Sv: Det som inte fick hända. (Starkt om avlivning.)
Fruktansvärt obehagligt och jag lider med dig.
Här ser vi dock hur olämpligt det kan vara när en hästägare med stora känslor för sin häst är med i själva avlivningen och hur ägarens sinnesstämmning och frustration genom signaler sänder dom signalerna till hästen.
Jag tycker själv att det är mkt obehagligt att vara med vid avlivning på häst men gör det gärna som en extra tjänst för mina kunder. Dels därför att mina kunder känner mig och dels för att mina kunders hästar har förtroende för mig. Det stör mig inte alls om hästägaren själv vill leda sin häst och ta ett sista farväl till bestämd avlivnings plats.
Därefter när ägaren anser att tiden är kommen, lämna över grimskaftet till mig och gå därifrån innan slaktaren utför själva avlivningen. Då är det bara två personer som denna häst behöver focusera sig på och risken för att den plötsligt kommer rycka till avtar väsentligt efter som jag står passiv och inger förtroende och lugn, slaktaren har stor erfarenhet av vad han ska göra och hur olika djur kan reagera. Det krävs bara en ytterligare person som är med och på en tiondels secund ger en felaktig signal så kan det tyvärr gå så som det gick.
Det som i detta fall låter oroveckande är att denna slaktare själv inte hade gevär i bilen. Min erfarenhet är att dom som utför dena tjänst dels har lång erfarenhet av avlivning på djur med bult men även är utbildade skickliga jägare med licens och vapen innehav.
Stockholms Nödslakt har alltid utbildad lugn erfaren personal och kulvapen i bilen som används uteslutande på en huvud skyggt djur.
Jag skulle gärna vilja via pm få reda på namnet på denna nödslaktsfirma för i mina ögon så låter det som oseriöst.
Kram på dig,, det va mkt tråkigt att behöva läsa detta.
Skickar massor med tröstkramar!
