Jag hade en mindre Huskyblandis som fick flera diskbråck. Vi fick vara väldigt försiktiga med henne, varken hopp eller trappor fungerade för denna hund efter rehab, detsamma med mycket lösspring kunde ge smärta. Nu vet jag att vi hade otroligt otur med vår hund som hade dåliga förutsättningar och jag vet att det finns många hundar där diskbråcket inte har märkts av efter vila eller rehab, men såklart har man då varit mer försiktig med vad hunden får göra för rörelser.
Så tråkigt att höra. Var det ett svårt (eller hur det kallas) diskbråck i ert fall? Hur gjorde ni i er vardag för att hon inte skulle hoppa i möbler eller göra andra hopp? Hade ni ramp, eller blockerade ni med grindar? Hur lång burvila hade ni vid diskbråcken?
Min cavalier, 7 år gammal, fick för 8-9 veckor sedan något som jag tror är ett lindrigt diskbråck. Och vi bor en trappa upp. Vår vardag bestod av aktivering som trickträning, sök efter godis och annat sök i lägenheten. Hans symptom var att han plötsligt inte kunde hoppa upp i soffa, säng eller knappt gå uppför trappan längre. (Det hände efter en lång promenad då jag kraftig drog i kopplet, han hade halsband, och det gjorde jag tyvärr då han hittade något i gräset som kunde ha varit slänga ben då vi bor nära hemköp och det har legat ben där tidigare). Gick till veterinären som gjorde en vanlig röntgen, såg inga förändringar. Klämde kände lite på ryggen, nacken, min hund sade inget, men det kan ha varit för att jag gett honom smärtlindring den dagen, en tradolantablett.
Min pojk fick en NSAID medicin men samtidigt inga restriktioner i rörelser. Som tur är började jag googla och alla skriver att de behöver vila, helst strikt burvila utan några hopp i möbler. Så den veterinären betraktar jag som dålig som gett direkt inkorrekta råd. Hade han fått röra sig som vanligt efter skadan, så hade han kunnat bli sämre. Jag körde med två veckors vila och väldigt korta promenader, men det hjälpte inte och han fick återfall. Så efter det kör jag vila i 6 veckor, och bär honom fortfarande i trappor, blockerar soffan med soffbordet så han inte kan hoppa upp. Om han vill vara i soffan med mig så lyfter jag honom. Den här viloperioden har varit otroligt jobbig för jag vet att min hund tyvärr inte skött sig. Han har lyckats rymma flera ggr ur sina avgränsade hagar, och lyckats hoppa upp i soffan några gånger. Senast igår för jag glömde blockera den. Dessutom krafsar han på promenaderna och det har varit liksom omöjligt att stoppa honom, samma med att han ska krafsa mycket på sin dyna. Det där kan inte vara bra för ryggen. Vet inte om han har ont, kanske när man lyfter honom för att ta ner för trappan för då morrar han till lite.
Förra veckan och igår testade jag att göra några ganska stillastående trick men det var nog ett misstag för han blir glad och rör sig för häftigt, skuttar och så. Har pga annan olyckshändelse med honom (som försäkringsbolaget vägrat ersätta) slut på pengar och har därmed inte råd att ta honom till en hundfysioterapeut. Sitter och funderar över när jag kan låta honom gå i trappor igen, och ska jag ens testa det? Tänk om han blir dålig igen, det orkar han och jag inte med.
Grejen är att jag måste låta honom somna in om några veckor för jag kan tyvärr inte ha kvar honom snart och har inte kunnat hitta ett nytt hem då han har andra kroniska diagnoser också. Men vill så gärna ge honom de sista veckorna en vardag som är mer normal. Istället för att han får sitta i en hage med korta promenader utan någon aktivering. Och bli buren i trappor som någon invalid. Det är svårt det här att veta om han får återgå till att vara i möbler, soffa i sängen och gå i trappan själv.
