Hormoner är ju inte alltid något som är logiskt och slår det till snabbt så är det inte alltid att de ”ser” att det är något annat än en häst. Det slår på ödlehjärnenivå, skulle jag vilja påstå.
Enligt en av de bästa (Per Jensen), enligt mig iallafall, var väldigt noga med att säga att det aldrig gick att avla bort beteenden och behov men dämpa och höja.
Jag blev själv väldigt förvånad när jag första gången läste om ett av de stora stuterierna där en anställd blivit attackerad av en hingst när hon/han tagit hingstarna i fel ordning. Den hingsten som attackerade hatade den hingsten som personen luktade och de togs av den anledningen aldrig i ”fel” ordning.
Men, de påstod att det var så relativt ofta och att det är hingstar som t.om jag kände igen namnen på, i en av våra vanligaste raser i Sverige.
Självklart tycker jag att det inte har i aveln att göra men å andra sidan är det ju en viss efterfrågan på hingstarna ändå, eftersom ingen vet hur de är när de är i säsong. Det tror jag inte många vet om den hingsten de använder.