Övr. dressyr Dressyrsnackis 13

#1
Jag fortsätter med en ny tråd då 'tolvan' var full.

I helgen som var red jag en LA:1 på hemmaplan. Lika bra att passa på när man slipper åka.
Man kan tro att det skulle vara till vår fördel men hästen fick Spunk och höll på att få hjärtsnurp av staketet på ena kortsidan av banan i ridhuset. :meh:
Så vid domaren/staketet stod hon emot Totalt och även om vi gjorde en del bra saker på andra delen av ridbanan så var jag rätt uppgiven efter ritten.
Så döm av min förvåning när vi knep sista placeringen (4de).
Det var ju jättekul men det kändes lite konstigt att ta en placering med en sådan hemsk känsla inne på banan. Men men.

Fördelen med min fiolsträng var ju att 40-banan helt plötsligt inte kändes så jätteliten... :rofl:
 
#2
Även min Fröken har varit ute igen. Längre restid denna gång, men fortfarande under 1tim.

Framridningen hade hemskt underlag (jättetungt) men på banan var det ok. Motorvägen gick 20-30m från banan. Trots detta var Fröken betydligt lugnare än första gången, medryttaren kom till ridning och hästen började visa de kvalitér som jag vet att hon har. 58% resp 55% i Lb:2. En höjning med 2 resp. 5 procentenheter från förra gången. Både jag och ryttaren var väldigt nöjda, nu handlade missarna mer om finlir och kommunikation, snarare än okontaktbar häst. (dessutom fick de rosett+ plakett, laget kom på 3e plats).

Själva tävlingssituationen hanterades också bättre. Framridning ihop med 13 andra ekipage var inga problem (från att ha varit mötesskygg med 2 andra ekipage när jag köpte henne...), hon stod lugnt i transporten mellan klasserna (och smällde i sig 3,5kg silage på ett par timmar). Hon gick rakt på transporten på första försöket (har stannat lite innan) trots att vi lastade i typ kolmörker. Hon var lite brötig när vi skulle sadla, och ville inte riktigt stå still, det fanns så många intressanta saker att titta på.

Över lag, mkt nöjd med min lilla svarta köttbulle.
 
#3
Jag fortsätter med en ny tråd då 'tolvan' var full.

I helgen som var red jag en LA:1 på hemmaplan. Lika bra att passa på när man slipper åka.
Man kan tro att det skulle vara till vår fördel men hästen fick Spunk och höll på att få hjärtsnurp av staketet på ena kortsidan av banan i ridhuset. :meh:
Så vid domaren/staketet stod hon emot Totalt och även om vi gjorde en del bra saker på andra delen av ridbanan så var jag rätt uppgiven efter ritten.
Så döm av min förvåning när vi knep sista placeringen (4de).
Det var ju jättekul men det kändes lite konstigt att ta en placering med en sådan hemsk känsla inne på banan. Men men.

Fördelen med min fiolsträng var ju att 40-banan helt plötsligt inte kändes så jätteliten... :rofl:
Visst kan det vara bra att gå ner en klass och känna att det duger väl även om resultaten inte alltid kommer i den klassen man helst rider? Många som rider LA:1 är de som precis börjar rida LA, och det kan ni ju absolut förtjäna en placering i trots att känslan inte var den bästa :) Grattis!
 
#5
Jag är så jävla arg på mig själv. Sista passet på helgens träningar slutade ju i katastrof då Burb gick från att vara en miljon till att bestämt säga upp sig och inte vilja göra nånting. Jag tänkte precis innan när vi skulle avsluta med lite till galopp, att det egentligen hade varit bäst att ge sig för dagen, men så tänkte jag att samtidigt måste jag våga pressa lite till. Ja jävlar vad jag fått det i nacken nu. Hon fick vila två dagar, red ut igår och hon gick med kanonbjudning och galopperade hur fint som helst.

Skulle känna på henne i ridhuset ikväll och hon vill intet galoppera. Släppte henne tom för att se OM hon kunde galoppera öht och hon både travar, fattar och galopperar åt båda håll alldeles utmärkt. Så då red jag barbacka OM nu sadeln helt plötsligt är ett problem. Men nä, det är samma. Pressade på henne och fick till vänstergaloppen, men höger är en katastrof. Står emot, slår, byter. Fick igenom hjälpligt, men definitivt inte bra..

Detta är tyvärr inte första gången vi får bakslag med just högergaloppen och jag tvivlar att något är fel på henne utan det sitter mentalt att hon blev för pressad på träningen och kroppen tog emot. Så, Sjukt. Onödigt. Missar sista tävlingen som är på söndag, men det kan väl kvitta. Det värsta är att vi nu har backat 500 steg från att hon varit som absolut bäst nånsin att rida. Aldrig mer att jag inte ska lyssna på mig själv :(.
 
#6
Visst kan det vara bra att gå ner en klass och känna att det duger väl även om resultaten inte alltid kommer i den klassen man helst rider? Många som rider LA:1 är de som precis börjar rida LA, och det kan ni ju absolut förtjäna en placering i trots att känslan inte var den bästa :) Grattis!
Tack!
Ja, jo absolut. Jag har ju haft funderingar tidigare på att 'gå ner ett hack' en stund för självförtroendets skull men så har det inte blivit av (envis som en röd gris har jag kämpat på och det börjar ju ge resultat). Och nu blev det bara för att tävlingen var hemma på gården.
Men de två sista starterna har gjort mig lite förvirrad då känslan varit KASS men vi ändå fått ett kval (trots två stora missar)samt blivit placerade i en förvisso lägre klass.
Kanske det mest är min förtvivlan över att stundtals behöva hålla henne så hårt inom ramen för att hon iöht ska hålla sig på mattan och inte fladdra iväg som nån punkterad ballong (jag kanske ska tillägga att vi stundtals har en väldigt fin känsla också!).
Jag vill ju rida mjukt och fint och 'dansa' men nu blir det mest bara 'av och på'.
Det är så fruktansvärt svårt med en häst som spänner till så mycket på banan och stundtals helt slutar lyssna.
Men så länge hon är frisk så kommer jag fortsätta öva öva öva. :)
Skam den som ger sig har blivit ett motto...

@Fiorano I feel you!!
Det går så långsamt att bygga upp dem bra och så fort att ta dem över gränsen mentalt. Vissa är ju så mycket känsligare än andra också och jag har själv en märr som blir DJUPT förnärmad om man 'kliver över'. Det räcker med mjölksyra men nu har jag lärt mig vart den gränsen går.
Nu har det blivit bättre men jag märker att hennes självförtroende inte får dala för att hon ska prestera bra.
Som förrförra träningen för vår 'utomsocknes'-tränare. Vi skulle ligga på volt och öva enkla byten och det blev liksom bara fel. Hon fattade inte (=spänner sig, slutar lyssna, får mjölksyra)och allt blev bara pannkaka. Förvisso gick det ok i traven på tävlingen dagen efter men självförtroendet i galoppen var borta och det blev miss på miss.
Förra träningen sa jag redan från början att det inte får komma till den gränsen och vi lyckades hålla oss på 'rätt sida'. Så på tävlingen dagen efter gick det ändå helt ok fast då var hon lite trött i stället. Men hellre det!!

På min har det hjälpt att ta ner kraven och tömköra mycket dagarna efter och berömma Massa när det funkar.
Ni kommer att hitta tillbaka igen även om det är surt att det blev som det blev. Nästa gång kommer du inte att göra om samma misstag. :)
 
#7
@Corax Jag känner igen det där sååå väl. Väldigt sällan på sistone har jag känt att jag haft något att falla tillbaka till för utom övergångar när C blivit spänd och svårriden.

Nyligen tränade jag för en tjej som jag inte tränat för på två år och då fick jag börja om från början för min önskan till henne när vi började träningen var att hitta en bättre sits och grund. Det var sååå kul. Vi jobbade en hel lektion på att hitta en takt i traven som jag ska ha som grund. Takten är trots allt grunden i utbildningsskalan. Och nu när jag rider själv och jag inte får till det har jag verkligen en grund i traven att gå tillbaka till. Galoppen är svårare för där är Caspians naturliga takt något sämre, för han är svårare, så jag hoppas kunna träna för henne snart igen och gå igenom galoppen då.

Det tar mig också till en mer allmän fråga: Jobbar fler av er enligt utbildningsskalan när det skiter sig på träning och tävling eller har ni den bara i ryggraden? Eller rider ni inte alls utefter den?
 
#8
Det tar mig också till en mer allmän fråga: Jobbar fler av er enligt utbildningsskalan när det skiter sig på träning och tävling eller har ni den bara i ryggraden? Eller rider ni inte alls utefter den?
Ehm, när det skiter sig så lipar jag nog lite, backar till något "enkelt" och hoppas på bättre lycka nästa gång :angel: = inte särskilt smart tänkt.
Borde såklart använda mig av utbildningsskalan bättre, sätta den i system på riktigt och falla tillbaka på den när det skiter sig.
 
#9
@Corax Känns skönt att veta att fler har känslig häst och dessutom har gjort samma misstag som mig. Även om det misstaget suger som fn. Planen för Burb blir att hon fick vila idag och så blir det lugnare turer i skogen i helgen. Kommer inte dressyra på ett tag utan det blir tömkörning och galopp i skogen och på stora banan. Funderar på att rida en hoppträning nästa helg beroende på hur hon känns. När hon började med hoppträningarna i våras lossnade så otroligt mycket mentalt och hon tycker ju att det är superkul. Har inte hoppat sen tidigt i somras :o.

@Amanda_F Jag försöker backa bandet och hitta grunderna igen. Grunderna är nog iofs utbildningsskalan och jag tänkte på dig ikväll när jag red Barb och tänkte väldigt mycket på takten i traven :D. Det gjorde faktiskt skillnad! Vi travar som bara några varv och det är som svårt att få kvalitet i det, men hon var fin och jag fick ut halsen på henne :).
 
#10
Vaknade tidigt och tänkte att det var lika bra att gå upp. Har så mycket funderingar på hur jag ska göra med min häst. Ridningen känns inget kul alls just nu. Samtidigt vet jag att jag ändrar mig väldigt snabbt, rätt vad det är är det kul igen.

Försökte väva in lite hoppning förra veckan men det var nog den absolut tråkigaste hoppträning jag någonsin deltagit i. Nästan bara bomövningar och dessutom var det mest unghästar, så vi fick vara draghjälp över en liten 60 cm - bana. Hoppning ska ju vara spännande, tycker i alla fall jag, det är ju det som gör det roligt.

Jag får inte riktigt ihop mitt hästliv känner jag. Är trött efter jobbet (nytt jobb med mycket utbildningar o resor som gör att det blivit långa dagar) och när jag kommer hem hinner jag knappt säga hej till ungarna förrän jag ska ut i stallet och rida. Ridningen blir därefter, stressad. Trist för både mig o hästen.

Vågar man låna ut? satte ut en annons på fb men det blev så många svar från folk som vill ha en skogsmulle. Jag känner att jag har lite svårt att vara ärlig och säga rent ut att jag tycker personen har för dåliga kunskaper för att förvalta min häst. Två som hörde av sig verkade jättebra men bodde för långt bort. Jag vet inte vad jag ska göra....tog bort annonsen då jag inte kunde bestämma mig. Och den lilla ponnyn vi har fick vi ett bakslag med angående sadlingen (hon har någon form av sadeltvång) så nu funkar hon bara att rida barbacka eller att köras.
Känns inte vidare kul alls med hästarna nu känner jag.
Fendi är en sån häst som krävs att man rider ganska ofta för att hon ska bli mjuk och medgörlig, rider jag bara på helgerna som kanske skulle funka, ja då går hon inte en meter i form och det kan jag bara inte acceptera.

Har en medryttare på g, men jag vet inte om det är rätt det heller! ska ringa henne idag i alla fall.
 
#11
@sassiball Ja en törs låna ut om en vågar vara riktigt tuff i sållningen. Bättre att svara på annonser än att sätta ut annons själv många gånger. Det är relativt enkelt att kolla upp folk idag också (hej cyberstalking :p). Hade du vetat att du ville låna ut för en månad sen hade jag haft perfekta ryttaren ;). Men hon har hittat en annan nu.
 
#12
Jag har varit två gånger hos sjukgymnast och skaffat en pilatesboll som jag krälar runt på hemma, och jag är banne mig bättre! Till och med min tränare som varit mest drivande i det här kommenterade att jag är bättre med vänsterhanden, vilken lycka! Måste hela tiden tänka på att dra ned och bak vänsteraxeln lite och har även fått axelövningar för den biten (behövde stärka bålen, väntat, och få bak axlarna som jag drar fram och upp) så vi är på g. Nu känns det inte alls omöjligt att skaffa en projektponny att utbilda och sälja nästa år.
 
#13
Jobbigt när det känns så där, @sassiball, när livet inte går ihop sig. Förstår så väl och känner igen mig i det dåliga samvetet för hästar/barn/jobb/partner.
Rätt medryttare kan säkert fungera. Låna ut kan ju bli jättebra, @Fiorano hade bra råd angående det och du har ju mljlighet att ta hem henne om det inte skulle fungera som tänkt.
Men går det ju att ställa av en period också. Eller bara ut och mysa i skogen på helgerna utan krav ett tag och se om det vänder. Den mörka tiden på året är extra tuff...
 
#14
Jag är så jävla arg på mig själv. Sista passet på helgens träningar slutade ju i katastrof då Burb gick från att vara en miljon till att bestämt säga upp sig och inte vilja göra nånting. Jag tänkte precis innan när vi skulle avsluta med lite till galopp, att det egentligen hade varit bäst att ge sig för dagen, men så tänkte jag att samtidigt måste jag våga pressa lite till. Ja jävlar vad jag fått det i nacken nu. Hon fick vila två dagar, red ut igår och hon gick med kanonbjudning och galopperade hur fint som helst.

Skulle känna på henne i ridhuset ikväll och hon vill intet galoppera. Släppte henne tom för att se OM hon kunde galoppera öht och hon både travar, fattar och galopperar åt båda håll alldeles utmärkt. Så då red jag barbacka OM nu sadeln helt plötsligt är ett problem. Men nä, det är samma. Pressade på henne och fick till vänstergaloppen, men höger är en katastrof. Står emot, slår, byter. Fick igenom hjälpligt, men definitivt inte bra..

Detta är tyvärr inte första gången vi får bakslag med just högergaloppen och jag tvivlar att något är fel på henne utan det sitter mentalt att hon blev för pressad på träningen och kroppen tog emot. Så, Sjukt. Onödigt. Missar sista tävlingen som är på söndag, men det kan väl kvitta. Det värsta är att vi nu har backat 500 steg från att hon varit som absolut bäst nånsin att rida. Aldrig mer att jag inte ska lyssna på mig själv :(.
Tråkigt att hon tog det så hårt!
Är ju inte så lätt alltid att veta hur mkt man vågar pressa på!
 
#16
Har haft en trevlig förmiddag ute i stallet och hästen gick bra, körde även en runda med ponnyn och det gick också riktigt bra. Sen jag äntligen har lärt mig hur man kör en häst i form och får den att fatta den galopp man vill så ger ju körningen lite mer.
Tack för råden!
Ja man kan ju sänka kraven lite också över vintern. Vet inte varför jag har några krav överhuvudtaget på mig men men, så är det. Jag är också besviken på mig själv att jag aldrig blir bättre (kanske beror på att jag sällan tränar...)
 
#18
Jag tror inte alla ens känner till den och alls jobbar efter den. Det är inte alla tränare som jag haft som jobbat efter den och många har varit bra ändå. Men att utgå från den har underlättat mentalt för mig nu på sistone.
Vad har dom jobbat utifrån då om jag får lov att fråga? Jag har oxå haft tränare som inte jobbat utifrån den men då har det varit tex AR-tränare och det har ju inte funnits något där som hänger ihop med varandra, allt har varit helt lost sas.
 
#19
@Corax Jag känner igen det där sååå väl. Väldigt sällan på sistone har jag känt att jag haft något att falla tillbaka till för utom övergångar när C blivit spänd och svårriden.

Nyligen tränade jag för en tjej som jag inte tränat för på två år och då fick jag börja om från början för min önskan till henne när vi började träningen var att hitta en bättre sits och grund. Det var sååå kul. Vi jobbade en hel lektion på att hitta en takt i traven som jag ska ha som grund. Takten är trots allt grunden i utbildningsskalan. Och nu när jag rider själv och jag inte får till det har jag verkligen en grund i traven att gå tillbaka till. Galoppen är svårare för där är Caspians naturliga takt något sämre, för han är svårare, så jag hoppas kunna träna för henne snart igen och gå igenom galoppen då.

Det tar mig också till en mer allmän fråga: Jobbar fler av er enligt utbildningsskalan när det skiter sig på träning och tävling eller har ni den bara i ryggraden? Eller rider ni inte alls utefter den?
Jag jobbar alltid utefter ett system. Det systemet bygger ju på utbildningsskalan.

Även som problemlösare eller tränare inom andra inriktningar brukar man ju ha en utbildningsskala som man i stort sett alltid jobbar efter.
Vissa saker måste liksom funka för att andra ska bli bra.
 
#20
@Amanda_F sällar mig till de som reflekterat att de undrar hur utbildnings skalan inte känns som den följs enl
din egen reflektion .
@Corax att starta på hemmaplan brukar etablerat vara skillnad och svårare på lite känsliga hästar - mycket lättare på bortaplan :)
 
Senast ändrad:

Hästdiskussioner nu

Övrigt-diskussioner nu

Dagbok

  • En vecka kvar

Radannonser

Hästnyheter

Bukefalos

Upp