning ur stallet när jag gick in där. Tänkte inte mer på det. Men den har stannat kvar, i en vecka nu.

Eftersom den är så skygg så får jag ingen riktig bild av hull, om den är tovig/sårig etc. Det är ingen unge men mer kan jag inte säga.

Den sover i halmen om nätterna (utom när den flyr längst bort i stallet när jag visar mig) och här igår kände jag att nu må jag ju göra något. Jag vill ogärna riskera att mata andras katter men för att kunna se hur den verkar och ta en bild på den måste jag ju få den mindre skygg. Den har ju slagit sig ner och är inte på genomresa liksom. Så igår ställde jag mat åt den. Nästa gång jag kollade var skålen kliniskt renslickad. Imorse såg jag den inte men ställde mat. Kliniskt ren skål. Nu ikväll flydde den från halmen när jag kom. Jag ställde mat och satte mig tyst långt bort och väntade. 10 min senare kommer den. Den är hungrig och kastar i sig maten, men är samtidigt väldigt skygg och rädd. Stannar upp, kollar sig omkring och slappnar inte av ens när den äter.

Min plan är att ge den mat och en isolerad låda så den slipper frysa. Och få den på bild så jag kan efterlysa den.
Men hur vet man om det är en övergiven/hemlös katt egentligen - eller bara en som är ute och strövar? I perioder har jag tex haft en av grannens katter sovandes i stallet, solandes i hästhagen osv. Skulle lätt kunna tro den är övergiven, skygg är den med. Och kan hänga här i veckor i sträck (den går säkert hem mellan varven men kan se den varje dag veckor i sträck). Den är dock inte hungrig. Men finns ju mer än en katt som anser sig dö svältdöden mest hela tiden.

Så - hur kan man egentligen avgöra? Vore ju synd att sno nåns katt liksom (om efterlysning inte ger något, men det här är landet så tyvärr stor risk en ec kattägare inte märker efterlysningen tex)

 

[TinyWiny]

Det enda man egentligen kan göra är att göra som du har gjort. Få den så tam att du kan fota och lägga ut efterlysningar för att sedan fortsätta tills den om möjligt blir så tam att den går att chipkolla/kolla öronmärkning på. Innan du ens vet hur den ser ut är det ju svårt att uppge den som upphittad hos polisen ens utan det får ju vänta tills du har ett någorlunda signalement.

Ett tips är att inte titta direkt på katten utan att hålla huvudet lite på sned, lite neråt (typ in med hakan) och titta ur ögonvrån. Det är mindre hotande för katten och visar att du inte är farlig. Bara det lilla har gjort att många katter här har börjat våga stanna upp så att jag har kunnat fota dem och sedan fått de flesta ganska tama.

Jag har ju haft många katter här och bara en av dem har varit märkt och bara den som var märkt hittade tillbaka till sin ägare. För övriga katter har alla efterlysningar jag har gjort efter ägaren inte gett något resultat. Jag har då annonserat på de stora rikstäckande sajterna som blocket, hittadjur osv. Tyvärr är vissa så vidriga att de åker iväg med sin katt och släpper den vind för våg i hopp om att den inte ska hitta hem igen Andra bryr sig inte tillräckligt för att kolla på efterlysningar/efterlysa själva.

Det är helt omöjligt att veta om katten är övergiven, dumpad eller bara vilse. Jag behandlar katterna på samma sätt oavsett. Jag ger katten mat och ett varmt ställe att sova på under tiden som jag letar efter ägaren.

 

[Lampan]

Sedan en vecka har jag en inneboende i stallet. Ett stycke katt som aldrig tidigare synts till i byn och inte tillhör någon av de andra grannarna i byn i alla fall. Grejen är att katten är så enormt skygg att jag inte ens lyckats fånga den på bild.

Första gången trodde jag det var en kisse ute på äventyr bara. Dvs ute och strövade. Den sprang som en avlöning ur stallet när jag gick in där. Tänkte inte mer på det. Men den har stannat kvar, i en vecka nu.

Eftersom den är så skygg så får jag ingen riktig bild av hull, om den är tovig/sårig etc. Det är ingen unge men mer kan jag inte säga.

Den sover i halmen om nätterna (utom när den flyr längst bort i stallet när jag visar mig) och här igår kände jag att nu må jag ju göra något. Jag vill ogärna riskera att mata andras katter men för att kunna se hur den verkar och ta en bild på den måste jag ju få den mindre skygg. Den har ju slagit sig ner och är inte på genomresa liksom. Så igår ställde jag mat åt den. Nästa gång jag kollade var skålen kliniskt renslickad. Imorse såg jag den inte men ställde mat. Kliniskt ren skål. Nu ikväll flydde den från halmen när jag kom. Jag ställde mat och satte mig tyst långt bort och väntade. 10 min senare kommer den. Den är hungrig och kastar i sig maten, men är samtidigt väldigt skygg och rädd. Stannar upp, kollar sig omkring och slappnar inte av ens när den äter.

Min plan är att ge den mat och en isolerad låda så den slipper frysa. Och få den på bild så jag kan efterlysa den.
Men hur vet man om det är en övergiven/hemlös katt egentligen - eller bara en som är ute och strövar? I perioder har jag tex haft en av grannens katter sovandes i stallet, solandes i hästhagen osv. Skulle lätt kunna tro den är övergiven, skygg är den med. Och kan hänga här i veckor i sträck (den går säkert hem mellan varven men kan se den varje dag veckor i sträck). Den är dock inte hungrig. Men finns ju mer än en katt som anser sig dö svältdöden mest hela tiden.

Så - hur kan man egentligen avgöra? Vore ju synd att sno nåns katt liksom (om efterlysning inte ger något, men det här är landet så tyvärr stor risk en ec kattägare inte märker efterlysningen tex)

Du snor inte någons katt, för att du ger den en chans att överleva.
Fortsätt att ge den mat och sovplats. Försök ta en bild och annonsera efter ägaren.
Hittar du ingen ägare så har du ansvaret för katten sen. Hoppas hen snartblir lite tamare

 

[Alexandra_W]

@Lampan nej med snor menade jag väl mer på sikt. Om jag annonserar och sätter upp lappar och så men inget napp. Och så får den väl stanna här då liksom. Och i verkligheten så hade den ett hem, som den kanske gått hem till om jag inte matat den typ.

@TinyWiny Har ju egna katter så lite koll på det där med inte titta rakt på/i ögonen, men tack för påminnelsen, lätt att glömma bort när man så gärna vill få en titt och se hur den ser ut. Den har börjat titta på mig under flykten, alltså stanna upp och titta och sen dra. Och igår när den åt så den var helt medveten om att jag satt tio meter bort, när jag efter den ätit sakta reste mig och gick så satt den kvar och tittade. Så jag hoppas kunna komma så nära att jag kan fota sen. Har i alla fall kunnat kolla färg och tecken lite mer, igår gick det ju se att den har vita strumpor och - tacksamt - ett ganska speciellt vitt tecken i ansiktet som borde vara bra för identifikation. Dock för långt håll för att kunna se skick, hull osv. Den verkar ju iaf inte skadad så det påverkar möjlighet att röra sig eller äta så får nöja mig med det sålänge.

Men jag tror det är ganska långt kvar tills den blir såpass tam att man kan kolla öron eller chip eller kön. Och iom så skygg går det ju inte sätta halsband med lapp till ev ägare.

Hur bete sig helt förvildade katter förresten? Som alla andra skygga katter, eller fräser de och så mot människor t ex?

 

[TinyWiny]

@Lampan nej med snor menade jag väl mer på sikt. Om jag annonserar och sätter upp lappar och så men inget napp. Och så får den väl stanna här då liksom. Och i verkligheten så hade den ett hem, som den kanske gått hem till om jag inte matat den typ.

@TinyWiny Har ju egna katter så lite koll på det där med inte titta rakt på/i ögonen, men tack för påminnelsen, lätt att glömma bort när man så gärna vill få en titt och se hur den ser ut. Den har börjat titta på mig under flykten, alltså stanna upp och titta och sen dra. Och igår när den åt så den var helt medveten om att jag satt tio meter bort, när jag efter den ätit sakta reste mig och gick så satt den kvar och tittade. Så jag hoppas kunna komma så nära att jag kan fota sen. Har i alla fall kunnat kolla färg och tecken lite mer, igår gick det ju se att den har vita strumpor och - tacksamt - ett ganska speciellt vitt tecken i ansiktet som borde vara bra för identifikation. Dock för långt håll för att kunna se skick, hull osv. Den verkar ju iaf inte skadad så det påverkar möjlighet att röra sig eller äta så får nöja mig med det sålänge.

Men jag tror det är ganska långt kvar tills den blir såpass tam att man kan kolla öron eller chip eller kön. Och iom så skygg går det ju inte sätta halsband med lapp till ev ägare.

Hur bete sig helt förvildade katter förresten? Som alla andra skygga katter, eller fräser de och så mot människor t ex?

Jag tänkte att du har koll men jag vet hur lätt det är att glömma när man så gärna vill kolla upp katten ordentligt.

Det kan ta enormt lång tid med vissa katter och andra förvånar en genom att efter bara några dagar svassa runt benen. Jag har haft alla sorter. Hur en katt beter sig beror på så många faktorer så det är svårt att säga. En hade jag smygande här i tre år innan han plötsligt en dag bestämde sig för att jag inte var farlig och sedan den dagen är han hopplöst gosig men fortfarande skygg för nya människor, plötsliga ljud eller rörelser. En annan vet jag hade levt utan mänsklig kontakt sitt första halvår i livet, hon fanns till vår förvåning här när vi köpte och de gamla ägarna hade inte bott här på ett halvår då men visste att kattungen hade fötts men struntat i både henne och mamman Hon gick aldrig att få tam. Det tog två år och massor med försök innan vi lyckades fånga in henne och åka och chipkolla och kastrera henne. Veterinären fick söva henne i buren både vid kastreringen och stygntagningen. Det tog nästan 9 år innan hon var så tam att jag kunde stryka henne snabbt över ryggen.
Fräser har ingen gjort men däremot sprungit på väggarna i panik för att komma bort. Möjligt att de fräser i trängt läge.

 

[Silkisif]

Hur bete sig helt förvildade katter förresten? Som alla andra skygga katter, eller fräser de och så mot människor t ex?

Min vilda fräste mycket i början, hon har aldrig betett sig aggressivt men hon fräser när hon känner sig trängd. Idag (efter ett halvår i lägenhet) fräser hon väldigt sällan, mer när hon blir "påkommen" ex vid lek när hon råkar leka in i mig och blir förvånad över min närvaro. I början var det så gott som varje dag.

 

[Alexandra_W]

Jag tänkte att du har koll men jag vet hur lätt det är att glömma när man så gärna vill kolla upp katten ordentligt.

Det kan ta enormt lång tid med vissa katter och andra förvånar en genom att efter bara några dagar svassa runt benen. Jag har haft alla sorter. Hur en katt beter sig beror på så många faktorer så det är svårt att säga. En hade jag smygande här i tre år innan han plötsligt en dag bestämde sig för att jag inte var farlig och sedan den dagen är han hopplöst gosig men fortfarande skygg för nya människor, plötsliga ljud eller rörelser. En annan vet jag hade levt utan mänsklig kontakt sitt första halvår i livet, hon fanns till vår förvåning här när vi köpte och de gamla ägarna hade inte bott här på ett halvår då men visste att kattungen hade fötts men struntat i både henne och mamman Hon gick aldrig att få tam. Det tog två år och massor med försök innan vi lyckades fånga in henne och åka och chipkolla och kastrera henne. Veterinären fick söva henne i buren både vid kastreringen och stygntagningen. Det tog nästan 9 år innan hon var så tam att jag kunde stryka henne snabbt över ryggen.
Fräser har ingen gjort men däremot sprungit på väggarna i panik för att komma bort. Möjligt att de fräser i trängt läge.

Då går det inte att avgöra på att den inte fräser på håll då...

Min veterinär har en fångstbur han snällt lånar ut, där det är jättelätt att sedera dem i buren utan att bråka mer än nödvändigt. Är dock tacksamt det är "rätt tid" på året även om den är okastrerad, att man inte behöver ha panik med att få den till vet för att kolla och då om omärkt kastrera (jag tar mig friheten att kastrera nån annans katt om de inte märkt den, ja...) utan kan se om den blir tam nog att göra det lite mer frivilligt. Risken om man "tar de för tidigt" är ju även att de sticker sen, så gjorde en i princip förvildad här för. Jag matade den och matade in den i buren, tog den till vet som sövde och konstaterade intakt hane och omärkt och generellt i halvdant skick. Den kastrerades, fick kattpestvaccin och avmaskades. Släppte den inne hemma, men den mådde jättedåligt av det så den fick gå ut. Och försvann, kom aldrig mer tillbaka ens för att äta trots att den ätit här morgon och kväll i flera veckor.

(Inte för att det i sak påverkar, jag skulle kastrera ändå, det minskar problemet även om det blir en ofivillig TNR, men det är synd de ska fortsätta behöva leva ett liv 'on the run', bättre de åtminstone stannar kvar som stallutekatter t ex)

 

[TinyWiny]

Då går det inte att avgöra på att den inte fräser på håll då...

Min veterinär har en fångstbur han snällt lånar ut, där det är jättelätt att sedera dem i buren utan att bråka mer än nödvändigt. Är dock tacksamt det är "rätt tid" på året även om den är okastrerad, att man inte behöver ha panik med att få den till vet för att kolla och då om omärkt kastrera (jag tar mig friheten att kastrera nån annans katt om de inte märkt den, ja...) utan kan se om den blir tam nog att göra det lite mer frivilligt. Risken om man "tar de för tidigt" är ju även att de sticker sen, så gjorde en i princip förvildad här för. Jag matade den och matade in den i buren, tog den till vet som sövde och konstaterade intakt hane och omärkt och generellt i halvdant skick. Den kastrerades, fick kattpestvaccin och avmaskades. Släppte den inne hemma, men den mådde jättedåligt av det så den fick gå ut. Och försvann, kom aldrig mer tillbaka ens för att äta trots att den ätit här morgon och kväll i flera veckor.

(Inte för att det i sak påverkar, jag skulle kastrera ändå, det minskar problemet även om det blir en ofivillig TNR, men det är synd de ska fortsätta behöva leva ett liv 'on the run', bättre de åtminstone stannar kvar som stallutekatter t ex)

Nej det är svårt.

Jag kör på tre månader. Har jag inte hittat ägaren och katten varit synlig stadigvarande så kastrerar jag då. (Eller så snart katten går att fånga. Det kan ju ta längre tid ibland.) Kommer ägaren sen så må det vara hänt. Hellre det än att en massa nya hemlösingar föds. Några av de katterna jag har väntat i tre månader med har försvunnit men det är få och igen har försvunnit direkt efter kastreringen. Då har de ändå fått återhämta sig i pannrummet (alternativt tvättstugan/badrummet beroende på årstid och hur tam katten varit). Att tvingas vara inne har de tyckt varit mer eller mindre fruktansvärt men hellre inne de få dagarna än att de är omöjliga att fånga in för stygntagning eller att de blir dåliga efter kastreringen. Jag har inte vågat ha dem i övriga huset eftersom de katterna som bor i huset (numera katten) har svårt för nya katter och hunden är väldigt på och jag vill inte utsätta någon för den stressen.

Ja det är synd om dem när de går vind för våg men jag tänker att hellre vind för våg kastrerad än okastrerad. Mina hemlösingar har det gemensamt att de inte vill gå in i huset. En av dem kunde gå en sväng inne och kolla lite i några minuter men panikade nästan om jag stängde dörren. Övriga har inte velat komma in ens vid de mest vidriga temperaturer. Då lägger de sig hellre i sin bädd i deras box i stallet under grislampan.

 

[Alexandra_W]

Min vet syr med absorberande stygn, så ur den aspekten spelar släppa ut mindre roll. Men man vill ju se så det läker som det ska. Men den som togs in (i enskilt rum i lugn och ro från andra) fick sprutdiarre och var enormt stressad. Hade mått bättre ute direkt och fått fortsätta äta. Men lätt vara efterklok.

 

[TinyWiny]

Min vet syr med absorberande stygn, så ur den aspekten spelar släppa ut mindre roll. Men man vill ju se så det läker som det ska. Men den som togs in (i enskilt rum i lugn och ro från andra) fick sprutdiarre och var enormt stressad. Hade mått bättre ute direkt och fått fortsätta äta. Men lätt vara efterklok.

Ja det har min gjort i vissa fall men i fallet med "vildkatten" vågade hen inte det med tanke på hur stor risken var att katten skulle försöka få upp dem och tratt var helt otänkbart. Det hade hon aldrig klarat. Det var illa nog för henne ändå. Man får ju anpassa efter katten. En katt som far så illa som din går ju inte att fortsätta utsätta för en sådan enorm stress men hur ska man veta det innan? Det är ju omöjligt. Man gör så gott man kan, mer kan man inte göra.

Jag tänker ibland på den vilda lilla katten (uppskattningsvis runt halvåret gammal) som jag hittade blind och i uselt skick här ute. Veterinären sa att hon hade blivit utsatt för någon form av trauma mot huvudet med blödning i hjärnan som följd och om jag ville kunde jag ge henne två veckor och hålla tummarna för att det läkte. På trettonde dagen verkade hon bättre så jag bestämde mig för att ge henne en vecka till. Dag 20 blev hon tvärdålig och fick akutavlivas. Hade jag haft facit så hade jag ju aldrig utsatt henne för den stressen det innebar att hållas instängd utan avlivat direkt men sådant kan man ju omöjligt veta innan. Hon kunde ju blivit frisk och jag ville ge henne en ärlig chans.

 

[Alexandra_W]

Ja precis, man gör ju så gott man kan och det man tror blir bäst där och då. Och mer kan man ju inte begära med facit i hand. Gäller ju tama katter med. Hade jag vetat hur det skulle sluta med Soda hade jag ju avlivat honom vid första vetbesöket. Inte "utsatt" honom för alla undersökningar och vård både på djursjukhus och hemma i ~2 veckor innan han ändå fick avlivas. Men det kunde man ju inte veta innan det var över sas.

 

[TinyWiny]

Ja precis, man gör ju så gott man kan och det man tror blir bäst där och då. Och mer kan man ju inte begära med facit i hand. Gäller ju tama katter med. Hade jag vetat hur det skulle sluta med Soda hade jag ju avlivat honom vid första vetbesöket. Inte "utsatt" honom för alla undersökningar och vård både på djursjukhus och hemma i ~2 veckor innan han ändå fick avlivas. Men det kunde man ju inte veta innan det var över sas.

Ja och det får räcka.

Det är så sorgligt när det inte går vägen men jag är övertygad om att det hade känts ännu värre att inte försöka alls. Att inte ens ge djuret en ärlig chans om hoppet fortfarande finns.

 

[MJLee]

Jobbig situation, särskilt nu när det går mot kallare tider. Ett katthem kan säkert låna ut en fälla, om inte din snälla vet kan göra det. Vetten kan ju också kolla om den är chippad/kastrerad/ID märkt, men eftersom den är så skygg som du berättat så är det tvivelaktigt att det finns en ägare. Toppen om du kan kastrera och vaccinera och kolla igenom den ordentligt (blodprov rekommenderas). TNR är alltid ett alternativ, men tyvärr måste den ändå få sin årliga kontroll och vaccination och man måste hålla ständig koll på måendet.

Jag tycker @TinyWiny har sagt allt som du borde göra, ja förutom om du har tid, försök socialisera katten så mycket som möjligt. Vägen till en katts hjärta går definitivt genom magen Börja med att stå kvar på lite avstånd när den äter och flytta sedan närmare och närmare. Skinkbitar och liknande på kortare och kortare avstånd. Den behöver aldrig bli en knäkatt bara så social att du kan se hur den mår, avmaskning, sår, sjukdom och fästingar.

Jag vet en del som gör ett mjukt bo någonstans i stallet för sina skyggisar och hänger upp en grislampa när det är som kallast. Friskt vatten och torrmat står jämt framme i uppvärmda utrymmen som, sadelkammaren med en kattlucka in. Faktum är att det finns vissa hästar som faktiskt blir lite mer harmoniska av att ha andra djur som katter omkring sig.

Min barndoms katter sov ofta på (otäckade) hästarna och tom min systers överkänsliga arab blev faktiskt lugnare av det konstigt nog. Iofs var våra katter innekatter som även höll till i stallet, men så vitt jag kommer ihåg inte fångade en enda mus. Däremot var oxfilé mums och om någon tittade lite undrande på varför min familj alltid la in fruset kött i avstängd ugn för att tina så var orsaken en middag med gäster, 1.5 kg oxfilé, och mycket nöjda och mätta katter.

 

[Alexandra_W]

Jag har inget uppvärmt utrymme i stallet. Därav tanken att bygga en isolerad koja åt den.
Mat framme hela tiden går inte heller, då äter bygdens alla katter samt fåglarna upp det. Så den får blötmat morgon och kväll. Inte idealiskt men bättre än ingen mat alls :/

Ställde ut torrfoder där inte fåglarna når men då var grannens katter där och stal. Jag har bättre torrfoder om vi säger så. Och dels kommer då maten i fel mage, och jag vill inte att grannkatterna ska drälla här (mer än en redan gör) och driva iväg den skygga nykomlingen.

 

[Alexandra_W]

Fått den på bild..typ...

 

[TinyWiny]

Lille kissen

 

[Alexandra_W]

Lille kissen

Mmm, men nu kan jag efterlysa den. Fanns tyvärr ingen som stämde på beskrivningen anmäld saknad till polisen, och inte hittat nån som stämmer in på den efterlyst på de sidor (många men nog inte alla) jag kollat heller. Men lagt ut den i lite lokala grupper på Facebook. Och hamnat i dispyt kring huruvida katten nu genast ska fångas in med fälla och tas till veterinären eller ej.

Jag ser hellre att man - då katten inte tycks alls skadad eller sjuk - ger den lite tid att bli tryggare, och under tiden efterlyser ägare. Och om ägare känner igen den och hör av sig fångar den i fälla för att ägaren ska kunna få hem den. Än att man riskerar att stressa sönder den så hemskt att den flyr (som den andra jag fångade) och lever på vift igen. Särskilt om en ägare sen känner igen den om 2 v och får svaret "tyvärr, den försvann". Men en person är mycket gåpåig i sin åsikt att iom att katten kan vara märkt bör den genast fångas i fälla och tas till vet, och att den "kan behållas i fällan tills ägaren kan hämta". Jo visst, OM den är märkt och OM det finns en ägare att få tag i. Men om den inte är märkt då? Vi snackar en katt som inte ens törs äta/komma fram om man sitter fem meter därifrån och tittar bort. Hur skrämd den skulle bli av att fångas i fälla, åka bil, tas till vet osv vill jag inte tänka på. Och sen då, om den inte är märkt..

Personen övergick då till att tycka att den kan vara sjuk/skadad fast den inte visar det, men jag kunde ju be "nån granne med bössa" då som alternativ, huvudsaken att katten inte lider. Underförstått då att jag bidrar till att katten lider genom att inte fånga den med fälla imorgon och ta den till vet...

 

[MJLee]

Äsch, lyssna på dig själv, du är en förnuftig människa och det var bland det sötaste jag sett vet inte hur långt avstånd du tog bilderna från men med normala pupiller verkar den inte helt vettskrämd längre. Och vad man kan se är den inte sjuk, bra päls, torra ögon osv även om man inte ser hela kroppen.

Låt kissen rota sig lite, bli mer hemtam och van vid dig. Försök ta mer bilder, du har kanske redan gjort det, men jag vill ändå tipsa om kattpolisen.ifokus.se och vilse.nu en ganska ny sida där man både kan efterlysa och leta efter försvunna katter.

Att bygga en varm koja behöver inte alls bli dyrt eller besvärligt. Frigolit brukar du kunna få gratis och plastlådor/backar brukar man ha en del av i ett stall :

Om du kan placera kojan i stallet behövs inte mer, men om du ska ha den ute så bygg gärna en liten sluss/grovhall i vinkel så vinden inte blåser rakt in i kojan. Din vackre vän kommer att må som en prins/prinsessa även när det blir minus

 

[athena_arabians]

Så fin liten kisse @Alexandra_W

Strunta i vad den där människan säger, det är ju faktiskt ingen ko på isen

 

[TinyWiny]

Strunta i den människan. Endel är helt rabiata och verkar bara skrika högt för att det ska se bra ut De bryr sig inte alls om katten egentligen utan vill bara få det att låta bra. Att utsätta en katt för den stressen det innebär att göra som de tycker är helt vidrigt. Hittar man ägaren så visst, då kan det vara värt det men inte annars. Man ska heller inte bortse ifrån riskerna med att fånga i fälla. Mer än en katt har blivit skadad av fällor och det är få som kan ha koll på fällan dygnet runt och att sitta i en fälla bara en halvtimme kan traumatisera en redan rädd katt såpass att den skadar sig själv. Jag vet ingen seriös jägare som hade skjutit en katt som var så skygg. Risken är enorm att katten blir skadeskjuten och drar. Vem vill vara skyldig till det? Katten lär ju aldrig våga sig fram till människor igen efter en sådan hemsk upplevelse ens om den skulle överleva.

Första vintern den katten som strök här i tre år innan han bestämde sig för att jag inte var farlig var här la jag ut efterlysningar efter ägaren bland annat i en facebookgrupp för försvunna katter. Han har en väldigt speciell färg, väldigt speciell teckning och det är ovanligt med katter som är så stora som han så skulle ägaren se efterlysningen så skulle det inte vara några som helst problem att identifiera honom. Det var samma sak då och ett par ville hämta honom för det var ju så synd om honom. Jag sa att han inte går att komma nära och att chansen att han är synlig om de skulle komma hit är helt obefintlig men nog kom de och det var ett himla tjat om fälla hit och fälla dit i gruppen. Katten var inte sjuk, han var välmusklad, välmående och utan så mycket som ett hårstrå som låg fel. Han hade tillgång till mat, vatten och värme dygnet runt. Vad stressade de så för? Inte för kattens skull iallafall utan enbart för att känna sig duktiga. Nu när jag vet hur han är så vet jag att hade de försökt fånga honom så hade det blivit kaos. De trodde att det bara skulle vara att plocka upp honom i famnen. Det accepterar han fortfarande inte. Han har bott här i 7 år nu och han visar sig fortfarande inte ens om min sambo är i stallet och drar som en avlöning om någon ropar, gör en hastig rörelse eller bara om han hör hunden skälla inne. Bara hans storlek (8-10 kg) gör att han har alla chanser i världen att ta sig loss från vilken människa som helst om han vill. Hellre att han finns kvar här än att han drar iväg igen och kanske svälter eller fryser ihjäl för att han inte vågar gå fram till mänskliga byggnader igen. Han är inte heller märkt men är kastrerad så det hade varit helt kontraproduktivt att fånga in honom när han var så rädd. Det hade inte hjälpt honom alls.

Du gör och tänker helt rätt