Det värsta som hänt er

[glee]

Sv: Det värsta som hänt er

Hur har det gått?
Tråkigt med alla hans problem, men om jag inte missförstått ser prognosen ganska bra ut ändå? Skönt att du äntligen fått veta vad det var med tassen.

Förstår att ni inte kan träna nåt nu, men säg till om du vill ta en promenad utan hund! (Kan ju låna en hund av nån också )

 

[Pepsi70]

Sv: Det värsta som hänt er

Hoppas att allt går bra med din vovve!! Inte roligt när de är sjuka...
Tyvärr har även jag trista historier....
Min ena tik som var 3.5 år blev överkörd och blev genast dödad ( tack och lov!!) en sommardag för 2.5 år sedan när min mamma var ute och plockade blåbär medans jag var på spårläger med min hane. Jag fick en chock när jag fick veta vad som hade hänt och sorgen går aldrig bort..jag saknar henne så..
1 år senare valpade min andra tik och allt gick jätte bra fram till 7 dagars ålder då en valp bara dog...och på 2 dagar hade alla 9 valpar dött för mig. Detta var helt enklet bara så djävligt!! Valparna dog i en herpes infektion. Andra kullen gick det bra med sedan!

Lycka till nu

 

[Sophia_]

Sv: Det värsta som hänt er

kl

Min första hund (ååh, som jag tjatade om den hunden!) hann bara bli två år innan hon blev påkörd av en bil på 90-väg. Tur i oturen så var det faktiskt en veterinär som körde bilen, så denne plockade genast upp hunden och körde till Albano. Mamma ch pappa, som var ute och gick med hunden, letade i flera timmar innan de slutligen gick tillbaka till bilen. Där hittade de en lapp under vindrutetorkaren där det stod typ "Äger ni en brun hund? Den finns på Albano."
De åkte dit på en gång så klart men hunden hade redan avlivats när de kom. Hon hade inre blödningar och var i stort sett helt trasig på insidan.
Jag var bara 12 år när de kom hem med den döda kroppen.

 

[Sophia_]

Sv: Det värsta som hänt er

Kom att tänka på en bekant sm var ute en vinterdag med sina två hundar och dotter. Ena hunden springer ut på isen och går igenom, och drunknar framför ögonen på dem.
Så hemskt det måste vara att stå helt hjälplös på land och inte kunna göra någonting medan ens hund blir svagare och svagare och till slut försvinner under ytan.

Min jämthund gick genom isen en gång. Men jag hann inte ens bli rädd förrän hon hade tagit sig upp igen och kom springande i full fart och såg jättelycklig ut.

 

[Disen]

Sv: Det värsta som hänt er

Vad skönt att du fått veta hur det ligger till. Och underbart att du själv tog tag i ärendet och fick det vidarefört. En mycket god hundägare som vill sin hunds bästa! Tänk på det - du har gjort det du kan och ska- nu kommer gå framåt när ni lokaliserat skadan och nu kan arbeta utifrån det.

Lycka till!

Man vill ju inbilla sig att man har gjort allt man kan, men tankarna gnager. "Tänk om jag..." dyker ständigt upp. Just nu känns det ganska bra för vi börjar få rätsida på allt!

Tack! Det känns bra att få höra att man gjort rätt

 

[Disen]

Sv: Det värsta som hänt er

KL

Nu är han hemma och ska vila upp sig. Eller det är tanken iaf. Hur gör man med en 7 månaders hund som klättrar på väggarna av uttråkning?! Han vill ju springa runt och banka in huvudet i saker och förstår inte alls varför inte det är ok.....

Gud så skönt att han klarade sig så pass bra! Hästar är ju så stora och kraftfulla djur så det kan ibland ta mycket mer illa än vad dom själva hade i tankarna

Jag har samma problem! Min gosse är van vid väldigt mycket fysisk och psykisk aktivering och nu ska han vila, men jag klickertränar honom 1-2 ggr / dag i väldigt intensiva pass så att han blir trött.
Just nu håller jag på att lära honom att lägga sig på en filt och rulla in sig i den! Det kräver väldigt mycket av honom och han älskar det!

 

[Disen]

Sv: Det värsta som hänt er

*kl*
Så, nu har jag läst tråden sedan den startades och först nu tar jag mig ork att skriva om mitt värsta.
Mycket har jag varit med om, både lyckliga och olycklia slut.
Men det här är det som för mig känns värst.

Frilla, min bc valp hoppade ut ur bilen och sprang över vägen. Just då kommer en bil i hög fart. Frilla fick jag plocka upp i två delar i sopsäck
Detta var på mors dag för ett par år sedan.

Usch fy , det vänder sig i magen... Jag kan ärligt säga att jag inte kan säga att jag vet hur det känns, jag vet inte ens om jag kan föreställa mig den hemska känslan! Men jag lider med dig och hoppas verkligen att du aldrig mer ska behöva vara med om det

 

[Disen]

Sv: Det värsta som hänt er

Hur har det gått?
Tråkigt med alla hans problem, men om jag inte missförstått ser prognosen ganska bra ut ändå? Skönt att du äntligen fått veta vad det var med tassen.

Förstår att ni inte kan träna nåt nu, men säg till om du vill ta en promenad utan hund! (Kan ju låna en hund av nån också )

Tack
Jag ska följa med en kompis imorgon ut med hans 2 hundar. Håller på att bli lika galen som Narmo är av allt stillasittande

Vi kan ju ta en promenad någon dag, Selma rusar och lever ju som 2 hundar ändå i skogen

Och ja, det ser bättre ut! Han kommer efter rehaben att bli återställd (som det verkar nu iaf)

 

[Disen]

Sv: Det värsta som hänt er

Hoppas att allt går bra med din vovve!! Inte roligt när de är sjuka...
Tyvärr har även jag trista historier....
Min ena tik som var 3.5 år blev överkörd och blev genast dödad ( tack och lov!!) en sommardag för 2.5 år sedan när min mamma var ute och plockade blåbär medans jag var på spårläger med min hane. Jag fick en chock när jag fick veta vad som hade hänt och sorgen går aldrig bort..jag saknar henne så..
1 år senare valpade min andra tik och allt gick jätte bra fram till 7 dagars ålder då en valp bara dog...och på 2 dagar hade alla 9 valpar dött för mig. Detta var helt enklet bara så djävligt!! Valparna dog i en herpes infektion. Andra kullen gick det bra med sedan!

Lycka till nu

Usch vad hemskt att det hände när någon annan passade henne . Det hade inte varit "roligare" om det hade hänt när du var med, men jag hade hela tiden haft tanken "Tänk om.."

Beklagar verkligen.
Och tack, behöver all lycka nu känns det som.

 

[Disen]

Sv: Det värsta som hänt er

kl

Min första hund (ååh, som jag tjatade om den hunden!) hann bara bli två år innan hon blev påkörd av en bil på 90-väg. Tur i oturen så var det faktiskt en veterinär som körde bilen, så denne plockade genast upp hunden och körde till Albano. Mamma ch pappa, som var ute och gick med hunden, letade i flera timmar innan de slutligen gick tillbaka till bilen. Där hittade de en lapp under vindrutetorkaren där det stod typ "Äger ni en brun hund? Den finns på Albano."
De åkte dit på en gång så klart men hunden hade redan avlivats när de kom. Hon hade inre blödningar och var i stort sett helt trasig på insidan.
Jag var bara 12 år när de kom hem med den döda kroppen.

Fruktansvärt... . Att vara så ung när det händer och hemskt för dina föräldrar.

 

[Disen]

Sv: Det värsta som hänt er

Kom att tänka på en bekant sm var ute en vinterdag med sina två hundar och dotter. Ena hunden springer ut på isen och går igenom, och drunknar framför ögonen på dem.
Så hemskt det måste vara att stå helt hjälplös på land och inte kunna göra någonting medan ens hund blir svagare och svagare och till slut försvinner under ytan.

Min jämthund gick genom isen en gång. Men jag hann inte ens bli rädd förrän hon hade tagit sig upp igen och kom springande i full fart och såg jättelycklig ut.

Jag hade också tur när mamma och pappas gamle gick igenom (snart 10 år sen), jag skrev om det i ett tidigare inlägg.

Vill inte ens tänka på hur det skulle vara att förlora en hund på det sättet

 

[Disen]

Sv: Det värsta som hänt er

KL

Nu har jag internet igen så att jag kan uppdatera lite. Fortsätt gärna att berätta era historier och håll tråden vid liv! Den gör att det hela känns bättre då jag får så mycket "stöttning" och att få skriva av sig hjälper oerhört mycket!


I Tisdags så gjordes en magnetröntgen och då fann de en disk som ligger fel i ryggen, denna trycker på nerver och orsakar hans ryggont. Missbildningen verkar inte vara ett problem, tack och lov.

Veterinären tyckte att den ska opereras bort (tydligen kan man göra det) och då slipper han ha ont, MEN då kan han få pålagringar istället som kommer att trycka på fel ställe. Så... det känns lite som pest eller kolera .

Han har ju ont och detta behöver åtgärdas, men tänk om pålagringarna kommer skapa mer smärta och obehag än förut? Ni förstår ju själva hur tankegången blir

Veterinärerna tycker att ryggen får vänta lite och att vi först och främst ska koncentrera oss på bogen och handleden. Så jag ska ringa och boka tid för ett besök då vi lägger upp hans rehabträning. Sedan är det återbesök till veterinären som opererade bort benbiten 6 veckor efter det skedde.

Så nu blir det fullt upp ett tag, ska ju gärna hinna med skolan också

 

[Jeennifer021]

Sv: Det värsta som hänt er

usch det måste varit jobbigt... förstår inte hur sånna människor kan kalla sig veterinärer när dom i själva värket bara gissar?


det värsta jag vart med om, dock ej med min egen odåga.
Jag och min faster var ute i skogen med hennes australien shepperd, efter att vi tränat sök så blev det en del bus. han springer och busar å ska göra ett snyggt hopp över en sten, då han får en pinne in i sidan ca 2 cm efter sista revbenet... han gnyr å springer till matte, som blev rädd och orolig. dock ser det ut som att pinnen bara sitter ngn centimeter under huden, vi går hem och ringer strömsholm då dom säger att han borde åka upp..
det slutade med ca 2 veckor på strömsholm och en operation för att få ut pinnen som var ca 3-4 cm i omkrets,. då matte skulle hämta honom fick hon pinnen som souvenir å fick höra att den satt ca en decimeter snett in i sidan, sådan otrolig tur i oturen , hade bara krävts någon cm för en punkterad lunga... men det sluta bra iaf, men det tog låååång tid innan kraken blev återställd..
det va riktigt hemskt att se hur ont han hade....

 

[Disen]

Sv: Det värsta som hänt er

Håller med, dom är säkert kunniga på vissa saker här uppe, men dom kunde inte hjälpa oss med det vi behövde. Det kändes precis som du sa, att dom gissade då de inte visste istället för att skicka oss direkt till kunnigare människor. Anledningen till att jag bad dem skicka vidare vårt ärende var just att jag var trött på att höra "vi tror att det är ..., nu får ni behandla med ...". Vill ju inte gärna trycka i honom en massa medicin i onödan

Oj oj, ja där hade ni verkligen tur!

 

[plymen]

Sv: Det värsta som hänt er

Usch sånt här är inget kul...

Jag kan berätta om min hund, en flatcoated retriever tik, nu 3,5 år.

Hon är opererad tre gånger då korsbanden i båda benen gick av, trolig orsak är något medfött fel eller att hon växt fel.

Hon var ca 1,5 år när hon började halta. Som gammal idrottare tänkte jag ääsch, en försträckning, det går nog om med en veckas vila. Hon slutade halta redan följande dag och en vecka senare gick vi en promenad och på kvällen var hältan tillbaka.

Jag hade fortfarande inte en tanke på att det kunde vara något värre så jag lät helt enkelt hunden vila två veckor till och tog sedan det lugnt i ytterligare två veckor.

Det gick ett par månader och allting var bra, ingen hälta. Vi tränade flitigt inför jaktprov ett par gånger i veckan där hon verkligen fick springa.

Hunden var ca 1 år och 10 månader då hältan kom tillbaka. Jag vred och vände på alla ben och klämde igenom ryggen. Hunden gnällde till när man böjde bakbenen. Jag trodde felet var i ryggen. Beställde tid till en ortoped, hunden röntgades från huvud till svansspets. Allting såg bra ut förutom tecken på en minimal inflammation i vänster knä.

Veterinären sade att det var korsbandet som var slitet men inte av. Han ville operera men berättade också vilka andra möjligheter det fanns.

En månad senare var det dags för operation. Följande metod användes:

http://www.veterinaryspecialty.com/TTA.aspx

Hunden var riktigt sjuk det första dygnet, gnällde nästan hela tiden, men redan dag två var hon så gott som sig själv. Vild och galen. Några gånger lyckades hon halka omkring på golvet så att hon slog i benet ordentligt, men hon klarade sig utan vidare problem.

Rehabiliteringen gick ut på:

Massage 3x/dag
Sjukgymnastik 3x/dag
Promenad i kort koppel 3x/dag i början 5min. Varje vecka ökades promenaden med ca 10min.

Inget hopp, spring eller lek. (Lättare sagt än gjort)

Den kritiska tiden var 6 veckor och efter ca 12 veckor var det meningen att hunden ska få börja röra sig normalt.

8 veckor efter operationen började hunden halta på det andra bakbenet och så var det dags för samma ruljans igen.


Stressen och ångesten när man inte vet hur det ska gå är enorm, jag var jätte trött hela de 4 månaderna som det tog före man kunde pusta ut. Att hålla en sjövild hund lugn och ha tratt på den i sammanlagt 6 veckor.

Tyvärr fick vi bara vila ett halvår så var det dags för mera hältor och sömnlösa nätter, suck. Denna gång var det menisken i ena knät som var sönder = Ny operation!

Sista operationen blev gjord i januari och nu har hunden varit okej, lite styv ibland, men det hör väl till! Jaktkarriären fick vi lägga på hyllan tyvärr.. Men det viktigaste är att hunden inte har ont och jag hoppas på att få många fina år med henne än!

 

[Disen]

Sv: Det värsta som hänt er

Usch och fy
Jo, jag vet hur det är att gå runt och vara stressad och orolig + ha andra saker i livet som måste göras (skola, jobb etc), energin räcker inte till

En eloge till dig för att du lägger ner så mycket arbete på henne! Hon har haft riktig tur som har dig

 

[CaliforniaSwed]

Jag precis skrev det i en annan tråd...

Det värsta som har hänt var varg attacken på min Cattle Dog.

Bortsett från infektionen och öppen sårar är hennes mental tillstånd som har varit det värsta. Jag såg min utställnings möjligheter flygger ur fönstret. hon blev helt förstörd av detta. Blev helt främmande hund aggressiv.

Nu har vi jobbat hårt på detta att socialera henne med andra hundar igen, det går mycket bättre men är inte som det var. Problemet är inte alla folk är så villig när hon total flippa ur bara att får ser en annan hund. Många är rädd/tycker det är läskig. Eller att de inte har tålamod och värst är de inte har kontroll över sina egna hundar så det inte hjälper oss. Vi ska nu ta kontakt med brukshund klubben (8 mil bort) för ser om vi kan hitta många på samma gång som vill hjälpa oss. Det går bra med en eller två hundar samtidigt men att komma till utställnings ring igen så vill jag vara säkert att hon mår bra annars är det inte värt det.

 

[Disen]

Sv: Det värsta som hänt er

Hemsk historia. Det psykiska kan ju vara väldigt svårt att ändra på tyvärr. Min hane har blivit attackerad av andra hundar kontinuerligt under sitt liv så vi har väldiga problem med hundmöten vi också.

Var i Dalarna bor du? Jag känner en väldigt duktig tränare som jag har fullt förtroende för, hon är verkligen duktig! Hon kanske kan hjälpa er

 

[CaliforniaSwed]

Träning delen har vi (jag tackar för tipset ändå)men problemet är att det är svårt att hitta folk som kan hantera sin egen hund när min flippa ur, för det inte hjälpa oss när deras hundar mata elden så säger. Sen när det gäller utställning törs jag inte träna på en sån än utan vill vara med många hundar var jag kan ta tag i det som dyker upp och inte är ut slängt för en hund som kan får fjant. Just nu är det 80% bättre men jag vill har minst 98% bättre. Jag skulle mår så dålig om hon gjorde nåt åt nån annans hund. Och vill inte kasta bort utställningar heller med den stam hon har. Uppfödaren gjorde bort sig när hon såld denna valp.
Jag ser absolut inte att det är inte botbar det är bara tid och tålamod och andra som är villig att hjälpa oss.

 

[Lazio]

Sv: Det värsta som hänt er

Det värsta som hänt mig var 22 juli 2006 när min häst blev skrämd och skenade med vagnen och min hund fastnade i hjulet och släpade efter. Själv ramlade jag ur vagnen och släpade efter innan jag tappade hästen. Känslan när jag såg hästen försvinna bakom kröken med min älskling ylandes fast i hjulet går inte att beskriva. Jag kunde varken sova eller äta på flera veckor, var så ledsen att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Kan bara hoppas att hon förlorade medvetandet snabbt och inte led alltför mycket men det är så hemskt att veta att hon dog i panik och att jag inte kunde hjälpa henne.